Barn- och mödrarådgivningen inom Västra Nylands välfärdsområde kommer att organiseras om.
Istället för att ringa direkt till sin egen vårdare ska man använda ett gemensamt telefonnummer, en chatt eller meddelanden.
– Vi förbättrar vårdtjänsterna och gör dem mer tillgängliga och effektiva för kunderna, säger Miika Puolitaival.
Han är serviceenhetsdirektör inom barn- och mödrarådgivningen på Västra Nylands välfärdsområde.
Slut på direktkontakten till vårdaren
Alla är ändå inte lika övertygade om att det handlar om en förbättring.
Föräldrar i de västnyländska kommunerna har vant sig vid att kunna ha direktkontakt till sin egen vårdare inom rådgivningen. Under telefontid har man vid behov kunnat kontakta den egna vårdaren på ett direktnummer.
Det här ska nu ändra.
Det ska inte längre gå att kontakta den egna vårdaren direkt. Istället inför välfärdsområdet en centraliserad tidsbokning och rådgivning där hälsovårdare bokar tider och svarar på frågor på ett allmänt plan.
Vid behov kan man via denna centraliserade kontaktkanal kopplas vidare till den egna vårdaren. Kundernas kan ringa, skicka meddelanden eller chatta med den centraliserade tidsbokningen.
Det innebär att kontakten till rådgivningen också får ett nytt gemensamt telefonnummer. Omorganiseringen är en del av välfärdsområdets mål att erbjuda samma tjänster i hela området.
Det kommer fortfarande att finnas personliga vårdare, men kunderna kommer inte att kunna kontakta dem direkt. Istället ska kontakten ske genom det centrala systemet. Eventuellt blir det i framtiden aktuellt med icke-brådskande meddelanden som kan skickas direkt till den egna hälsovårdaren.
Enhetlighet är ledordet
Yle Västnyland har tidigare skrivit om den digitala tjänsten Lunna där man kan chatta eller skicka meddelanden till välfärdsområdet i icke-brådskande ärenden.
Lunna beräknas öppna någon gång i början av april. Det ska gå att skicka meddelanden dygnet runt och svar fås av yrkespersoner inom social- och hälsovården vardagar mellan 8 och 16.
– Den centraliserade tidsbokningen sköter kundernas första kontakter och kontakter mellan besöken, säger Puolitaival.
Den tidigare modellen har inneburit telefontider som varierat på olika områden men nu kommer de att ersättas av de enhetliga kontaktkanalerna.
Vi har haft centraliserade tjänster i Esbo i över tio år och därifrån har vi fått bra erfarenheter
Miika Puolitaival
Istället för att alltid prata med samma vårdare när man ringer, kommer man först att prata med någon som är ledig. Om det behövs, kopplas man sedan vidare till sin vanliga vårdare.
– Med detta kan vi säkerställa att vår rådgivning och tidsbokning blir mer lättillgänglig och vi kan bättre uppfylla vårt serviceåtagande. Vi vill att våra kunder i framtiden ska ha ett enhetligt sätt och möjlighet att kontakta oss, säger Puolitaival.
Kritik från personalen
Puolitaival medger att beskedet om förändringarna har tagits emot av personalen med blandade känslor.
– Det finns de som ser med viss oro över förlusten av direktkontakt, men vi har också fått positiva synpunkter på ökad effektivitet.
Han säger att en stor del av vårdpersonalen inom rådgivningen fortfarande kommer att jobba ansikte mot ansikte med kunderna.
– Vi har haft centraliserade tjänster i Esbo i över tio år och därifrån har vi fått bra erfarenheter. Jag tror att förändringen kommer att gynna både våra kunder och vår personal.
Han menar att förändringen egentligen är en satsning på kvalitativ rådgivning. Rådgivningspersonal som inte behöver svara i telefonen och boka tider kan i stället använda tiden till att möta familjer och jobba med kärnverksamheten.
Kunderna är nöjda med att det är flexibelt att uträtta ärenden
Miika Puolitaival
Samtidigt är han medveten om att förändringen har väckt frågor och skapat en viss oro bland personalen.
En del har sett förändringen som en försämring av den personliga servicen. En del har också oroat sig för att den personliga kontakten mellan vårdare och familj går förlorad.
– När det sker en förändring är det naturligt att personalen reagerar. Vissa ser det mera som ett hot, medan andra ser det som något positivt. Vi har försökt bemöta farhågorna med den information och förståelse vi har just nu, säger Puolitaival.
Tanken är att en del av den nuvarande personalen flyttas över till den nya centraliserade telefonväxeln. Det sker i första hand enligt personalens egna önskemål.
– Planen är att de som övergår till telefonservice kommer att göra det på heltid, säger Puolitaival.
Han försäkrar också att det kommer att finnas vårdpersonal som kan både finska och svenska, och ibland engelska, så att alla får hjälp på sitt eget språk.
Ökad distans
Tidigare har man åtminstone på en del orter kunnat ha direktkontakt till sin egenvårdare inom rådgivningen.
Det här har varit omtyckt och nu har frågan väckts varför man slopar en sådan omtyckt service. På det svarar Miika Puolitaival att välfärdsområdet fått aningen motsägelsefulla signaler.
– En del har varit nöjda med telefontiden men många av våra kunder vill uträtta ärenden så flexibelt som möjligt under den tidpunkt som passar dem.
Han medger att en del familjer sannolikt kommer att se förändringen som en försämring.
– Men jag tror att en stor del av kunderna är nöjda med att det är flexibelt att uträtta ärenden. Så här kan vi snabbt ge svar på frågor på en allmän nivå. Kunden behöver inte fundera på telefontider eller om någon vårdare är på semester eller borta.
Senare kommer tjänsterna också att innehålla distansmottagningar.
Meningen är inte att spara pengar
Förändringen kommer inte direkt att spara pengar, men man hoppas kunna använda resurserna bättre så att alla får den hjälp de behöver.
– Nej, vi sparar kanske inte pengar direkt i den första fasen, utan det handlar mer om att vi på längre sikt sparar resurser, säger Puolitaival.