Peter Sarlin är vetenskaplig chef för det europeiska AI-projektet OpenEuroLLM, som officiellt körde i gång i dag på måndagen. Han förklarar att det har som mål att bygga egna AI-modeller.
När Europa har egna AI-modeller av hög kvalitet behöver vi inte vara beroende av AI-system från andra världsdelar. Det ger oss ökad säkerhet med tanke på stormaktspolitiken, om vår tillgång till populära AI-modeller från andra delar av världen skulle begränsas.
– Vi bygger nästa generationens kraftigare modeller för att framför allt säkerställa att de här AI-modellerna inkluderar, det vill säga går att använda på, de europeiska språken, säger Sarlin.
Nuvarande AI-chattbotar såsom Chat GPT fungerar helt bra också på svenska, men tanken är att åstadkomma AI-modeller som är ännu bättre, för alla europeiska språk.
Sarlin tillägger att AI-modellerna framför allt ska representera den europeiska värdegrunden, den europeiska kulturen och samhället mer brett.
– Det gör man genom att säkerställa att modellerna har tränats på de data som representerar samhället i fråga, säger han.
I samarbetsprojektet deltar fyra organisationer från Finland: företaget AMD Silo AI, Helsingfors universitet, Åbo universitet och IT-centret för vetenskap CSC.
AI:n ska kunna vidareutvecklas
De nuvarande populära AI-modellerna från USA, såsom AI-chattboten Chat GPT och Claude, bygger på sluten källkod. Exakt hur de fungerar eller vad de bygger på för data hålls alltså hemligt av företagen som har utvecklat dem.
Peter Sarlin berättar att de kommande europeiska modellerna däremot ska bygga på öppen källkod.
– Många av de här kommersiella, stängda modellerna är faktiskt helt okej, till exempel på finska. Men de bygger inte en grund för att finländska bolag ska kunna vidareutveckla modeller som de själva äger, kontrollerar och integrerar in i sina egna produkter för att till exempel bygga en assistent som hjälper med väldigt specifika ändamål.
Jörg Tiedemann som är professor i språkteknologi vid Helsingfors universitet påpekar dessutom att en AI-tjänst lätt kan säljas och sedan få helt andra värderingar och prioriteringar. Därför är det viktigt att det europeiska projektet, som Helsingfors universitet alltså också är med om, satsar på öppen källkod, betonar han.
– Om man tänker sig att det är någonting som inte är öppet och som inte kan flyttas någon annanstans, så är man helt beroende av det som händer med den tjänsten eller bolaget. Till exempel när Elon Musk köpte Twitter så ändrade mycket, säger Tiedemann.
Ska tränas på superdatorer
Det nya samarbetsprojektet bygger på redan befintlig forskning och kommer att använda avancerade träningsmetoder för att effektivisera träningen av AI-modellerna, vilket är ett viktigt steg för att konkurrera med de stora teknikföretagen på global nivå.
EU-kommissionen satsar till att börja med 54 miljoner euro på det europeiska AI-projektet. De pengarna går främst till löner. Dessutom ger man AI-utvecklarna inom projektet möjlighet att träna upp AI-modellerna på europeiska superdatorer värda totalt flera miljarder euro.
Efter det är det mindre resurskrävande att kopiera och anpassa de tränade modellerna. De kan alltså köras lokalt på flera olika datasystem i Europa.
”Vi behöver också bra digitala tjänster”
Men det räcker inte bara med att Europa har bra AI-modeller.
– Ett av de större problemen är att vi inte har digitala plattformar, digitalt skalbara, digitala tjänster och produkter i Europa, säger Peter Sarlin.
I nuläget är de stora AI-företagen i världen främst amerikanska. Men de kommande europeiska AI-modellerna ska förhoppningsvis hjälpa till med att öka mängden digitala tjänster och produkter i Europa, betonar Sarlin.