Den tre dagar långa säkerhetskonferensen i München avslutades på söndagen, och om det inte var klart tidigare är det nu: Relationen mellan USA och EU är inte som den var innan Donald Trump svors in i januari.
Vi sammanfattar svängarna kring konferensen i fem punkter.
1. Ryssland och USA ska förhandla om fred
Det verkar vara oundvikligt att Ukraina kommer tvingas att gå med på något slags fred med Ryssland, och det snart.
USA och Ryssland ska av allt att döma börja förhandla om att få ett slut på kriget i Ukraina redan nästa vecka. USA:s särskilda sändebud för Mellanöstern Steve Witkoff och den nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz reser till Saudiarabien på söndag kväll.
Förutom Witkoff och Waltz väntas också utrikesminister Marco Rubio delta – medan Ryssland, enligt medieuppgifter, kommer representeras av utrikesminister Sergej Lavrov.
Den stora frågan är hurdan Ukrainas, liksom Europas, roll blir i förhandlingarna.
Den allmänna åsikten i Europa är att det är självklart att både Ukraina och EU-länderna ska få delta.
2. Ukraina vill höras i förhandlingarna
Ukraina har sagt att det inte kommer på fråga att förhandlingar om Ukraina förs utan Ukraina.
– Ukraina kommer aldrig att acceptera en överenskommelse som görs bakom ryggen på oss, sa president Volodymyr Zelenskyj i ett tal.
Samtidigt som USA har försökt övertyga Ukraina om att man inte har för avsikt att lämna landet ensamt efter de tre krigsåren, har man kommit med uttalanden om att Ukraina inte kan räkna med att få tillbaka alla de områden som Ryssland ockuperar.
USA pressar också Ukraina om ett avtal om landets mineraler. USA har föreslagit att få kontroll över hälften av Ukrainas mineraler som kompensation för det militära stödet.
Zelenskyj avböjde ändå eftersom inga säkerhetsgarantier ingick i avtalet. Nu arbetar man på ett motbud.
Den ukrainska presidenten efterlyste under lördagen en europeisk armé i och med att USA snart kanske inte längre kommer till Ukrainas undsättning.
– Vi kan inte utesluta möjligheten att USA kan säga nej till Europa i frågor som hotar det. Jag tror verkligen att tiden är kommen.
Det här sköts ändå ned av till exempel president Alexander Stubb och Polens utrikesminister Radosław Sikorski.
Gemensamma satsningar kan göras, men försvaret ska fortsatt skötas på nationell nivå, heter det.
3. Europa måste klara sig själv
En stor del av konferensen handlade om hur Europa ska kunna se över sin egen säkerhet och samtidigt hjälpa Ukraina – men fortfarande är nyckelfrågor som till exempel hur det hela ska finansieras obesvarade.
USA har närmat sig flera europeiska länder med en förfrågan om hurdana säkerhetsgarantier de kan ge Ukraina. Det handlar bland annat om att man vill veta hurdan utrustning och hur stora fredsbevarande trupper som länderna är beredda att bidra med.
Bland annat det här försöker EU-länderna komma på ett svar på under det informella – och hastigt sammankallade – möte som Frankrikes president Emmanuel Macron står värd för i Paris på måndagen.
Alla EU-länder kommer inte att delta i mötet. Frankrikes presidentkansli uppger att representanter för Tyskland, Storbritannien, Italien, Polen, Spanien, Nederländerna och Danmark deltar. Danmark representerar Norden och Baltikum.
Utöver det deltar också Natos generalsekreterare Mark Rutte och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Det är ändå inte första gången dylika möten ordnas, och hittills har EU haft svårigheter med att hitta en gemensam ton vad beträffar Ukraina och Ryssland.
Under mötets första dag fick Europa sig en känga av USA:s vicepresident JD Vance i ett tal som fick flera representanter för EU-länderna att höja på ögonbrynen.
Hans tal handlade knappt alls om Ukraina och Ryssland, utan i stället om yttrandefriheten och demokratin i Europa – som han menade att är på tillbakagång. Enligt Vance försöker man tysta ned stora delar av befolkningen i Europa.
4. USA:s ledning kom med dubbla budskap
Inför säkerhetskonferensen väntade Europa på att se hur USA:s utrikespolitik kommer se ut under Trumps mandatperiod. När mötet avslutades var ändå många frågor obesvarade och läget förvirrande.
De amerikanska uttalandena väckte frågor bland USA:s allierade redan inför mötet.
USA:s nya försvarsminister Pete Hegseth meddelade på Natomötet i onsdags att det är orealistiskt att tänka sig att Ukraina skulle få tillbaka hela det område som Ryssland ockuperar och att Ukraina inte kan bli medlem i Nato.
Uttalandet väckte kritik eftersom några fredsförhandlingar ännu inte inletts. Hegseth drog senare tillbaka en del av det han sagt och sa att alla alternativ fortfarande är på bordet.
Så fortsatte det också på konferensen, där direkt motsägelsefulla kommentarer och uttalanden avlöste varandra.
Till exempel sa Keith Kellog som är USA:s särskilda sändebud i Ukraina att de europeiska länderna inte har en plats vid förhandlingsbordet. Han backade senare från uttalandet och sa sig ha blivit feltolkad.
Kellogs uttalande stod också i strid med vad vicepresident JD Vance tidigare sagt, alltså att Europa ska delta.
Det är oklart ifall de dubbla budskapen är en medveten strategi, eller ifall det är resultatet av en ny administration som ännu inte lyckats koordinera sin kommunikation.
5. Finland förvirrat, Stubb vill se mer verkstad
President Alexander Stubb kallade Donald Trumps förhandlingstaktik överraskande och speciell.
Enligt honom har man betonat för USA att det inte kan bli någon fred utan Ukraina och att man inte kan lita på Rysslands president Vladimir Putin.
Men Stubb efterlyste också mindre snack och mera verkstad i Europa. Europa måste enligt honom ha en egen plan för sin säkerhet.
– Vi kan inte befinna oss i en situation där man förhandlar om Europas säkerhet utan Europa. Europa måste göra mer för sin egen säkerhet, sa Stubb.
Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade USA:s agerande förvirrande.
– Vi lever i en historisk och allvarlig tid. USA agerar på ett helt nytt sätt här, ett trumpistiskt sätt. Nu är allt lite förvirrande, men vi måste ta det lugnt och fokusera på det som är viktigt, alltså fred i Ukraina.