Städinsatsen på stränderna i Hangö är nu avslutad för en tid framöver, åtminstone vad gäller Världsnaturfonden WWF:s andel. Hangö stad och Neste fortsätter rengöringsarbetet.
Havsexperten Vanessa Ryan är synbart tacksam för att så många frivilliga ställde upp.
– Stämningen var bra, även om man också har känt sig lite desperat när man sett hur stränderna ser ut. Alla har haft en jätte positiv attityd och varit villiga att arbeta långa dagar, säger Ryan.
Ryan är en av dem som har koordinerat städinsatsen efter att klumpar av vegetabilisk olja flöt i land i Hangö i början av året.
Hon har registrerat kring 250 frivilliga som krattat och grävt i Hangö de senaste veckorna inom ramarna för WWF:s insats. Andra har plockat bort fettklumpar på egen hand.
Många frivilliga har jobbat så intensivt att gruppledarna fått uppmana dem att sluta för dagen när mörkret lagt sig.
– Intresset har hållit i sig. Men frivilliga har jobb, barn att ta hand om och studier. Vi ser att det är lättare att få frivilliga att arbeta på veckosluten när de är lediga, säger Ryan.
I Hangö har WWF för första gången provat att dela in städningen i förmiddags- och eftermiddagspass för att göra frivilligarbetet mera flexibelt. WWF ställer vissa krav för frivilliga som deltar bland annat för att se till att de är försäkrade.
Myndigheterna har inga talkokrafter
Miljökatastrofen i Hangö var förållandevis liten. En oljeolycka i Finska viken kan orsaka hundratals kilometer nersmetad skärgårdsnatur och månader av städarbete.
På grund av den ryska skuggflottan som seglar i Östersjön med hundratals ton råolja som frakt har risken ökat för en stor oljeolycka i Finska viken.
Mika Raateoja, beredskapschef på Finlands Miljöcentral, säger att Finlands nuvarande kapacitet räcker för att bekämpa några tiotals tusen ton olja.
Ett större utsläpp kräver internationell hjälp och sannolikt en stor grupp frivilliga.
– Frivilligarbetet spelar en helt central roll i bekämpningen. Till exempel på Hangöudd talar vi om 20 kilometer nersmutsad strand. Även om Finland har bra resurser för att bekämpa miljöolyckor räcker de inte för att städa så stora strandområden, säger Raateoja.
– Det behövs många händer och då är frivilligorganisationer och medborgare guld värda, tillägger beredskapschefen.
Kan beväringar kallas in?
En av frågorna som Hangöfallet aktualiserat på WWF är den om tillgången till frivilliga ifall av en större olycka. Bekämpning av olja är krävande på många sätt, inte minst logistiskt.
– Vi är inte heller helt säkra på hur det ska gå till. I vår reserv har vi nästan 10 000 finländare som har registrerat sig till vår oljebekämpningskår. Men i olycksfall som i Hangö så deltar 80 procent av de frivilliga spontant och hör inte till vår kår, säger Vanessa Ryan.
Beväringar kan beordras att rycka in så länge som uppdraget inte orsakar fara. Samma princip gäller frivilliga.
– Det är möjligt att kalla in beväringar till ett städtalko efter en oljeolycka så länge man ser till att situationen inte är farlig, säger Petteri Salli, sjösäkerhetsexpert vid Gränsbevakningen.
Om en stor oljeolycka sker är många myndigheter inblandade. På öppet hav är det Gränsbevakningsväsendet som leder bekämpningsinsatsen och Sjöbevakningen kallar samman en styrgrupp som koordinerar samarbetet mellan myndigheterna. I skärgården och närmare kusten är det räddningsverken som ansvarar för oljebekämpningen. Världsnaturfonden WWF har en central roll i att rekrytera och organisera frivilliga, bland annat sådana som anmält sig till fondens reserv.
