Förra veckan rapporterade vi om åländske Björn Löfström som är placerad i Sverige sedan många år, men sedan första februari helt står utan inkomst då hans folkpension från Finland dragits in. Varken Sverige eller Finland har varit redo att ta ansvar för hans dagliga utgifter.
Nu kan det ändras. Nyligen kom ett brev från Försäkringskassan i Sverige till Löfströms hemadress på boendet i småländska Målerås. I brevet, som Svenska Yle fått se, står det att Försäkringskassan ska pröva om han uppfyller villkoren för att omfattas av den svenska lagstiftningen.
Henrik Lagerberg är Björn Löfströms styvpappa. Han bedömer att den nya vändningen kan göra att sonen får sin inkomst från Sverige i stället.
– Vi vill ju att vår son ska få pengar till uppehälle. Vad det innebär rent praktiskt vet jag ju inte, säger Lagerberg och tillägger att all dokumentation har skickats in och att man nu väntar på besked.
Kan bli oklart med vårdboendet
Man kan inte vara socialförsäkrad i två länder samtidigt. Därför kan Björn Löfströms rättigheter i Finland försvinna i samma ögonblick som han tas upp i det svenska socialförsäkringssystemet.
Den stora utgiften är vårdplatsen som KST, Kommunernas socialtjänst på Åland, står för. Enligt föräldrarna kostar den 271 000 euro per år. Det han behöver för sitt uppehälle – sådant som mat, kläder och försäkring – har pensionen täckt. Men nu tvingas föräldrarna stå för det.
Henrik Lagerberg säger att det finns en risk att KST inte längre kommer att ta ansvar för sonens boendeplacering alls.
– Så kan det vara. KST har haft som målsättning att minska antalet placeringsavtal eftersom de anses kosta mycket pengar. Blir det då den svenska kommun han befinner sig i som får ta över ansvaret också för placeringen? Sådana frågeställningar uppstår, säger Henrik Lagerberg.
”Illa om han tvingas flytta”
Ulrika Krook är jurist, specialiserad på välfärdsrätt, och universitetslärare på Svenska social- och kommunalhögskolan. Hon säger att svenska myndigheter kommer att göra sin egen bedömning om Björn Löfströms vårdbehov ifall han tas in i det svenska socialförsäkringssystemet.
– Det finns ingen garanti att han får bo kvar på den plats han har i dag. Det är i sista hand Sverige som bestämmer det då, säger Krook.
Enligt Henrik Lagerberg vore det olyckligt om Löfströms tvingas över till någon annan serviceform.
– Det är inte bra för hans psykiska hälsa om han rycks upp med rötter och allt. Han mår ju ganska dåligt, säger Lagerberg.
Åland skulle spara över en miljon euro
När Finlands regering bestämde att folkpension inte längre ska betalas till finländare bosatta i utlandet beräknade man att det skulle spara 38 miljoner euro per år.
Lyssnar man på Karl Wahlman, verksamhetsledare för intresseorganisationen Funktionsrätt Åland, verkar Finland nu röra sig mot sitt mål.
– Om de här klienterna blir en del av det svenska systemet skulle socialtjänsten på Åland spara mycket pengar på det. De här klienterna kostar mer än en miljon euro per år för KST. Det är en stor del av deras budget, säger Karl Wahlman.
Björn Löfström är inte den enda utplacerade klienten från Åland, totalt rör det sig om 5–10 personer.
En viktig detalj i den härva som uppstått är att Försäkringskassan i Sverige inte själva verkar ha tagit initiativet. Enligt brevet från dem är det ”en finsk myndighet” som tagit kontakt, och myndigheten är Folkpensionsanstalten.
– Det här är märklig myndighetsutövning. FPA borde först ha kontaktat intressebevakaren och frågat om de vill omfattas av svensk socialservice. Det är ytterst beklämmande om FPA vill bli av med dem, säger Wahlman.
Ytterst beklämmande om FPA vill bli av med dem
Karl Wahlman
Inga nya vårdplatser på gång i Finland
Den svenska Försäkringskassan kommenterar inte saken närmare, men bekräftar att det är FPA som varit i kontakt med dem. FPA framhåller att det är en naturlig följd av den nya situation som uppstått.
– Det måste nu utredas i vilket land dessa personer bor och vilket land som har ansvar för deras pension. Vi vill undvika att personerna hamnar i ett tomrum mellan två länder. Därför är det naturligt att vi för en diskussion med Försäkringskassan som nu gör sin egen utredning, säger Antti Klemola, jurist på FPA.
Vi har också talat med Pamela Sjödahl, områdeschef för funktionshinder inom KST. Hon säger att man på Åland agerat så gott man kunnat.
– Vi sade till klienterna att det finns två sätt att gå tillväga. Antingen kan man inleda processen med att ansöka om pension från Sverige eller så kan KST inleda arbetet med att hitta nya boendeplaceringar i Finland, säger hon.
Sjödahl är inte övertygad om att KST och Åland automatiskt skulle förlora ansvaret vid en flytt av klienterna till det svenska systemet:
– Det kan behöva förhandlas mellan länderna om ett kostnadsansvar enligt Nordiska konventionen om socialt bistånd, säger Pamela Sjödahl.
Men kan det bli så att Sverige tar över allt beslutsansvar?
– Jag utesluter inte att det kan bli så. Men erbjudandet från KST står fast, vi kan inleda arbetet med att hitta nya boendeplatser i Finland
Har ni inlett det arbetet?
– Det beror på vad klienten och de anhöriga vill, säger Pamela Sjödahl.
”Det här är social dumpning”
Karl Wahlman på Funktionsrätt Åland är inte säker på att Sverige vill att Björn Löfström och de övriga utplacerade tas upp i det svenska socialförsäkringssystemet.
– Det här låter som ett tydligt exempel på social dumpning och det är oklart om Sverige politiskt vill ha en situation där andra länder dumpar sina sociala klienter på dem. Jag tror inte att våra politiker skulle gilla det om det samma skedde här, säger Wahlman.
Medan utredningen mellan Sverige och Finland pågår om vilket lands sociala trygghet Björn Löfström och de andra utplacerade ålänningarna har rätt till, står de alltså helt utan försörjning.
Bland andra Björn Löfströms intressebevakare har överklagat FPA:s tolkning av den nya lagen och den indragna folkpensionen. Man hoppas på ett undantag som skulle göra att de utplacerade ålänningarna fortsätter få sin pension från Finland, trots lagändringen.
Men enligt forskaren Ulrika Krook kan den processen ta upp till fyra år, först två år innan försäkringsdomstolen kommit med sitt – troligen – negativa beslut och sedan två år till innan lagen skrivits om.
– Det skulle betyda att personerna lever i en osäkerhet väldigt länge.