Allt fler finländare lever över 100 år.
År 2023 fanns det över 1 000 personer över 100 år i Finland, medan samma siffra för 20 år sedan var drygt 300 och för 50 år sedan 30.
Vad beror det här egentligen på och vad kan man göra för att leva längre?
Den frågan har STT ställt till två experter i geriatrik.
Måtta i allt är gyllene regeln
Högre levnadsstandard, minskad barnadödlighet och bättre medicin och äldreomsorg.
Så sammanfattar Timo Strandberg, emeritusprofessor i geriatrik på Helsingfors universitet, orsakerna till att vi lever längre.
– Arbetsföra män dör inte längre i förtid. Däremot är bara en sjättedel av alla över 100 år män.
– Många når 90 års ålder utan större problem, men efter det blir det svårt och allt måste gå din väg i spelautomaten för att du ska ta hem jackpotten.
100-årsgränsen är lättare att komma över i dagens läge, men få blir över 105 år.
Timo Strandberg tror dessutom att vi kommer se färre 100-åringar i framtiden. Orsaken? Fetma.
– Fetma har alltid funnits, men i dag är situationen på en helt annan nivå.
Många som blir över 100 har levt eller lever ganska hälsosamt, säger geriatrikspecialisten Jukka Louhija på HUS.
På 1990-talet träffade han nästan alla finländare som var över 100 år. Då fanns det 175 sådana.
De 100-åringar han träffade motionerade, åt hälsosamt, rökte inte och drack inte mycket alkohol.
– Den goda principen gäller fortfarande i dag: måtta i allt, säger Louhija.
Många av 100-åringarna som han träffade var socialt aktiva, intresserade av olika saker och ofta högt utbildade.
Gener spelar en stor roll
Du kan ändå leva hur hälsosamt som helst och trots det inte bli över 100 år.
Mycket beror på gener, konstaterar både Timo Strandberg och Jukka Louhija.
Vissa gener gör till exempel att man löper större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.
– Man måste ändå komma ihåg att hundratals gener påverkar livslängden. Om man till exempel har 400 bra gener är chanserna att leva länge utmärkta, även om man har dåliga gener, säger Louhija.
Timo Strandberg lyfter fram apoE4-genen som kan göra dig sjukare. Genvarianten har bland annat en negativ inverkan på kolesterol, nervsystemets reglering och immunförsvaret.
Ungefär en tredjedel av finländarna bär på den här genen. Det är mycket ovanligt att någon med denna gen lever över 100, säger Strandberg.
– Man ser hela tiden människor som säger att de har ätit smör och fläsk hela sitt liv, men de är undantag. De får inte högt kolesterol även om de skulle äta vad som helst och då insjuknar de inte heller i en hjärtsjukdom.
Bara en liten del av alla över 100 år har varit friska hela livet, säger Timo Strandberg.
– Bland dem finns många som har undvikit kroniska sjukdomar fram till 80-årsåldern och sedan klarat sig med dem. Det finns också de som tidigare haft någon allvarlig sjukdom och som fått behandling. Det här visar på medicinens roll.
– Det finns förstås också 100-åringar som springer maraton, men det är väldigt ovanligt.
Också Jukka Louhija säger att medicin spelar roll, men berättar samtidigt att han på 1990-talet träffade två 100-åringar som aldrig hade varit hos en läkare.
– De var väldigt stolta över det och faktiskt ganska säkra på att det var anledningen till att de hade levt så länge, skrattar han.
Artikeln är en översättning av STT:s text ”Yli satavuotiaiden määrä saattaa kääntyä laskuun – syynä ihavuusepidemia” skriven av Janita Virtanen. Översättning och bearbetning: Märta Nummenmaa.