Det blir dyrt att slopa arvs- och gåvoskatten. Med tanke på det offentliga underskottet rekommenderar Statens ekonomiska forskningscentral VATT att Finland inte följer i Sveriges fotspår.
Sverige slopade arvsskatten redan för 20 år sedan och övergick till en skatt på försäljnings- och överlåtelsevinster som inte betalas vid själva arvet, utan först när den ärvda egendomen säljs.
I slutet på februari berättade Daniel Waldenström som är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm för Svenska Yle att Sverige bara har haft goda erfarenheter av att slopa arvsskatten.
Men Tuomas Matikka som är ledande forskare på VATT har granskat hur skattesystemen fungerar. Han har kommit till att staten skulle förlora 300–400 miljoner euro per år om Finland skulle övergå till det svenska systemet.
Han betonar att arvs- och gåvoskatten orsakar mindre negativa effekter på ekonomin än andra skatter. Därför skulle det vara illa för tillväxten i Finland om staten skulle tvingas ersätta inkomsterna från arvsskatten med andra mera skadliga skatter.
Oklart vilket system som ger bättre tillväxt
Samtidigt är det just en bättre tillväxt som är Daniel Waldenströms främsta argument för att det svenska systemet skulle vara bättre. Enligt honom satsar företagarna mera på sina bolag då de vet att deras barn inte behöver betala skatt den dag de tar över företagen.
Det ger enligt Waldenström mera tillväxt, fler arbetsplatser och större skatteinkomster till staten.
Tuomas Matikka har inte hittat någon forskning som skulle bevisa att det är så.
Han oroar sig mera för att det svenska systemet kan ge en så kallad inlåsningseffekt, där pengarna hålls kvar i ärvda företag och lägenheter som aldrig säljs, trots att arvingarna kanske inte är de som är bäst lämpade att driva ett ärvt företag.
– Nästa generation är inte automatiskt bättre på att leda ett företag än utomstående professionella chefer.
Samtidigt erkänner Matikka att forskningsresultaten är motstridiga när det gäller vilken skatt som ökar produktiviteten i samhället mest.
Det finns klara bevis på att en arvsskatt kan påverka företagens investeringar negativt. Samtidigt ökar produktiviteten ofta betydligt mera i företag som sålts av arvingar än i företag som drivs av arvingar.
Matikkas slutsats är att Finland inte kan förbättra sin tillväxt så mycket med att slopa arvsskatten, att det skulle kompensera för statens minskade skatteinkomster från arven.
Bara en del av arvsskatten betalas av företag
Många som har förespråkat att Finland slopar arvsskatten har fokuserat på företag. Men generationsväxlingar i familjeföretag står för bara ca 15 procent av statens skatteinkomster från gåvor och arv.
Mest ärver finländarna bostäder, kontanter och placeringar. I genomsnitt äger 60 procent av hushållen i Finland själva sin bostad.
Därför tycker Tuomas Matikka inte att Finland ska ändra på sin arvs- och gåvobeskattning utgående från företag, utan hellre försöka åtgärda de problem som dagens system orsakar i näringslivet genom att utveckla det nuvarande skattesystemet.
Ett annat specialfall där Tuomas Matikka tycker att Finland gärna kunde utveckla det system vi har i dag är då barn ärver en av sina föräldrar, och den andra föräldern bor kvar i den gemensamma bostaden.
Enligt nuvarande lag måste barnen då betala arvsskatt på sin andel av bostaden oberoende av om de ärver pengar som de kan använda till skatten eller inte. I fall då barnen har små inkomster kan de tvingas lyfta stora banklån för att betala skatt på en egendom som de inte får tillgång till.
– Det går emot beskattningsprinciperna, där vi utgår från att skatter alltid borde bygga på människors verkliga betalningsförmåga, säger Tuomas Matikka.
Slopad arvsskatt kan bli dyrare för arvingar
Ett system där staten beskattar överlåtelsevinster kan bli mycket dyrare än dagens arvsskatt för nära släktingar som den avlidnes barn.
För dem är arvsskatter relativt låga i det nuvarande systemet. I ett system som bygger på överlåtelsevinster finns inga sådana lättnader för nära släktingar. Då följer man kapitalinkomstskattens procent som är 30 eller 34 beroende på hur värdefull tillgången är.
Tuomas Matikka säger att ett system enligt svensk modell också skulle öppna för nya former av skatteplanering, vilket han inte ser som önskvärt i ett fungerande skattesystem.
Om Finland skulle slopa arvs- och gåvoskatten skulle kontanter sannolikt inte beskattas vid arv och gåva. Orsaken är att man i ett system som beskattar överlåtelsevinster borde ha tillgång till ett ursprungsvärde.
Staten beskattar då den vinst som uppkommit då den ärvda egendomen har ökat i värde sedan den anskaffades. Då beskattas till exempel en lägenhet utgående från hur mycket den har ökat i värde sedan den köptes.
Men när det gäller kontanter är det svårt att slå fast ett anskaffningsvärde. Därför blir det svårt att räkna ut hur stor en skatt på kontanter borde vara.
Däremot skulle aktier i börsnoterade företag sannolikt beskattas utgående från deras pris då de köptes.
Borde Finland avskaffa arvsskatten? Motivera i kommentarsfältet.