Finansinspektionen bedömer att det kan finnas orsak att överväga nya regler för bostads- och fastighetsfonder.
Redan nio fastighetsfonder har avbrutit eller begränsat utbetalningarna till sina kunder för att inte behöva sälja ut sina fastigheter till underpris. Samtidigt begränsar fonderna också en massflykt av placerare.
För fondernas kunder betyder det i praktiken att de inte för tillfället kan få ut sina pengar från fonden eller att de får endast mindre summor åt gången.
De längsta avbrotten av utbetalningar har redan varat i över ett år. Bland annat riksdagens talman Jussi Halla-aho (Sannf) har kritiserat detta i hårda ordalag.
Eftersom det finns 28 fonder som placerar i någon typ av fastigheter har redan en knapp tredjedel tvingats begränsa sina utbetalningar.
Risken är stor att oron sprider sig på marknaden och också andra fonders kunder vill dra bort sina placeringar. Då kan fler fonder råka ut för betalningsproblem.
Finland har inte tidigare upplevt den här typen av problem på finansmarknaden.
Nya lagar bereds
Marko Hovi är chef för Finansinspektionens byrå för investeringstjänster och -produkter. Han tycker att läget är exceptionellt och att det har pågått länge.
– Då antalet fonder vars inlösningar har begränsats eller avbrutits har ökat, kan det vara värt att överväga om det finns behov av ändringar i vår nuvarande lagstiftning.
Det är ändå inte Finansinspektionens uppgift att stifta lagar. Det ansvaret hör till riksdagen, ofta på initiativ av regeringen. I praktiken är det Finansministeriet som bereder den här typen av lagar.
Satu Nousiainen som är finansråd på Finansministeriet noterar att de bolag som avbrutit sina utbetalningar motsvarar ungefär en tiondel av Finlands hela fastighetsmarknad. Därför följer Finansministeriet nu med utvecklingen.
Ministeriet arbetar för tillfället med nya lagar som ska reglera finansmarknaden i framtiden. I första hand handlar lagpaketet ändå om att genomföra EU:s regler.
Nousiainen påpekar i ett e-postmeddelande till Svenska Yle att fonder redan nu har fungerande redskap för att kunna hålla koll på sin betalningsförmåga. De nya lagarna kommer ändå att innehålla nya regler för hur fonderna ska hantera och rapportera om risker för betalningssvårigheter.
Satu Nousiainen påpekar ändå att det ännu inte finns några utkast till lagarna, så det är oklart hur dessa regler kommer att se ut.
Finns länder med striktare regler
Marko Hovi vill inte lyfta fram direkta förslag för hur reglerna borde formuleras, men noterar att det finns länder som har strängare lagar för den här typen av fonder än Finland.
Till exempel har övriga nordiska länder inte den typ av bostads- och fastighetsfonder som Finland har.
I vissa länder måste den här typen av fonder hela tiden hålla en summa som motsvarar 20–30 procent av fondens värde i kassan för att ha pengar att betala ut till kunder som vill sälja sina andelar.
I andra länder är de tidpunkter då fonden kan vara öppen för nya investeringar mera begränsade än hos oss. Till exempel kan fonderna få hålla öppet bara vartannat år.
I Finland höll fonderna tidigare öppet en gång i månaden eller var tredje månad, men då inflationen ökade och räntorna steg för några år sedan började många fonder hålla öppet bara var sjätte månad.
För tillfället får bostads- och fastighetsfonder hålla inne med kundernas pengar på obestämd tid. Orsaken till att man inte skrivit in någon tidsgräns i lagen är att man inte vill tvinga fonderna att plötsligt sälja ut alla sina fastigheter till dåliga priser. Det kunde också skapa chocker på bostads- och fastighetsmarknaden.
Dessa fonder får hålla inne med kundens pengar
Lagen förbjuder normala aktiefonder att hålla inne med kundernas pengar på det sätt som flera bostads- och fastighetsfonder nu gör.
Aktiefonderna måste sälja när kunden vill, även om priset är dåligt. I praktiken kan kunden få ut sina pengar från dessa fonder på en eller två dagar.
Men för så kallade Specialplaceringsfonder gäller inte dessa regler. När det gäller dem har kunderna all orsak att kolla vilkoren noggrant.
Bostads- och fastighetsfonderna är exempel på sådana specialplaceringsfonder, men det kan också handla om fonder som placerar i färre än 16 investeringsobjekt, eller placerar extra mycket i bara ett objekt.
Lagen kräver nämligen att normala placeringsfonder sprider på sina placeringar till minst 16 objekt för att riskerna ska spridas tillräckligt, men en specialplaceringsfond har inga sådana krav.
Det är därför bostads- och fastighetsfonder kan låta bli att sälja även om kunden ber om det. Orsaken till att den här möjligheten är inskriven i fondernas stadgor är att det skulle drabba alla fondens kunder om vissa kunder skulle kunna kräva att en del fastigheter säljs till underpris för att de skall få ut sina pengar snabbt.
Vanliga småplacerare får en viss hjälp av att ordet ”Specialplaceringsfond” alltid måste ingå i namnet på dessa fonder. Om man kommer ihåg att kolla upp dem extra noggrant kan man undvika obehagliga överraskningar.
Förmögna placerare kan också ibland erbjudas en möjlighet att placera i slutna fonder. De riktar sig oftast till institutionella placerare eller andra som kan placera stora summor på en gång.
I slutna fonder är pengarna ofta låsta i flera år. Fonden kan till exempel vara tioårig. Den som satsar i en sådan fond får inte tillbaka sina pengar innan tidsperioden löpt ut.
Slutna fonder samlar i regel ihop kapital i början för att ofta satsa på någon typ av projekt som till exempel infrastruktur eller energiproduktion. Placerare som satsar sina pengar i en sådan fond får ut sina pengar när tiden löpt ut och projekten är genomförda och sålda.