Olav Heimonen var patient på Sjundeå vårdavdelning i tre månader i fjol. Sedan fick han betalningspåminnelser med hot om utmätning, och Olavs bror Karl Erik Heimonen måste kämpa för att reda ut vad som var fel.
– När jag började kolla de här räkningarna märkte jag att största delen aldrig hade kommit fram. Bara kravbreven kom, säger Karl Erik Heimonen.
Olav Heimonen ser bekymrad ut.
– Jag förstår mig inte på det här alls, säger han.
Vi har träffat bröderna Heimonen tidigare i november 2024.
I Olavs fall har problemet inte varit brist på pengar, utan att välfärdsområdets räkningar inte har nått honom. Också betalningspåminnelserna gick till en tidigare adress.
När Karl-Erik Heimonen försökte ringa kundtjänsten var det svårt att nå dem, och han fick vänta länge på svar.
Så här många vårdräkningar gick till utmätning
I fjol gick nästan 37 000 obetalda vårdräkningar till utmätning i Finland för dem som är 65 år eller äldre. Det handlar om avgifter för offentlig sjukvård och omsorg.
Antalet har växlat under de senaste åren, och experterna vet inte varför färre räkningar gick till utmätning under 2023.
Minna Zechner, biträdande professor i socialvård, forskar i vårdkostnader. Hon säger att 20 procent av dem som är 65 eller äldre löper risk för fattigdom.
– För dem som har ett stort behov av vård och omsorg stiger fattigdomsrisken till 30 procent.
Risken störst för de äldsta och sjukaste
Om kostnaderna för vård och omsorg stiger till över 40 procent av den äldres inkomst brukar man tala om katastrofalt stora utgifter, säger Minna Zechner.
Hon påpekar att de som har låg utbildning eller låg pension löper störst risk – och de som bor ensamma. De är ofta kvinnor. Om räkningar går till utmätning förvärrar det läget.
– När man skär i de här personernas inkomst blir det mindre pengar över för omsorgskostnader. Det finns äldre människor som inte har råd med mat, mediciner, städning eller hemvård.
Risken att bli utan pengar ökar i och med att även klientavgifterna för hälso- och sjukvård har höjts, konstaterar Zechner.
Till exempel inom HUS har priset för ett besök hos specialistläkare höjts från 46 euro till 66,70 euro i år. Avgiften för vård på vårdavdelning steg från 54,60 euro till 66,90 euro per dygn.
Flera vårdräkningar kan gå till utmätning i år
Garantistiftelsen, som hjälper hushåll i ekonomisk kris att lösa skuld- och betalningssvårigheter, befarar att antalet vårdräkningar som går till utmätning kommer att växa i år.
– Priset på mat är nu 20 procent högre än 2022, och hyrorna och bolagshyrorna har stigit. Dessutom vållar den höjda självrisken för mediciner och klientavgifter problem, säger Minna Mattila som är chef vid Garantistiftelsen.
Äldre människor kan bli fångar i sina egna hem.
Minna Zechner, biträdande professor
Både Mattila och Zechner påtalar att även äldre som äger sin bostad har råkat i ekonomiska problem under de senaste åren.
– Äldre människor kan bli fångar i sina egna hem. Många som flyttar till serviceboende med dygnetruntvård vill sälja bostaden eftersom den inte längre behövs. Men särskilt i glesbefolkade områden är det inte alls lätt att sälja bostäder, säger Zechner.
Den som flyttar till äldreboende kan dra av utgifter för en egen bostad bara under det första halvåret. Efter det fakturerar välfärdsområdet det maximala beloppet.
– Sådana här situationer kan bli komplicerade och leda till orimliga följder för en äldre människa.
Olav Heimonen väntade i månader på korrigerade räkningar
Under våren 2024 hade Olav Heimonen fått alltför stora sjukhusräkningar. Hans särbo Raija Louhevirta försökte anmäla att Olavs utgifter hade gått över avgiftstaket. Hon ringde många samtal till välfärdsområdet innan hon fick tag på en person som skulle sköta ärendet.
Efter det dröjde det flera månader innan de korrigerade räkningarna anlände.
– Det är oskäligt om människor tvingas vänta länge på rättade fakturor. Under väntetiden kan pengarna ta slut, säger Minna Zechner.
Kommunicera begripligt och utan dröjsmål
2024 har biträdande justitieombudsmannen gett en anmärkning till Västra Nylands välfärdsområde för att en äldre person har fått hemvårdsräkningar med fem månaders fördröjning. JO betonar i sitt beslut att kunder måste kunna förstå sina egna ärenden och få service utan dröjsmål – det är det som kallas god förvaltning.
Klarar ni av god förvaltning, Hermanni Jansson, chef för klientavgifter och fakturering vid Västra Nylands välfärdsområde?
– Självklart följer vi principerna för god förvaltning i all verksamhet, både när det gäller hanteringen av avgiftstaket och andra frågor som berör räkningar. Vi ska bemöta kunder tillräckligt snabbt och kunna erbjuda välfärdsområdets kunder tjänster på ett korrekt sätt. Det har säkert i enskilda fall funnits personer som inte har fått den bästa möjliga service, och det kan ha förekommit förseningar.
Jansson rekommenderar att klienterna sluter avtal om e-räkningar.
– På det sättet kan de försäkra sig om att räkningarna kommer fram och anländer i tid.
Men Karl Erik Heimonen har dåliga erfarenheter även av e-räkningar.
– När Olav flyttade till äldreboendet fortsatte e-räkningarna för kommunens hyresbostad att anlända fastän han hade flyttat ut. E-räkningar är inte heller riskfria.
Olav flyttar till Helsingfors och får nya kravbrev
I januari 2025 flyttar Olav Heimonen igen. Han lämnar äldreboendet i Sjundeå och flyttar till ett annat privat boende i Helsingfors.
Olav är nu 88 år och hans särbo Raija Louhevirta har fyllt 90. Hon har mist sitt körkort, och Olav har känt sig ensam i Sjundeå. I Helsingfors har Raija lättare att hälsa på.
Några veckor efter flyttningen anländer en ny betalningspåminnelse till Olav. Karl Erik Heimonen börjar på nytt ta reda på var det har gått snett.
– Det känns lite hopplöst det där. Att tänka att de inte får det att fungera, det här med fakturering och adresser.
Minna Zechners forskning baserar sig på intervjuer med äldre och deras närstående. Zechner kommer gärna i kontakt med flera som vill berätta om sin situation.