Olav Heimonen, 87, var på Sjundeå vårdavdelning från mars till juli i år.
Efter fyra månader på sjukhus har det dröjt lika länge att försöka få klarhet i räkningarna från Västra Nylands välfärdsområde.
Det här vållar huvudbry för Olavs bror Karl Erik Heimonen, 81, som har fullmakt att sköta räkningarna.
I början av året föll Olav Heimonen upprepade gånger hemma i sin hyreslägenhet i Sjundeå.
– Jag ramlade hemma i kokvrån. Det började svindla i huvudet och benen vek sig som makaroner.
På vårdavdelningen gick Olav ännu med rollator. Nu är han sängbunden och kommer ibland upp i rullstol.
Räkningar försvann, men kravbrev hittades
Olav Heimonen har arbetat som bildkonstnär. Hans tavlor och skulpturer pryder rummet på vårdhemmet där han flyttade in i somras.
De senaste åren har han inte själv kunnat sköta bankärenden. Särbon Raija Louhevirta ansvarade för räkningarna fram till augusti i år när Olavs yngre bror Karl Erik Heimonen tog över.
Det var Karl Erik som av en slump hittade kravbrev i postlådan vid Olavs tidigare bostad.
– När jag började kolla upp de här räkningarna märkte jag att största delen av dem aldrig hade kommit fram. Det var bara kravbreven som kom.
Problemet var alltså inte att det saknades pengar att betala räkningarna, utan att de inte nådde någon av bröderna.
Det var ingen enkel sak att reda ut vad som skulle betalas och när.
Välfärdsområdet uppmanade Karl Erik Heimonen att kontakta både företaget Sarastia, som skickar ut räkningarna, och företaget Revire som har hand om kravbreven.
– Alltid bollas man mellan de här, den ena säger att jag ska ringa till den andra, säger han.
Oklara uppgifter om avgiftstak
Det finns ett avgiftstak för fakturor från hälso- och sjukvården, men enligt lagen är det kunderna och patienterna själva som måste hålla koll på när det nås.
I Sverige och på Åland kallas det högkostnadsskydd.
Raija Louhevirta ringde till välfärdsområdet om att Olavs avgiftstak hade nåtts.
– Jag ringde säkert tjugo samtal. Varenda person jag talade med påstod att någon annan skötte ärendet. Till sist ringde jag på nytt till den första, som visade sig vara rätt person.
I september bad Karl Erik Heimonen välfärdsområdet kolla om Olav hade betalat för mycket.
– För mig är det helt klart att om avgiftstaket har nåtts ska det inte komma flera räkningar efter det. Men det finns undantag från regeln, och för patienter på vårdavdelning har de rätt att fakturera en lägre summa för uppehälle. Det här framgår inte någonstans på fakturorna, säger han.
Inte heller välfärdsområdets webbsida ger någon klarhet i att det kan komma avgifter trots avgiftstaket.
Karl Erik Heimonen skickade en skriftlig begäran om återbetalning till välfärdsområdet, och när svaret dröjde ringde han till kundtjänsten.
– De svarade att det tar tre månader att att behandla frågan, för att de har så mycket jobb och rusning där.
”Beklagligt”, säger välfärdsområdet
Hermanni Jansson ansvarar för de räkningar som sänds ut för vård vid Västra Nylands välfärdsområde.
– Det är mycket beklagligt att det har krävt lång tid och mycket arbete att reda ut fakturorna. Vi strävar naturligtvis efter att klienten ska få service som gäller räkningar och avgiftstak i rätt tid, säger han.
Att reda ut frågor om avgiftstak kan dröja länge, eftersom välfärdsområdet ska kontrollera om klienten har fått vård inom HUS eller andra välfärdsområden. Det här kräver sin tid.
Till och med inom Västra Nylands välfärdsområde finns fortfarande flera olika patientdatasystem.
Svenska Yle har tidigare berättat om andra i Västra Nyland vars fakturor kommit på villovägar medan kravbreven nog har kommit fram.
Jansson säger att det händer att en faktura inte når fram, men att det enbart gäller några få av de 63 000 räkningar som sänds ut varje månad.
– Vi rekommenderar alltid att man sluter avtal om e-faktura.
Hur många missar att kolla avgiftstaket?
Karl Erik Heimonen misstänker att det finns många äldre och deras anhöriga som helt missar att de ska ha koll på avgiftstaket.
Ifall de inte själva anmäler att taket har nåtts, fortsätter välfärdsområdet att fakturera. Det kan i värsta fall leda till att patienten betalar flera tusen euro för mycket.
Karin Viitanen, regeringssekreterare vid Social- och hälsovårdsministeriet, konstaterar att myndigheterna inte har någon uppskattning av hur många som missar avgiftstaket.
Varför ska det vara på patientens eller klientens ansvar att kolla när taket nås?
– Systemet med avgiftstak har funnits i tjugo års tid. När den nuvarande lagen stiftades var kommunerna fortfarande ansvariga för hälsovårdstjänster. Det har hittills saknats ett gemensamt klient- och patientdatasystem som ger myndigheterna möjlighet att följa med när avgiftstaket har nåtts.
På ministeriets webbsida om avgiftstaket finns en kryptisk mening om det undantag från avgiftstaket som berör Olav Heimonen:
”Endast för kortvarig sluten vård och service kan det tas ut en avgift för uppehälle hos 18 år fyllda också efter att avgiftstaket har uppnåtts.”
Hur ska det gå att begripa att ”kortvarig sluten vård” också innefattar vård på vårdavdelning?
– Vi myndigheter har en skyldighet att kommunicera klart och begripligt. Vi är tacksamma för feedback om något är svårt att förstå, då kan vi uttrycka oss tydligare när vi gör om webbsidorna. Begreppet ”sluten vård” är det som används i lagen i det här fallet, säger Karin Viitanen.
Vad händer om man betalar för mycket?
– Om någon har missat att anmäla om avgiftstaket kan hen göra det ännu under det kalenderår som följer på året när kostnaderna har uppkommit. Efter det går det i allmänhet inte längre att få en återbetalning.
Får det ta månader för välfärdsområdet att rätta eller reda ut fakturor?
– Vi kan på ministeriet inte kommentera enskilda fall. Men allmänt sett är myndigheterna skyldiga att sköta ärenden utan dröjsmål. Om behandlingen blir utdragen kan de berörda göra en anmälan till regionförvaltningsverket eller till riksdagens justitieombudsman, som kan ta ställning till om dröjsmålet är skäligt.
Olav Heimonen klagar inte
Olav Heimonen skakar på huvudet där han ligger i sin säng på vårdhemmet i Sjundeå. Han är glad över att hans bror och särbon har skött räkningarna.
Karl Erik Heimonen förundras över att Olav håller humöret uppe.
– Aldrig klagar du och säger att du skulle må dåligt.
Olav ser illmarig ut.
– Om jag klagar skulle jag kanske börja må dåligt, säger han.