Åtta arbetstagarförbund har varslat om arbetskonflikt och en del inleddes i dag, måndag. Målet med strejkerna som har inletts är att få högre lön. En motivering är att finländska löntagares köpkraft har rasat.
– Det är som om finländarna hade blivit helt utan lön i två månader, förklarar Hannu Nummiaro, ekonom på LokalTapiola.
När inflationen slog till år 2021 minskade de finländska löntagarnas köpkraft. Det innebär att en medelinkomsttagares månadslön på cirka 3 700 euro i dag räcker till cirka 150 euro mindre varor och tjänster än under andra kvartalet 2021, när köpkraften var som högst.
Lägst var finländarnas levnadsnivå i början av år 2023, då köpkraften av en motsvarande månadslön var hela 280 euro lägre än under toppen år 2021.
Man har alltså tagit igen ungefär hälften av köpkraftsgropen. Eller fyllt igen, om man håller fast vid bilden på en grop.
Som helhet har inflationen ätit upp ungefär 7 400 euro av en sådan löntagares levnadsnivå under de senaste tre och ett halvt åren.
En höjning på sex procent kan fylla igen gropen redan i år
På arbetsmarknaden handlar mycket just nu om löntagarnas köpkraft.
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC meddelade i november att man eftersträvar löneförhöjningar på tio procent över de närmaste två åren: sex procent under år 2025 och fyra procent år 2026. Orsaken till kraven var den försämrade köpkraften.
Om FFC:s krav om löneförhöjning verkställdes skulle löntagarnas köpkraft vara på år 2021 års nivå redan i år.
Nummiaro bedömer att en löneförhöjning på just sex procent tillsammans med löneglidningar skulle räcka till för att fylla igen gropen. Det skulle visserligen förutsätta att det inte kommer några överraskningar och att inflationen ligger kring 1,5 procent.
Med de här ramvillkoren skulle en löntagare med medelinkomster kunna komma över de fyra procent som krävs, säger Nummiaro.
Den kalkylen kan vändas upp och ned av en kris som till exempel leder till höjda energipriser eller sätter fart på inflationen.
Återhämtningen går snabbare än på 1970-talet
Nummiaro jämför den nuvarande köpkraftsutvecklingen med inverkan av oljekrisen på 1970-talet. Då tog det sju år innan köpkraftsgropen helt hade fyllts igen.
Den här gången har återhämtningen gått snabbare. Även utan lönepåslag bedömer Nummiaro att gropen kan vara fylld på fem år, förutsatt att inflationen är måttfull och inga nya chocker kommer till exempel på energimarknaden.
– 1970-talets oljekris är ett bra jämförelseobjekt. Nu har vi upplevt en motsvarande chock med högre energipriser, men låg inflation ger hopp om en snabbare återhämtning, säger Nummiaro.
Utan höjningar kan det ta några år för köpkraften att återhämta sig
Trots att FFC har slagit fast ett mål på tio procent i fråga om höjda löner säger Hannu Nummiaro att det är mer realistiskt att förhandlingarna resulterar i att man når bara en del av sina mål. Glidningar och inflationsutvecklingen är ytterligare osäkerhetsfaktorer.
Om till exempel hälften av FFC:s mål ros i land kan det ta ytterligare två år innan en löntagare med medelinkomst har återfått sin köpkraft.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Näin iso palkankorotus tarvitaan, että ostovoimakuopasta pääsee ylös av Heikki Valkama. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.