Stresshormonerna kortisol och adrenalin håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan under dagen eller gör fysiskt tungt jobb har du mycket av dessa hormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg som är docent vid Helsingfors universitet och forskar i sömn.
Enligt en enkätundersökning av Yles Prisma Studio sover vi i snitt en timme minde än tidigare.
Sömnforskare Tarja Stenberg anser, att det är en överdrift att säga att sömntiden minskat med en hel timme. Denna slutsats är problematisk eftersom den jämför två olika slags undersökningar. Stenberg hänvisar till vetenskaplig forskning som visar att finländarnas sömntid i medeltal minskat med sammanlagt 18 minuter på 30 år. Enligt Stenberg kan man anta att tendensen ännu är den samma.
Läs också publikens erafrenheter av sömnbrist.
Forskning i sömnbrist
Stenberg leder en forskningsgrupp som är specialiserad på sömnbrist. Forskningsgruppen studerar speciellt vilken inverkan sömnlöshet har på hjärnan.
- Vi har i tiotals år vetat att hjärnans funktion blir dålig om man inte sover. Det nya som vår grupp har forskat i är att, förutom hjärnan lider också hela kroppen. Vi vet att speciellt immunsystemet och glukosmetabolismen lider av sömnbrist och nuförtiden vet vi att det också gäller fettmetabolismen. Men detta händer först om man lider av sömnbrist i flera veckor, månader eller åratal, säger Stenberg.
- Vid lång sömnbrist reagerar immunförsvaret på samma sätt som då det finns en infektion i kroppen. Vad det är i sömnbristen som gör det vet vi inte exakt, men det finns några teorier. Det finns samband mellan många sjukdomar, till exempel ateroskleros och diabetes, alzheimer och depression. I alla dessa tillstånd hittar man en kronisk inflammation (low grade infection). Min uppfattning är, att det berättar att någon slags försvarsmekanism har aktiverats som tär på kroppen och energin och på det sättet kan man bli lättare sjuk.
Hjärnans funktion blir dålig om man inte sover och hela kroppen lider.
Hur länge kan man leva med sömnbrist, det vill säga att man inte kan sova utan bara ligger och vilar, utan att man tappar greppet helt?
- I experiment har vi sett att det finns stora skillnader i tolerans mot sömnbrist. Insomnia är ett mycket speciellt tillstånd, där man ofta blir direkt rädd för att somna, eller egentligen för att inte somna. Då piskar man sig upp i ett väldigt upphetsat tillstånd, där mycket stresshormoner utsöndras, och då blir det ju omöjligt att sova. Det här är ju inte hela sanningen, men det är en av komponenterna.
- Det hjälper om man kan slappna av och inte tänker på att man måste sova. Man kan locka på sömnen med kvällsrutiner som förbereder kroppen och hjärnan tills det blir dags att sova. Det gäller att börja se somnandet på ett mera positivt sätt.
Varför kan man inte påverka sin insomning?
- Det finns många mekanismer som håller hjärnbarken vaken, stresshormonerna kortisol och adrenalin hör till de viktigaste. De finns i blodet för att hålla dig vaken, eftersom stress är ett tecken för kroppen och hjärnbarken att du behöver göra någonting. Om du inte får bort de här molekylerna från blodet förblir du vaken fast du är trött.
Varför sover vi?
- Vi kan inte direkt ge en enda orsak, men vi vet, att om vi inte sover går det ganska illa med kroppen och speciellt hjärnan. Vi forskare tror nu att sömnen hjälper hjärnan att arrangera de nya saker som kommit in under dagen och komplettera med det som hänt förut. Det är en process för att stärka minnet och lära sig nya saker.
Vad händer då vi somnar?
- Det händer väldigt många saker. Den information som kommer från våra sinnesorgan till hjärnan går genom en hjärnstruktur som heter thalamus. Från thalamus går informationen vidare till hjärnbarken det vill säga cortex, där man sedan blir medveten om det man ser och hör. Precis när man somnar stängs tahalamusporten så att hjärnbarken inte mera får någon information och man är inte mera medveten om sin omgivning.
- Det händer också mycket i hjärnkemin, tillägger Stenberg. Många förmedlingsämnen för nervceller slutar frisättas och då blir också hjärnbarken hjälplös och vi somnar.
Varför somnar vi så snabbt?
- Vi har vakenhetsceller och sömnceller. När vakenhetscellerna är aktiva tystar de ner sömncellerna, det vill säga inhiberar dem. När sömncellerna lyckas ta över skickar de i sin tur inhibition till vakenhetsceller. Det är ju mycket praktiskt att vi inte brukar ha några hjärntillstånd där vi är delvis vakna och delvis sovande, menar Tarja Stenberg.