Europa måste fortsätta att stödja Ukraina och satsa mer pengar på försvaret. Det är kontentan av måndagskvällens krismöte i Paris då ledare för flera europeiska länder möttes för att koordinera sig inför de fredsförhandlingar om Ukraina som USA och Ryssland planerar.
Efter mötet skrev värden för mötet, Frankrikes president Emmanuel Macron, på X att han talat med såväl USA:s president Donald Trump som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Han gick inte närmare in på vad samtalen handlade om, men konstaterade att målsättningen är att uppnå en stark och varaktig fred i Europa vilket i sin tur kräver trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bekräftade efter mötet att det kan bli aktuellt att skicka brittiska trupper till Ukraina som en del av en fredsbevarande operation.
– Jag är beredd att överväga att skicka brittiska styrkor på marken tillsammans med andra om det finns ett hållbart fredsavtal. Men USA måste stå som garant, eftersom en amerikansk säkerhetsgaranti är det enda som på allvar kan avskräcka Ryssland från att anfalla Ukraina igen, sa Starmer.
Frederiksen: Många frågor måste besvaras
Danmarks statsminister Mette Frederiksen beskriver Starmers utspel om möjliga fredsbevarande styrkor som positivt. Vad eventuella danska trupper beträffar så finns det fortfarande mycket som behöver utredas, säger Frederiksen.
– Det finns verkligen många frågor som behöver besvaras. Jag tror att alla europeiska ledare fokuserar på är att USA måste vara med och visa sitt engagemang om vi skulle hamna i den här situationen.
Andra europeiska ledare är däremot mer kritiska till diskussionen om fredsbevarande trupper i Ukraina. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uttryckte efter mötet sin irritation över spekulationer om fredsförhandlingar som inte har ägt rum och som Ukraina inte har godkänt.
– Det är helt klart för mig att detta är en olämplig debatt vid fel tidpunkt och om fel ämne. Vi har ännu ingen fred utan vi befinner oss mitt i ett krig som Ryssland brutalt driver framåt utan hänsyn, sa Scholz.
Scholz betonar att det inte får uppstå en säkerhetspolitisk uppdelning mellan Europa och USA.
– Nato bygger på att vi alltid agerar tillsammans och delar risker, vilket säkerställer vår trygghet. Detta får inte ifrågasättas. Det måste vi ha i åtanke.
Finland och Spanien har i likhet med Tyskland signalerat att det ännu är för tidigt att tala om eventuella fredsbevarande styrkor i Ukraina.
– Vi har is i magen i den här frågan, sa Finlands försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) i Yles program A-studio i måndags.
Europa värnar om en plats vid förhandlingsbordet
Diskussionerna om Ukrainas framtid fortsätter på tisdagen då EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffar president Trumps specialsändebud för Ryssland och Ukraina Keith Kellogg. Från Bryssel åker Kellogg vidare till Polen där han träffar president Andrzej Duda.
De senaste dagarnas snabba vändningar har lett till en utbredd oro i Europa över att man inte kommer att ha en plats vid de bord där Ukrainas öde avgörs.
Kellogg sa på måndagen att han inte ansåg det vara rimligt eller genomförbart att ha alla parter med vid förhandlingsbordet.
Ledarna för de europeiska länderna och EU-institutionerna har i sin tur betonat att en uppgörelse som görs utan Ukraina och Europa inte är hållbar.
Det är ändå ett faktum att Europa inte sitter vid förhandlingsbordet då USA:s och Rysslands utrikesministrar i dag möts i Saudiarabien för att bana väg för ett möte mellan Trump och Putin.