Välfärdsområdenas tjänstemän får lön, medan politikerna får arvoden för de möten de deltar i.
Yle Uutiset har utrett hur mycket pengar välfärdsområdena lägger på mötesarvoden.
I fjol betalade välfärdsområdena 12,7 miljoner euro för möten.
I den här summan ingår mötesarvoden för välfärdsområdesfullmäktige, välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesnämnder.
Mindre betalt i många välfärdsområden nu
Mötessumman år 2024 är något mindre än år 2023 då summan var över 14 miljoner euro.
Två av tre välfärdsområden har minskat mötesarvodena.
Hit hör Finlands största välfärdsområde, Västra Nylands välfärdsområde. År 2023 var mötesarvodet 14 089 euro per ledamot, i fjol 9 548 euro.
Också Österbottens välfärdsområde har bantat ner mötesarvodena från 9 144 år 2023 till 7 907 i fjol.
Men till exempel i Egentliga Finlands välfärdsområde har mötesarvodet stigit från 9 735 euro till 12 041 euro.
Vanda och Kervo välfärdsområde betalar mest för möten: 16 038 euro per ledamot. Summan har stigit med drygt 300 euro från år 2023.
Enligt Kai-Ari Lundell (Sannf) som sitter i Vanda-Kervo fullmäktige är mötesarvodet rimligt, eftersom de gör mycket jobb.
– Nog måste man betala lön till de anställda. Och man måste ta i beaktande att det här är en ackordslön och det förstår inte alla, säger han.
Han förklarar mötesarvodet med storleken på fullmäktige och att det finns många nämnder.
I verkligheten är ändå fullmäktige stort i alla välfärdsområden och det finns nämnder i nästan alla välfärdsområden.
Enligt Minna Korkiakoski-Västi, vd på välfärdsområdesbolaget Hyvil, beror de regionala skillnaderna i mötesarvoden mer på hur ofta det är möte.
Mötesarvodena beror också på hur lönenivåerna i städerna och kommunerna ser ut, eftersom de ofta återspeglas i välfärdsområdenas ersättningar.
Styrelsemedlemmar får mindre betalt
Ansvar och arbetsbelastning avspeglar inte så mycket hur stora mötesarvodena är.
Två tredjedelar av mötespotten går till de som sitter i välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesnämnder.
Det här trots att välfärdsområdesstyrelsen träffas oftare och ofta fattar stora beslut. Styrelsemedlemmarna har ofta ett större ansvar.
Att de får mindre betalt tycker Minna Korkiakoski-Västi att är orättvist.
– Det väcker förstås frågan om varför det är så. Ett uppdrag i välfärdsområdesstyrelsen kräver också mycket tid, inte bara i möten.
Samtidigt kostar mötesarvodena för fullmäktigeledamöter mycket eftersom det helt enkelt finns många ledamöter.
Det finns 59–79 ledamöter per välfärdsområde beroende på folkmängd.
Höga arvoden lockar kandidater
En person invald i välfärdsområdesfullmäktige kan få en riktig saftig lön om hen också sitter i välfärdsområdesstyrelsen och i nämnder eller delegationer.
Många välfärdsområden betalar dessutom en ersättning för möten som pågår i över tre timmar.
En stor del av välfärdsområdena betalar också månadslön eller årslön till styrelsemedlemmarna, den varierar mellan 700 och 5 900 euro per år.
Sirkka-Liisa Kähärä (SDP) i Vanda och Kervos välfärdsområde säger att det behövs höga arvoden för att locka kandidater att ställa upp i valet.
Hon konstaterar att många redan nu tycker att det är mycket jobb i välfärdsområdet, och därför behövs en skälig ersättning.
Enligt Minna Korkiakoski-Västi är 12,7 miljoner euro på möten en liten summa då man tar i beaktande hur viktiga förtroendeuppdragen är.
12,7 miljoner euro i mötesarvoden är inte heller en så stor del av helhetsbudgeten för välfärdsområdena på drygt 30 miljarder euro, enligt henne.
– Demokrati har ett värde i sig i det finländska samhället och det är nödvändigt att ge det ett rimligt pris. Mötesarvoden är en del av det här.
Artikeln är en något förkortad översättning av Yle Uutisets artikel om löner i välfärdsområdet. Artikeln är skriven av Päivi Lakka, Tuomas Rimpiläinen, Eelis Rytkönen och Joonas Haverinen. Översättning och bearbetning: Märta Nummenmaa.
Vad tycker du om de arvoden som välfärdsområdena betalar ut? Dela med dig i kommentarerna!