Laura Sumén som är 99 år har bott i vårdhemmet Attendo Hedvig Sofia i Berghäll i några veckor när hon och dottern Carita Lindholm tar emot oss.
Lindholm är märkbart lättad.
– Här får mamma all den hjälp hon behöver och jag kan sova igen utan att hela tiden oroa mig, säger Lindholm.
Laura Sumén är på gott humör och verkar skarp när vi ses. Hon lider av Alzheimers, men är enligt Lindholm betydligt skarpare och piggare än när hon bodde ensam hemma.
– Jag kan inte fordra något mer än det här. Jag får mat och dryck. De borstar till och med mina tänder. De är alla kvar, säger hon och visar stolt upp sina nästan hundraåriga tänder.
Men att få en plats på ett vårdhem var allt annat än lätt och Laura Sumén och hennes dotter är långt ifrån de enda som kämpat för att få rätt vård. Svenska Yle känner till flera fall i Helsingfors där gamla och sjuka människor måste bo hemma, trots anhörigas protester.
Levde på kaffe och bulle
Laura Sumén har åkt av och an mellan sjukhuset och hemmet sedan minnet började svika år 2021. Enligt Carita Lindholm pratade hon redan då med hemvården om att hennes mamma borde få en vårdplats. Men ännu i höstas kom hemvården på besök endast en gång i veckan.
– Mamma tog sina mediciner på fel dagar. Ibland hittade jag dem i diskhon, säger Lindholm.
Till slut rörde hon inte ens maten och Lindholm hittade flera gånger veckans matinköp orörda i kylskåpet.
– Hon levde på kaffe och fem bullpåsar i veckan, säger hon.
Lindholm var tvungen att ta hand om mammans tvätt och städning, och såg till att hon åt mat. Lindholm är själv 77 år och har en 87-årig man som är sjuk och som också behöver hjälp.
– Mina två händer räckte inte till, säger Lindholm.
Till slut ringde familjen till Helsingfors stad för att få igång en ansökningsprocess för att få dygnet runt-vård för Laura Sumén. Dottern ansåg att det var orimligt att hon som en ålderstigen person tog hand om sin mamma.
Det ordnades ett möte, men kriterierna räckte inte till för att Sumén skulle få ansöka om plats på ett äldreboende. I stället började hemvården göra dagliga besök hos Sumén.
Svenska Yle har sett anteckningarna i Maisa där det står om Lindholms oro och beslutet om fler hemvårdsbesök.
Sumén började må sämre och när hon fyllde 99 år på nyåret låg hon bara i sängen. Efter det togs hon in på sjukhus två gånger.
Sjukhuset ville skicka hem mamman
Första gången Sumén hamnade på sjukhus var dagen efter hennes födelsedag på nyårsafton. Lindholm hittade henne i sängen och hon kräktes blod.
Laura Sumén fördes till Malms sjukhus. Men därifrån ville läkarna skicka hem henne efter ett dygn.
– Jag protesterade, säger Lindholm.
Hon har jobbat som laboratorieskötare och kunde hänvisa till mammans låga värden.
Sumén fick stanna kvar på sjukhuset i tio dygn. Sedan blev hon hemskickad igen. Det var en fredag.
– När jag hälsade på henne söndagen efter, hade hon samma nerkissade och skitiga blöjor som hon skickades hem i, berättar Lindholm.
Efter tre dagar hemma ramlade Laura Sumén. Då var det grannarna som ringde ambulansen.
Carita Lindholm var på väg för att hälsa på sin mamma och råkade komma samtidigt som polisen. De upptäckte att Sumén satt på golvet och skrek efter hjälp. Även den här gången kräktes hon blod.
Polisen gjorde en orosanmälan.
Sjukhusvistelserna fick igång processen
Efter sjukhusvistelserna i januari fick Sumèn äntligen ansöka om vård dygnet runt. I det här skedet fick hon hjälp av hemvården tre gånger om dagen.
I mars kom beslutet: Sumén hade rätt till en vårdplats.
