I torsdags kom Migrationsverket Migris nyhet om stängningen av 26 flyktingförläggningar, varav fyra finns i Svenskfinland. Svenska Folkpartiet protesterar mot beslutet och menar att det slår särskilt hårt mot flyktingarnas möjlighet att integreras på svenska.
Erna Bodström, forskare på Migrationsinstutet, håller med.
– De som blir kvar i Svenskfinland är Jakobstad, Kristinestad och Karleby. Så det är ganska många som nu ska stängas i Svenskfinland. På det sättet kan man se ett mönster, säger hon.
De som ska stänga är enheterna i Vasa, Oravais, Borgå och på Åland. Hälften av enheterna i Svenskfinland försvinner alltså.
Erna Bodström är särskilt bekymrad över att anrika Oravais flyktingförläggning ska stängas i december i år. Den har funnits i hela 34 år.
– Det är sorgligt att en förläggning med så lång historia och stor kunskap ska stängas. Det är lite svårt att förstå, säger Bodström.
Hur menar du?
– Om man har en förläggning som verkar fungera bra och göra ett bra jobb med integration är det svårt att förstå varför just den ska stängas. Oravais har med sin långa historia varit ett kunskapscentrum för andra förläggningar, säger Erna Bodström.
”Migri har inte tagit det svenska i beaktande”
Erna Bodström tror inte Migri avsiktligt velat lägga ned just i Svenskfinland.
– Men jag tror inte heller att de har beaktat det svenska språket särskilt i det här beslutet. Hade de gjort det skulle beslutet inte ha sett ut så här, säger Erna Bodström.
Det som står i regeringsprogrammet har hela tiden varit lite flummigt
Erna Bodström
Bodströms bedömning är att Migri inte har något särskilt ansvar för att flyktingförläggningarna ska finnas också i Svenskfinland. Detta alltså trots att det i regeringsprogrammet finns en skrivelse om att 5–10 procent av integreringen ska ske på svenska i Finland.
– Det som står i regeringsprogrammet har hela tiden varit lite flummigt, det står inte hur detta ska göras rent praktiskt. Den egentliga integreringen börjar först efter att flyktingarna fått uppehållstillstånd eller hemkommun. Så det är inte primärt flyktingförläggningarnas roll, säger Bodström.
Hon tillägger:
– I praktiken är chansen större att de väljer att integrera sig på svenska om de bor i ett svenskt område, på en flyktingförläggning på en svensk ort. Så det här är dåligt för integrationen på svenska i Finland.
Nu i början av år 2025 finns enligt Bodström 68 flyktingförläggningar i landet. Det är naturligt att deras antal går upp och ned eftersom antalet asylsökande ständigt fluktuerar. Vid ingången av år 2024 fanns exempelvis 111 förläggningar i landet, så många stängdes också under fjolåret.
Migri: Därför stänger vi på Åland
Svenska Yle har bett om att få ta del av bakgrunden till att just de här 26 förläggningarna ska stänga. Något helt uttömmande svar har vi ännu inte fått, men via e-post öppnar direktör Elina Nurmi på Migri upp om varför de valt just de förläggningar de valt:
”Vi har tittat på helhetsekonomin och då satt särskilt uppmärksamhet på hur väl man lyckats flytta över sina ukrainare till kommunerna”, skriver Elina Nurmi.
Hon lyfter exemplet Åland:
”Beslutet att lägga ned på Åland bygger på att man har lyckats dåligt med att flytta över klienter till kommuner. Av förläggningens klienter kunde nästan 90 procent ha sökt om hemkommun och själva bestämt var de ska bo”, skriver Elina Nurmi.
När vi frågar om de andra svenska orterna svarar Nurmi att beslutsgrunderna har varit de samma, men att man inte kan säga mer i offentligheten.
”Beslutet kan ännu tas om”
Efter det här stängningsbeslutet kommer det att finnas kvar 42 flyktingförläggningar i landet.
Genom uttalanden från Christoffer Ingo och Ramieza Mahdi har Svenska Folkpartiet gjort klart att nedläggningen kommer lyftas inom regeringen. Peter Östman, ordförande för KD:s riksdagsgrupp, har till Vasabladet sagt att det finns skäl att granska att nedläggningarna fördelats rättvist.
Enligt Erna Bodström borde regeringen egentligen inte använda sin politiska makt mot Inrikesministeriet och Migri.
– Men vi vet att sådant händer. Så det är alltså möjligt att det här beslutet ännu kan tas om, säger Bodström.