Nio bostads- och fastighetsfonder har begränsat eller helt avbrutit sina utbetalningar. Placerarna får inte ut sina pengar från dem, men under tiden måste de ändå betala en hög förvaltningsavgift.
– Så länge investerarna inte kan få ut sina pengar vore det skäligt att sänka eller helt slopa förvaltningsavgifterna för dessa fonder, anser Timo Rothovius som är professor i redovisning och finansiering vid Vasa universitet.
Bostads- och fastighetsfonderna har lockat investerare i Finland. Men i dag har risken med de här placeringarna blivit tydlig när nio sådana fonder helt eller delvis har slutat lösa in andelar av fonden.
Det betyder att investerare inte får ut sina medel från fonden tills vidare.
Avgifter på upp till 100 miljoner per år
De nio bostads- och fastighetsfonder som har skjutit upp eller begränsat inlösning av sina andelar administreras av OP, EQ, Titanium, Mandatum, Evli, Ålandsbanken och S-banken.
Det sammanlagda värdet på deras bostads- och fastighetsfonder är knappa 5,3 miljarder euro, enligt en kartläggning som vi har gjort. Ungefär 80 000 människor har placerat pengar i dem.
Förvaltningsavgifterna ligger kring två procent. I vissa fonder påverkar också storleken på investeringen den förvaltningsavgift som placeraren betalar.
Om det investerade kapitalet blir kvar i dessa fonder kommer de att ge inkomster på cirka 100 miljoner euro till banker och finansinstitut på årsnivå.
– De är dyra fonder, därför vore det på sin plats att se över avgifterna, säger Rothovius.
Det finns ingen lag som skulle tvinga fonderna att sänka sina arvoden.
– Därför tror jag att det är osannolikt att det sker, men det skulle vara en viktig gest, säger Rothovius.
”Tänker fonderna alls på sina kunder?”
Konsumentförbundets generalsekreterare Juha Beurling-Pomoell tycker att förvaltningsavgifterna borde justeras till rimliga nivåer eller avskaffas tillfälligt.
– Just nu begränsas viktiga rättigheter som fondbespararna har. Därför borde varje bank och fond tänka på sina kunder och göra sitt bästa för att tillfredsställa dem.
Beurling-Pomoell uppmanar missnöjda placerare att kontakta sin bank och sin fond för att diskutera problemen och kanske till och med göra en reklamation.
– Sedan får vi se hur de här fonderna bemöter sina kunder. Vill de överhuvudtaget tänka på sina kunder i ett sådant här svårt läge?
Juha Beurling-Pomoell tycker att bostads- och fastighetsfonder borde hålla en större andel av sina pengar på konto i stället för att placera allt i bostäder och fastigheter. Då kunde de lättare betala ut pengar till dem som vill sälja sina placeringar.
– Fonderna måste ha likvida pengar, även om det är sådana omständigheter på marknaden som vi har för tillfället.
”Fonderna behöver sina avgifter”
En annan som lyft fram möjligheten att kräva att bostads- och fastighetsfonder håller en större andel av sina pengar i en kassa som de kan betala ut pengar från är Marko Hovi, chef för Finansinspektionens byrå för investeringstjänster och -produkter.
Hovi har ändå i övrigt mycket större förståelse för bankernas och fondernas linje än Timo Rothovius och Juha Beurling-Pomoell.
Marko Hovi påpekar att både lagen och fondernas egna regler är skrivna så att kunderna betalar förvaltningsavgifter ända tills deras egendom har realiserats.
– En fond av den här typen har alltid ganska stora utgifter. Arbetet med att förvalta en bostads- eller fastighetsfond fortsätter tills bostäderna eller fastigheterna är sålda. Det uppstår ofta också kostnader vid själva försäljningen.
Om fonden inte skulle debitera avgifter av dem som vill sälja sina andelar skulle fondens övriga kunder på sätt och vis tvingas betala också deras avgifter i och med att fondens lönsamhet skulle försämras.
Det är därför fondernas regler är skrivna så att alla fondägare behandlas jämlikt vare sig de vill ha kvar sina pengar i fonden eller inte.
Inga planer på att sänka avgifterna
Ålandsbanken är den bank som kanske fått den hårdaste kritiken för sin bostadsfond i offentligheten då riksdagens talman Jussi Halla-aho (Sannf), som är kund i bostadsfonden, har kritiserat banken i hårda ordalag.
Ålandsbanken har två olika klasser i sin bostadsfond. I den ena är förvaltningsavgiften 2,25 procent och minimisumman som man kan placera är 500 euro i taget. Om man kan placera 500 000 euro är förvaltningsavgiften lägre, det vill säga 1,5 procent.
Ålandsbanken uppger inte hur mycket förvaltningsavgifter deras bostadsfond uppbär. Den förvaltar 419 miljoner euro, så sannolikt landar slutsumman mellan 6,3 miljoner euro och 9,4 miljoner euro.
Enligt Carola Nilsson, VD för Ålandsbankens Fondbolag, kommer banken inte att ändra på förvaltningsavgiften, trots att placerare inte får ut sina pengar. Arvodena behövs för att driva verksamheten.
”Förvaltningsarvodet gäller samtliga andelsägare i fonden och uppbärs för investerade medel. Vi har ett ansvar att behandla alla fondens andelsägare lika, vilket gör frågan om arvoden svår”, skriver Nilsson i ett mejl till Svenska Yle.
Vi har kontaktat sju företag som administrerar nio bostads- och fastighetsfonder som stängt eller begränsat möjligheten att lösa in andelar. Fem av dem har svarat, inget företag är redo att sänka sin förvaltningsavgift.
”Vi fortsätter att arbeta för att kunna öppna fonderna igen så snart som möjligt. Under avbrottet kommer förvaltningsavgiften att tas ut från fonderna som vanligt”, svarar Juha Takala, VD för OP-Fondbolaget, per e-post.
OP-Fondbolaget är störst med två fastighetsfonder värda 1,5 miljarder euro.
Inlösningsstoppet kan bli långvarigt
Timo Rothovius ser ingen snabb väg ut ur dödläget. Så länge efterfrågan på bostadsmarknaden är låg kommer fonderna att ha svårt att sälja sina bostäder och fastigheter.
– Det kräver att räntorna sjunker och att efterfrågan på bostäder och fastigheter ökar. Fonderna bör sälja stora mängder, eftersom många har velat lösa in sin andel. Så det kan ta flera år, avslutar Rothovius.
Sitter dina pengar fast i en bostads- eller fastighetsfond? Behöver du dem?