Bristen på kandidater ute i kommunerna är ett hot mot den representatitva demokratin. Det konstaterar Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet.
Om kommuner med ett lågt antal kandidater dessutom har ekonomiska problem, är det ett tecken på att det är dags för kommunsammanslagningar?
– I värsta fall kanske ja. Men det är absolut dags att börja diskutera nuläget och framtiden i många kommuner – vad som kan göras och vad som borde göras för att bryta trenden, säger Pekola-Sjöblom.
Tidigare har vi konstaterat att läget är sämst i Närpes bland kommunerna i Österbotten. Vi har också uppmärksammat Nykarleby och Korsnäs.
Men även Vörå, Kronoby och Korsholm ligger under två kandidater per plats. Siffrorna kommer från Kommunförbundet.
| Kommun | kommunalvalet 2025 | kommunalvalet 2021 |
| Närpes | 1,3 | 1,8 |
| Vörå | 1,5 | 1,6 |
| Korsnäs | 1,6 | 1,6 |
| Kronoby | 1,7 | 2,2 |
| Nykarleby | 1,9 | 2,2 |
| Korsholm | 1,9 | 2,5 |
| Kristinestad | 2,0 | 2,4 |
| Malax | 2,1 | 2,6 |
| Kaskö | 2,4 | 2,9 |
| Larsmo | 2,6 | 2,8 |
| Pedersöre | 2,8 | 2,9 |
| Jakobstad | 3,0 | 3,4 |
| Vasa | 6,2 | 6,9 |
| Karleby | 7,3 | 8,2 |
| Fastlandsfinland | 3,5 | 4,0 |
”Ingen höjdare”
I Närpes finns möjligheten att minska på fullmäktiges storlek. Den möjligheten har också diskuterats, enligt styrelseordförande och tidigare stadsdirektören Hans-Erik Lindqvist (SFP).
Närpes gjorde ifjol ett överskott på 6,3 miljoner och det ackumulerade överskottet är hela 28 miljoner.
I Korsnäs har man redan gått in för att minska på platserna, från 21 till 19. Ekonomiskt gick Korsnäs på plus i fjol och har sedan tidigare cirka 5,6 miljoner euro i ackumulerat överskott.
Nykarleby har inte möjligheten att minska på antalet platser.
– Siffran 1,9 är väl ingen höjdare, men kan inte säga att det oroar mig speciellt. Trenden är väl ungefär den samma i de flesta kommuner och om jag minns rätt är vi inte sämst i klassen, säger stadsdirektör Thomas Björk.
Ekonomiskt går det bra för Nykarleby. Det blev ett plusresultat 2024 och staden har ett ackumulerat överskott på över 15 miljoner euro.
”Hoppas att alla är aktiva”
I Kronoby har man också redan minimistorlek på sitt fullmäktige.
– Självklart skulle det vara bra med fler kandidater, senast hade vi 59 och 47 i år. Men jag hoppas naturligtvis att alla som ställer upp kommer att vara aktiva under perioden och då blir det knappast ett stort problem, säger kommundirektör Malin Brännkärr.
Även Kronoby har ett ordentligt överskott att luta sig tillbaka på. 2024 gjorde man ett plusresultat på strax över 3 miljoner och det ackumulerade överskottet är över 22 miljoner.
”Får andra uppdrag på köpet”
Vörås kommundirektör Jan Finne säger att det finns en oro över situationen.
– Den här trenden med att förtroendeuppdragen lockar färre än tidigare.
Vörå har ingen möjlighet att minska på fullmäktiges storlek. Men man har vidtagit andra åtgärder.
Kommunen har ett krav på att ett visst antal ledamöter i nämnderna ska vara fullmäktigeledamöter. Men man har nu dragit ner lite på antalet.
– Det har kanske upplevts att om man blir invald i fullmäktige får man en massa andra uppdrag på köpet. Så vi har lättat på kravet för att det inte ska kännas så betungande att ställa upp i val.
Vad gäller det ekonomiska gjorde Vörå ett plusresultat 2024. Och i ladorna har man sedan förr 7,5 miljoner.
”Viktigt med bred representation”
I Korsholm ligger man och snusar på gränsen vid 20 000 invånare. Enligt kommunallagen ska en kommun med över 20 000 och under 50 000 invånare ha minst 43 platser i fullmäktige.
Korsholm har har valt att hålla kvar fullmäktigestorleken vid 43 platser, även om man är strax under invånargränsen.
