Finländarna har under de senaste åren förlorat fyra procent av sin köpkraft. Rysslands anfall på Ukraina ledde till en energikris som höjde inflationen. Priserna steg snabbare än lönerna.
Nu kräver fackförbunden en löneökning på 10 procent för att lappa förlusten i köpkraft och dessutom ge mera köpkraft – en riktig inkomstökning med andra ord.
Det överraskar knappast någon att arbetsgivarsidan inte tycker det är en bra idé. Om arbetstagarna får lägre löner blir det mera pengar över till aktieägare och chefer.
Det är ett argument som snarare får facket att öka än minska sina krav på lönehöjningar.
Men situationen är mer komplicerad än så.
För höga löner skadar alla
Om aktieägarna inte får tillräckligt med vinst på sina placeringar minskar deras intresse att investera i Finland. Och Finland behöver investeringar.
Annars halkar vi efter den globala teknologiutvecklingen och får allt svårare att sälja våra produkter och tjänster till andra länder.
Det här skulle leda till lägre löner, högre arbetslöshet och allt större problem att finansiera välfärden.
På många sätt upplevde Finland en sådan period efter finanskrisen 2008.
Året innan hade lönerna i Finland stigit extra mycket då tidsandan var optimistisk, och man väntade sig ekonomisk tillväxt under de kommande åren.
I stället kraschade världsekonomin, och Finland blev kvar mer eller mindre ensam med en lönenivå som gjorde allt vi sålde för dyrt utomlands.
Det ledde till tio år av närmast obefintlig ekonomisk tillväxt då Finland, som redan ekonomiskt hade tagit fast Sverige under Nokiaeran, halkade ordentligt efter de andra nordiska länderna igen.
Så småningom steg ändå lönerna i andra länder upp till liknande nivåer som i Finland, och konkurrenskraften återhämtade sig sakta.
Men sedan kom coronakrisen, och efter det Rysslands krig mot Ukraina som fortfarande påverkar ekonomin, även om företagen och samhällena i Europa har gjort mycket för att anpassa sig till det nya läget.
Köpkraften har sjunkit i hela Europa
Då den ekonomiska osäkerheten är så stor som i dag är det ytterst svårt att bedöma hur stora löneökningar Finland har råd med.
– Om lönerna i Finland stiger snabbare än lönerna i våra exportländer har de inte råd att köpa lika mycket som tidigare. Då får vi färre arbetstillfällen och lägre tillväxt. Därför är det så viktigt att värna om Finlands konkurrenskraft, säger Petteri Rautaporras som är chefsekonom på Teknologiindustrin i Finland.
Som Teknologiindustrin ser det har köpkraften i många andra länder rasat mera än i Finland.
På det stora hela bedömer Teknologiindustrin att Finlands konkurrenskraft är ungefär på samma nivå jämfört med andra europeiska länder som före coronakrisen och kriget i Ukraina.
Därför bedömer industrin att Finland skulle förlora i konkurrenskraft om vi nu höjer lönerna för snabbt.
Detta i ett läge då Finland med alla medel försöker locka till sig investeringar för att förbättra den ekonomiska tillväxten och rädda välfärdsstaten.
Finlands löner är ganska konkurrenskraftiga
Mika Maliranta är direktör för löntagarnas forskningsinstitut Labore och professor i nationalekonomi vid Jyväskylä universitet.
Till skillnad från industrin tycker han att löneavtalen i andra länder borde ge utrymme för ordentliga löneökningar.
Högre löner skulle vara viktiga på många sätt.
En bättre köpkraft kunde få fart på bostadsmarknaden och den inhemska efterfrågan.
Högre löner skulle också innebära större skatteintäkter till staten som kämpar med det offentliga underskottet och statsskulden.
Trumps politik påverkar våra löner
En orsak till industrins försiktighet är USA:s nya president Donald Trump. Hans oberäkneliga politik kan slå mot Finland på många olika sätt. Hans skyddstullar oroar många.
– Vi måste vara mycket försiktiga när det gäller Trump så att vi inte överprissätter det finländska arbetet, säger Petteri Rautaporras.
Både Putins krig och Trumps politik sätter alltså tydliga spår i våra plånböcker.
Mot bakgrund av allt det här är det klart att förstå att facket vill lägga målet högt, men också att arbetsgivarna har svårt att gå med på kraven. Rimlighet är en tolkningsfråga.