Årets rapport om vaccinationsgraden hos barn födda 2017 och 2022 från Institutet för hälsa och välfärd (THL) bjuder på både ljusglimtar och orosmoment.
Vaccinationsgraden i Finland är fortsättningsvis hög. Det som i nuläget ses som mest alarmerande är statistiken för dos två av MPR-vaccinet, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund.
Antalet barn som fått den andra dosen av vaccinet har minskat för andra året i rad.
Den andra dosen har getts till cirka 91 procent av barn födda år 2017. För barn födda 2015 var andelen över 93 procent.
Sexåringarna faller mellan stolarna
Den första dosen av MPR-vaccinet ges vid ett års ålder och den andra när barnet fyllt sex år.
I en del välfärdsområden görs sexårskontrollerna vid rådgivningen, där barnet får sin andra dos MPR-vaccin, medan man i andra välfärdsområden gör kontrollerna först när barnet börjar skolan.
Här kan det uppstå en lucka där den andra MPR-vaccindosen riskerar att utebli, säger Camilla Jordman, sakkunnig på THL.
Personalen på skolorna är inte nödvändigtvis medvetna om att eleven inte fått vaccinet under ett rådgivningsbesök, säger hon.
Enligt Jordman behövs ett starkare samarbete mellan välfärdsområdena, THL, rådgivningar, skolor och föräldrar för att gå till botten med de uteblivna vaccindoserna.
– Välfärdsområdena borde göra kontinuerliga uppföljningar av vaccinationstäckningen så att sådan här information inte kommer som en överraskning för dem, säger Jordman.
Mia Kontio, ledande expert vid THL, ser inte att någon form av vaccinkritik skulle ligga bakom bortfallet av den andra MPR-dosen.
Hon ger Södra Karelen, där vaccinationsgraden är som lägst för den andra dosen av MPR-vaccinet, som exempel. Där ligger vaccinationsgraden för den första dosen på en bra nivå.
Fler ovaccinerade barn än tidigare
Nu syns ett något större antal ovaccinerade barn än i tidigare rapporter.
– Det är en liten mängd jämfört med många andra länder, men vi måste fästa uppmärksamhet vid den, säger Camilla Jordman.
Enligt experterna finns det inget direkt svar på frågan om varför antalet ovaccinerade barn blir fler.
Jordman ser att en orsak är att många av sjukdomarna har försvunnit just tack vare vacciner. Därför känner många inte till hur allvarliga sjukdomarna är.
Rädsla för biverkningar och bristande förtroende för medicin och myndigheter kan spela in. Livsstil, ideologier och sociala medier kan också ha stort inflytande på hur folk ser på vaccin, säger hon.
Att höja vaccinationsgraden är inte omöjligt.
Ett sätt är att erbjuda fler tider till hälsogranskningar och på så sätt göra det lättare för föräldrar att kombinera jobb och rådgivningsbesök.
Hälsovårdspersonal önskar också få mer kunskap om hur man ska bemöta personer som är vaccinkritiska, säger Camilla Jordman.
Vattkoppsvaccinet vinner mark
Bortsett från det minskade antalet MPR-doser och den ökade andelen ovaccinerade barn ser utvecklingen ljus ut.
Antalet barn födda 2017 som fått fyrvalent vaccin, som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio, har ökat jämfört med tidigare år.
Allt fler vaccineras mot vattkoppor. Vattkoppsvaccinet togs med i vaccinationsprogrammet 2017. Ännu hoppas man på en ytterligare ökning, eftersom vattkoppssmittan är farlig för i synnerhet vuxna, gravida och foster.
På THL:s sajt kan du läsa mer om vilka vacciner som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.