Försvarsmakten får rätt att inte bara utreda militära brott utan också att avslöja och förhindra dem.
För att sköta sina nya uppgifter får Huvudstaben rätt att använda hemliga metoder för att samla in information. Hit hör bland annat teleavlyssning och olika täckoperationer. De här metoderna kan också användas mot civila om de misstänks för delaktighet i ett militärbrott.
Lagförslaget har kritiserats och grundlagsutskottet krävde också vissa preciseringar. Trots kritiken godkände riksdagen lagförslaget i tisdags.
”Den enskilda medborgaren behöver inte oroa sig” skriver riksdagsledamot Jukka Kopra (Saml), ordförande för riksdagens försvarsutskott, i ett e-postmeddelande till Svenska Yle.
Kopra skriver att ingen i nuvarande lagstiftning har ansvar för militär disciplin och brottsbekämpning inom Försvarsmakten, att det var motiverat med förtydliganden. Målet med lagändringen är att Försvarsmakten ska ha samma möjlighet till brottsbekämpning som till exempel Tullen och Gränsbevakningen.
Enligt försvarsutskottets ordförande kan Försvarsmakten inte i dagens läge reagera tillräckligt fort på alla hot. Därför får Försvarsmakten rätt att skaffa information i hemlighet. Beslutet om större befogenheter motiveras också med det aktuella säkerhetspolitiska läget.
Försvarsmakten måste be en domstol om lov för att använda hemliga metoder för att skaffa information. Domstolen avgör om det finns fog för att bevilja lov eller inte.
Grundlagsutskottet, som granskar om lagförslag är förenliga med grundlagen och internationella konventioner, gav lagförslaget grönt ljus, dock med krav på vissa ändringar. Enligt Kopra gjorde försvarsutskottet alla ändringar som krävdes.