Det var i oktober som Trafikledsverket förbjöd all tågtrafik på museijärnvägen till Borgå. Orsaken är att skicket på järnvägen har försämrats, vilket ökar risken för urspårning.
– Det var ett tragiskt beslut på alla vis, sa Jan Kuovi, vice ordförande för föreningen Borgå museijärnväg, om beslutet i en intervju för Yle Östnyland.
Borgå museijärnväg vill nu ta över ansvaret för museibanan från Trafikledsverket. Föreningen har också tidigare haft ansvaret för banan, under åren 1993 till 2013.
I december började de båda parterna förhandla om fortsättningen för banan. På onsdagen möttes föreningen och Trafikledsverket för ännu en förhandling.
– Förhandlingarna har gått vidare en aning, men inga slutgiltiga beslut har fattats, säger Kuovi.
Under förhandlingen kom Trafikledsverket med ett förslag om att låta Borgå museijärnväg hyra järnvägen.
– Det centrala problemet är att det finns olika meningsskiljaktigheter om avtalsvillkoret.
Enligt Kuovi är den delen som föreningen och Trafikledsverket är minst överens om den hyra som Trafikledsverket vill att föreningen årligen betalar för järnvägen.
– Föreningen skulle vara tvungen att betala gängse hyra till Trafikledsverket, det vill säga staten, för att hyra banan. Det här anser vi ur föreningens synvinkel är rent ut sagt absurt eller oskäligt.
– I det här fallet skulle föreningen juridiskt och praktiskt ta underhållsansvaret på sig och samtidigt vara tvungen att investera hundratusentals euro på några års sikt i banans infra för att få den i trafikdugligt skick. Således skulle statens egendomsvärde, det vill säga banans värde, stiga i och med investeringarna, säger Kuovi.
Tvist om hyran
Hyran för järnvägen som Trafikledsverket vill ha för att föreningen ska få hyra och stå för underhållsansvaret landar på lite över 100 000 euro årligen. En summa som Borgå museijärnväg inte anser är rättvis.
– Föreningen är en allmännyttig förening som producerar allmännyttiga tjänster för Borgå, som turismen, och inverkar positivt på företagsverksamheten. Vi bringar inkomster till hela Borgåområdets företagare och strävar inte själva efter någon marknadsekonomisk vinst. Med tanke på det så är det ganska oskäligt att föreningen måste betala hyra för att ta på sig underhållsansvaret för järnvägen helt gratis, säger Kuovi.
Eftersom de båda parterna inte har kommit överens om hur man ska gå vidare så fortsätter förhandlingarna om järnvägen. Trafikledsverket ska förhandla med Kommunikationsministeriet, som är den myndighet som har sista ordet i frågan om gängsehyran.
Kommunikationsministeriet har också möjligheten att bestämma om man ska tillämpa en gängsehyra eller en eventuell nollhyra, det vill säga att föreningen under en period inte skulle betala någon hyra alls.
– Föreningens utgångspunkt är definitivt en nollhyra, eller helst en minushyra.
Sommarens tågtrafik är ännu oklar
Om det blir något ångtåg eller de så kallade platthatt-rälsbussarna från 1950-talet som kör på museijärnvägen i sommar är ännu oklart.
För att några tåg ska kunna trafikera på museijärnvägen krävs det att järnvägens skenor repareras så fort som möjligt.
– Vi behöver korrigera geometriskador, alltså skador på skenorna och rälerna, så att det inte sker urspårningar. Skadorna har uppkommit när man bytte syllar, alltså bjälkar, under banan och inte gjort de nödvändiga korrigeringarna på geometrin.
Problemet med geometriskadorna finns på flera ställen längs järnvägen, men enligt Kuovi är det inga större problem att reparera.
– Det är en tidsfråga och finansieringsfråga. Men om man utgår från en gängsehyra på hundratusentals euro för järnvägen så har föreningen ingen realistisk möjlighet att finansiera reparationerna.
Enligt Kuovi finns det ändå fortfarande små chanser för att tågen ska kunna trafikera på museijärnvägen i sommar.
– Det förutsätter att ett avtal fås till stånd så fort som möjligt för att föreningen ska kunna ta tag i reparationerna. Tiden är väldigt knapp och föreningen har inga rättigheter att börja reparationerna förrän det finns ett avtal.