Det är bra om förberedande undervisning som ges invandrarbarn samtidigt är inkluderande. Att barnet går i vanlig klass stöder både språkinlärningen och integrationen.
Det säger Annika Liiti, som undervisar invandrarbarn i finska som andra spårk. Liiti jobbar också som koordinator för språk- och kulturgrupper inom Karleby stad.
Det finns många fördelar med en tidig inkludering, säger Liiti.
– Barnet får gå i sin närskola, lär sig finska bättre i en grupp där det också finns elever som har språket som modersmål, får vänner och anpassar sig snabbare än om hen först hade gått ett år i en annan skola.
Allt vanligare med snabb inkludering
Och nu jobbar allt fler kommuner med tidig inkludering.
Till exempel i Karleby och Vasa börjar alla förskolebarn med annat modersmål i höst i en vanlig första klass. De deltar alltså i inkluderande förberedande undervisning och får det stöd de behöver i en vanlig klass.
Samma sak har prövats i Seinäjoki, och enligt stadens skolmyndigheter är resultaten goda.
Det första skolåret är gynnsamt för barnets utveckling, eftersom barnet då lär sig läsa och skriva med hjälp av ljud och bokstäver. I andra klass fortsätter man stärka barnets läs- och skrivfärdigheter.
Invandrarbarn som börjar sin grundskoleutbildning från och med andra klass eller senare studerar först ett år i förberedande undervisning. Gruppen kan finnas på närskolan eller någon annanstans.
Men också barn ur de här grupperna kan inkluderas i vanliga undervisningsgrupper. Övergången till allmän undervisning kan börja med praktisk-estetiska ämnen, matematik eller till exempel engelska, och sedan gradvis fortsätta till andra ämnen.
Målet med den förberedande undervisningen är att ge eleven grundläggande språkkunskaper som det går att bygga vidare på.
Språkmedveten undervisning till nytta för alla
Att undervisa elever med ett annat modersmål ställer nya krav på klassläraren. Man måste kunna förklara saker på flera olika sätt.
Läraren kan behöva ge instruktioner både muntligt och skriftligt, eller också ta bilder till hjälp. Det kan underlätta för eleven om läraren synliggör hur lektionen kommer att vara uppbyggd.
Enligt Annika Liiti måste den här typen av språkmedveten undervisning numera ingår i verktygslådan för alla lärare. Inte minst eftersom alla elever drar nytta av den.
– Barn lär sig på olika sätt. Många behöver repetition och stöd i olika former och till exempel ett synligt schema underlättar för många, påminner Liiti.
Antalet invandrarbarn varierar årligen runtom i de österbottniska skolorna. I Vasa finns det för närvarande 127 elever i förberedande undervisning. I Karleby finns det cirka 80 elever i förberedande undervisning.
Den här texten är en översättning av artikeln Yhä useampi maahanmuuttajalapsi opiskelee lähikoulussa ja tavallisella luokalla – se on hyvä, sanoo opettaja skriven av Petra Haavisto, Yle Keski-Pohjanmaa. Översättning och bearbetning av Moa Mattfolk, Yle Österbotten.