USA:s president har verkställande makt och kan därför utfärda exekutiva order, så kallade presidentdekret, till de federala myndigheterna. En order är skriftlig och kan utfärdas i form av instruktioner eller en begäran om vissa åtgärder.
Dekreten är viktiga verktyg för Donald Trump, eftersom presidenten med hjälp av dem kan kringgå den vanliga lagstiftningsprocessen och snabbt fatta beslut.
Normal praxis
Dekreten måste inte godkännas av kongressen, men de ska ändå vara lagenliga. De federala domstolarna kan därför fortfarande sätta käppar i hjulen för Trumps planer. Kongressen kan också blockera presidentens order genom att till exempel dra tillbaka finansiering för ett visst beslut.
Det hör till normal praxis att amerikanska presidenter utfärdar sådana order då de kommer till makten. Trump använde presidentorder flitigt under sin första mandatperiod då han undertecknade 220 dekret, och han har även nu valt att utnyttja detta verktyg.
Från ord till handling
Trump har stora ambitioner för sin andra mandatperiod, och många av de prioritetsområden som han upprepade gånger nämnde under valkampanjen finns också bland hans allra första beslut: gränssäkerheten, fossila bränslen och Amerika först-politiken.
På måndagen upphävde Trump uppemot 80 av president Joe Bidens tidigare presidentdekret. Ett av dessa gällde en order som Biden hade tillgripit för att åsidosätta Trumps beslut från Trumps första mandatperiod.
Hårda tag mot den illegala migrationen
Många av dekreten kretsade kring det som Trump kallar för en massinvasion av olagliga immigranter. Trump utlyste ett nationellt nödtillstånd och stängde landets södra gräns för att stoppa droghandel och migration till USA. En annan order utfärdades för att inleda massdeportationen av papperslösa migranter.
Trump valde därtill att definiera kriminella narkotikakarteller som terroristorganisationer, likställda med al-Qaida, IS och Hamas. Den nya administrationen inför även dödsstraff för allvarliga brott som har begåtts av papperslösa migranter. Trump vill också att byggandet av en mur mot Mexico återupptas.
Det finns också planer på att ändra förutsättningarna för medborgarskap i syfte att förhindra att barn till papperslösa invandrare i USA automatiskt erhåller landets nationalitet. Det är ännu oklart hur administrationen planerar att verkställa dekretet, eftersom medborgarskapet är skyddat i konstitutionen och en refom kräver stöd av två tredjedelars majoritet i kongressens båda kamrar. Förändringen skulle inte heller kunna tillämpas retroaktivt.
Benådar supportrar
Trump belönar sina lojala supportrar och benådade genast ungefär 1 500 personer som åtalades eller dömdes för deras andel i stormningen av kongressbyggnaden den 6 januari 2021. Beslutet har väckt bestörtning eftersom de nu benådade personerna med våld försökte förhindra den fredliga demokratiska maktövergången.
Bland de benådade finns bland annat ledarna för de högerextrema rörelserna Proud Boys och Oath Keepers.
Förespråkar yttrandefrihet
Trump trädde även fram som Tiktoks räddare då han genom ett dekret tillfälligt åsidosatte kongressens förbud mot videoplattformen. Tiktok har nu ytterligare 75 dagar på sig att hitta en lösning. Plattformen hann stängas ned för en kort tid i söndags, eftersom de kinesiska ägarna i enlighet med kongressens krav inte hade gått med på att sälja sina andelar i företaget till amerikanska köpare.
Samtidigt har den nytillträdda presidenten krävt åtgärder för att förhindra statlig censur.
Effektiviserar förvaltningen
Dekret utfärdades även för att införliva Trumps vallöfte om att göra besparingar inom den federala förvaltningen. Ett viktigt steg är att skapa DOGE (Department of Government Efficency), det nya organet för förvaltningseffektivitet som ska ledas av techledaren Elon Musk.
Nya rekryteringar inom den federala förvaltningen har också stoppats fram till att administrationen har hunnit etablera sig.
Går åt minoriteter
Ett ytterligare dekret sätter stopp för DEI-politik på den federala nivån. Åtgärder som stärker DEI, alltså diversitet, jämställdhet och inkludering, kommer därmed inte längre att vidtas under Trumps ledning.
Den nya administrationen bröt även med det som Trump och många av hans supportrar anser vara en ”könsidentitetsideologi” och återinförde en federal politik som endast erkänner två kön: man och kvinna.
Enligt Trump vill man genom förändringen återgå sig till den ”biologiska sanningen”. Icke-binära kan med andra ord framöver inte få dokument som överensstämmer med deras könsidentitet. Beslutet påverkar även den finansiering som öronmärkts för sexuella minoriteter.
Prioriterar fossila bränslen
Klimatåtgärderna som stärkts under Bidens fyra år i Vita huset får vika undan då Trump på måndagen införde ett nationellt ”energinödtillstånd”. Den gröna nya given (”green new deal”) slopas då USA åter går in för att utnyttja fossila tillgångar, framför allt oljereserverna.
Trump vill stoppa finansieringen av den lagstiftning som antogs under Bidens ledning, och han vill likaså stoppa nya vindkraftsprojekt och nedprioritera elbilar.
Tar avstånd från internationellt samarbete
På måndagen inleddes även processen för att dra USA ur det internationella samarbetet inom klimat- och hälsofrågor igen.
Liksom under hans senaste mandatperiod valde Trump att säga upp medlemskapet i Världshälsoorganisationen WHO och att upphäva Parisavtalet, som reglerar de globala koldioxidutsläppen. Biden valde under sitt presidentskap att återuppta samarbetet inom ramarna för WHO och Parisavtalet.
Symboliska åtgärder
Bland de många dekreten finns även symboliska beslut, som att ändra namnet på den Mexikanska golfen till den Amerikanska golfen. USA:s nya president vill även gå tillbaka i tiden och återge berget Denali namnet Mount McKinley, efter USA:s 25:e president.
Vid sidan av dekreten gav Trump även instruktioner om att till exempel utreda hur amerikanernas privatekonomi kan förbättras och levnadskostnaderna sänkas.
Högsta domstolen kan sätta stopp
Två av Trumps dekret har emellertid redan stött på motstånd. American Civil Liberties Union (ALCU) har stämt den nya administrationen för att kränka konstitutionen genom dess planer på medborgarskapsreform.
Även det nya förvaltningsorganet DOGE stöter på juridiska hinder då en del aktörer anser att det strider mot lagstiftningen. Fyra rättsprocesser har redan inletts för att förhindra att Trumps och Musks gemensamma projekt.
Vad har Trump ännu inte gjort?
Trump har tidigare utlovat stora tariffer både mot grannländerna Mexico och Kanada, men även mot Kina och andra handelspartners. Även om han upprepade hoten på måndagen, vidtogs inga åtgärder för att verkställa dem. Trump har ännu inte heller vidtagit några åtgärder för att infria sina löften om att avsluta kriget i Ukraina.
Källor: Reuters, AP News, BBC