– Många odlare har sagt att det här med direktförsäljning är roligt eftersom man träffar kunderna och man får den direkta responsen.
Det säger Karisbon och hortonomen Sanne Wikström som 2019 skrev sitt examensarbete på direktförsäljning av grönsaker.
I dag jobbar hon som verksamhetsledare vid Svenska trädgårdsförbundet.
– Man kan också testa nya produkter och nya sorter som man vill nå kunderna med. Då kan odlaren testa i liten skala via gårdsbutiken och få respons på om det är bra.
I Västnyland har lantbruksproducenter satsat på gårdsbutiker av olika slag. Läget och ett relativt stort utbud är viktiga faktorer för att lyckas, säger Sanne Wikström.
Hon tillägger att det kan löna sig att samarbeta med flera producenter med tanke på varusortimentet. Folk åker inte runt till flera gårdar utan vill helst köpa allt från ett ställe.
Under pandemin ökade intresset för gårdsbutiker och än i dag märks det att många väljer att distansjobba i sina fritidsstugor, åtminstone på fredagar. Torsdagar har blivit en livligare dag för gårdsbutiker.
Kunderna kommer gärna till en gårdsbutik eftersom många är intresserade av att köpa direkt. De vill också veta var och hur deras mat har odlats.
– Konsumenterna har också kommit längre bort från den dagliga produktionen så för många är det lite exotiskt att komma till gården och kanske spännande få prata direkt med en riktig bonde.
Många odlare ser sin gårdsbutik som en bra marknadsföringskanal för produkter som de också säljer vidare till affärer. Via sociala medier är det lätt och billigt att gå ut med info om vad allt gården har att erbjuda.
Direktförsäljning från gårdar är inget nytt
En stor utmaning med gårdsbutiker är att hantera kundbesök vid alla tider på dygnet, vilket kan innebära att människor ofta kommer och går på gården. En annan nackdel är stölder, eller svinn från gårdsbutiken. Digitala betalningssystem och övervakningskameror har ändå förbättrat säkerheten.
Det att kunderna kan köpa direkt av jordbrukaren är inget nytt, och betydligt enklare än att frakta varorna till torget, säger Sanne Wikström.
– Jag tror att i ett längre perspektiv, om man ser tillbaka till 90-talet, så har det kanske funnits gårdsbutiker i olika former. Det var också vanligt att man tittade in på gården och köpte ägg eller mjölk eller potatis. Det hörde ju lite till förr på landet.
Reglerna för gårdsförsäljning av obehandlad mjölk och ägg är strikta. De finns att läsa på Livsmedelsverkets webbplats.
Artikeln korrigerades 14.1 kl 11.01 och preciserades vad gäller försäljning av mjölk och ägg i gårdsbutiker. Det är alltså tillåtet att sälja mjölk och ägg, men på vissa villkor.