– Vi följer med inför varje val hur många ledamöter vi ska ha och vi är så nära 20 000 invånare att vi ansett att det inte är meningsfullt att minska på antalet ledamöter. Dessutom har kommunen så många kommundelar och områden så man har ansett det vara viktigt med en bred representation, säger kommundirektör Rurik Ahlberg.
Korsholm gick på minus i fjol med 1,7 miljoner, men har ett ackumulerat överskott på 14,4 miljoner.
Det verkar alltså inte råda någon akut ekonomisk situation i nämnda kommuner. I Österbotten är det kanske Kaskö som är mest illa ute ekonomiskt (vad gäller kandidaterna är siffran i Kaskö i år 2,4).
Men sett till ekonomin är framtiden tuff för kommunfältet överlag.
Neråt även i Vasa – Karleby speciellt
Även om Vasa har okej med kandidater ska man inte luras att tro att det inte går neråt även där.
Vasa har minskat på sin fullmäktigestorlek i ett par repriser. Perioden 2012-2017 minskade man på platserna från 67 till 59, och perioden 2017-2021 gick man ner till 55.
Trots det har antalet kandidater per plats minskat från 6,4 år 2012 till 6,2 i år (det blev ett litet uppsving år 2021, som syns i tabellen ovan).
I Karleby har man lyckats bättre. Även om siffrorna gick ner från 2021 till 2025, så är årets siffra (7,3) bättre än läget 2012 (6,4). Karleby är faktiskt den enda kommunen på Yle Österbottens bevakningsområde där siffrorna har blivit bättre sedan 2012.
Tidsbrist? Två val samtidigt?
Det går givetvis att spekulera kring orsakerna till att färre ställer upp. Det kan handla om tidsbrist. Det kan också handla om till exempel ett infekterat debattklimat och förekomsten av personliga påhopp.
Men kan det också handla om att det nu finns ytterligare en förvaltningsnivå? Kanske en del som nu ställer upp i enbart välfärdsområdesvalet annars skulle ha ställt upp i kommunalvalet.
Det tror åtminstone statsvetaren Claus Stolpe på Åbo Akademi i Vasa.
– Att det minskar just i år tror jag åtminstone delvis beror på att det finns kandidater som nu valt att ställa upp i välfärdsområdesvalet, som tidigare troligen hade ställt upp i kommunalvalet istället, säger Stolpe.
Och visst finns det kandidater som bara ställer upp i välfärdsområdesvalet. Men å andra sidan är dessa relativt få: 764 stycken.
Marianne Pekola-Sjöblom på Kommunförbundet säger också hon att välfärdsområdesvalet kan vara en av orsakerna.
– Dock ställer många upp både i kommunal- och områdesvalen, konstaterar hon.
I årets kommunalval ställer strax under 30 000 kandidater upp. Det är en minskning med cirka 5 700 kandidater jämfört med valet 2021.
Antalet som ställer upp i välfärdsområdesvalet minskade också, med cirka 500 jämfört med valet 2022. Totalt ställer 10 097 kandidater upp i år.
Men det gick inte neråt över hela partifältet, till exempel lyckades SFP och Vänsterförbundet nu locka fler kandidater till välfärdsområdesvalet jämfört med år 2022.
Mest stryk sett till antalet kandidater i välfärdsområdesvalet tog Rörelse Nu.
Kommunerna reagerar
Sämst ställt i kommunerna gällande antal kandidater per fullmäktigeplats är det i lilla Pyhäranta i Egentliga Finland, där har man endast 1,2 kandidater per plats. Bäst är läget föga överraskande i Helsingfors, med 11,6 kandidater per plats.
Nationellt minskar hela 61 kommuner på sitt fullmäktige i och med årets val. Endast en kommun, Vaala i Norra Österbotten, ökar antalet platser.
| Invånarantal | Minimiantal platser i fullmäktige | Österbotten |
| Högst 5 000 | 13 | Kaskö (17), Korsnäs (19) |
| 5 001 - 20 000 | 27 | Kronoby (27), Larsmo (27), Nykarleby (27), Vörå (27), Malax (27), Kristinestad (27), Pedersöre (35), Närpes (35) |
| 20 001 - 50 000 | 43 | *Korsholm (43), *Jakobstad (43), Karleby (43) |
| 50 001 - 100 000 | 51 | Vasa (55) |
| 100 001 - 250 000 | 59 | |
| 250 001 - 500 000 | 67 | |
| Över 500 000 | 79 |
*Korsholm och Jakobstad ligger strax under 20 000 invånare