Enligt lagen får det ta högst 90 dagar att få en vårdplats, men i det här fallet gick det fortare. Veckan efter beslutet fick Sumén en plats på ett svenskspråkigt vårdhem.
– Du vet inte hur lättad jag är, säger Lindholm.
Både Lindholm och Sumén berömmer personalen på vårdhemmet.
– Jag är mycket nöjd över att vara här. Här tar de hand om mig. Hur skulle jag som är en gammal människa klara mig hemma. Det borde finnas flera sådana här inrättningar, säger Sumén.
Borgmästare: Hemvården kostar nästan lika mycket som en vårdplats
Helsingfors stads utvärderingschef, Riina Lilja, säger att det för tillfället finns tillräckligt med vårdplatser i Helsingfors.
Enligt henne kan processen med att ansöka om en plats kännas lång för anhöriga som oroar sig för sina närstående. Men enligt henne finns det alltid en sorts logik med hur vården ordnas.
– Utgångspunkten är att man utökar antalet hembesök först, innan man beslutar om vård dygnet runt, säger hon.
Enligt Lilja innebär inte en demenssjukdom att man inte kan bo hemma.
– Jag ser det som att de har rätt till sitt eget hem och privatliv. Ofta är det också den demenssjuka personens egen önskan och vilja, säger Lilja.
Biträdande borgmästare med ansvar för social- och hälsovård, Daniel Sazonov (Saml), poängterar att man ska få omsorg dygnet runt när man behöver det.
Han kan inte kommentera enskilda fall men säger att de som arbetar inom social- och hälsovårdssektorn bedömer från fall till fall om kriterierna för vård dygnet runt uppfylls.
– Vi har tydliga kriterier och de är politiskt godkända, säger han.
Han understryker att det ofta inte ens handlar om pengar när man låter äldre bo hemma länge.
– Om hemvården besöker en klient ofta, så är den totala skillnaden i kostnader inte enorm jämfört med vård dygnet runt.
Enligt Sazonov ökar behovet av dygnet runt-vård hela tiden. Därför satsar Helsingfors på att bygga fler seniorcenter under de kommande åren.
Social- och hälsovården i Helsingfors finansieras av staten och Sazonov ser ingen möjlighet att använda Helsingfors egna pengar till äldrevården. Tvärtom är han nöjd över att Helsingfors lyckats hålla ekonomin inom social- och hälsovården i hyfsad balans.
– Vård dygnet runt hör till social- och hälsovården, och den finansieras statligt precis som i alla andra välfärdsområden.
Helsingfors egna pengar kan gå till social- och hälsovården
Vänsterförbundets Mia Haglund säger att situationen med äldrevården är absurd och kommer att bli värre när befolkningen åldras.
– Vi kommer att ha ett växande behov av hemtjänst, men också vårdplatser för äldre som inte kan ta hand om sig själva. Det är någonting vi borde satsa mer, inte mindre, på.
Haglund ser inga hinder till att staden också kunde använda pengar från sin egen budget för att täcka de hål som finns inom social- och hälsovården.
– För tillfället är Vänsterförbundet det enda partiet som har velat väcka diskussion om att staden också kunde använda sig av egna medel, i synnerhet då staden gör flera hundra miljoner i överskott, säger Haglund.
Socialdemokraten Nasima Razmyar anser också att staden kunde fundera på att använda pengar från den egna budgeten till äldrevård.
– Även om finansieringen för social- och hälsovården är bunden till det som staten ger, så ser jag att Helsingfors kan göra mycket inom den här sektorn på egen hand.
Men även om det finns pengar, oroar sig Razmyar för hur staden ska hitta tillräckligt med personal.
– Är vi tillräckligt konkurrenskraftiga så att vi får vårdpersonal som har råd att bo och leva i Helsingfors?
Samlingspartiets Maaret Castrén vill däremot inte att social- och hälsovården rör stadens pengar.
– Om vi skulle gå in för det skulle staten ge oss ännu mindre pengar. Vi skulle få problem senare. Vi kommer att få det mycket tuffare ekonomiskt redan nästa år.