Ett obemärkt fästingbett gav Emilia Mattsson varierande symptom som feldiagnosticerades gång på gång. Efter ett halvt år, med inflammationer i hela kroppen och förlamning i ansiktet, togs hon på allvar och fick vård.
Emilia Mattsson är bosatt i Åbo, och vistas långa tider av året i Åbolands skärgård. Någon gång ifjol våras blev hon biten av en fästing som bar bakterien som utvecklar borreliosis eller borrelia.
- Jag fick mina första symptom i maj 2016. Det började värka litet smått i höger knä och sedan i höger fot, speciellt när jag gick. Jag tänkte att det är något slitage eller dåliga skor, säger Emilia Mattsson.
Någon månad senare omvandlades värken till sjuka axlar och eftersom det inträffade på jobbet, trodde Emilia att det kan ha berott på dålig arbetsställning.
Efter en månads semester försvann symptomen, men väl tillbaka på jobb återvände smärtan. Nu värkte höger hand, armbåge och axlar. Emilia skyllde åter på arbetsställningen
I tre veckors tid led hon med smärtor som spred sig till resten av kroppen, i synnerhet till vänster hand och arm, samt höger knä och fot.
Nu kändes hon sig också smått sjuk med feberskänsla.
Tennisarmbåge och musarm
Det blev höst och i augusti beslöt sig Emilia för att besöka arbetsläkaren, för hon kunde inte längre jobba med all smärta i hela kroppen, i synnerhet på höger sida.
Arbetshälsovårdsläkaren trodde att det var tennisarmbåge. Hen lyssnade inte på min förklaring av de övriga symptomen
- Arbetshälsovårdsläkaren trodde att det var tennisarmbåge. Läkaren lyssnade inte på min förklaring av de övriga symptomen, utan höll fast vid att det handlade om tennisarmbåge och musarm med värk som spred sig upp mot nacken, berättar Emilia Mattsson.
Emilia fick värkmediciner och en fyra veckors sjukledighet. Värken lättade under de två första veckorna, men spred sig sedan till vänster sida. Då började hon också få riktiga svåra nervsmärtor, som hör till borrelia.
Ett nytt samtal till arbetshälsoläkaren gav samma svar. Det är tennisarmbågen som spökar och dålig arbetsställning.
Tre dagar efter att Emilia återvänt till jobbet i september fick hon en fruktansvärd huvudvärk.
Fibromyalgi istället för tennisarmbåge
- Jag blev ljudkänslig och trodde att huvudet skulle explodera. Här emellan hade jag faktiskt fått en ny diagnos, fibromyalgi.
Nu trodde arbetshälsovårdsläkaren inte längre på tennisarmbåge, utan på stressrelaterad värk.
- På arbetshälsovården tog man ett prov för borrelia, men IgM- och IgG-värdena var så pass mycket lägre än man vanligtvis har. De tyckte inte att mina symptom och mina värden korrelerade. Om jag är allvarligt sjuk så borde mina blodvärden vara mycket högre. Vilket ju inte alltid stämmer.
Med IgM- och IgG-värdena mäter man värdena av immunglobulin, det vill säga antikroppar som ingår i det primära immunförsvaret. Förhöjda värden tyder på en infektion.
Yrsel och förlamning
Emilias huvudvärk gick nu över i en allvarlig och uttröttande hjärnhinneinflammation. Den varade i tre veckor som följdes av yrsel och svår värk i ansiktets högra sida, i synnerhet bakom höger öga.
- Jag hade svårt att lokalisera mig om jag gick till ställen. Jag blev hemskt frånvarande och fattade inte riktigt vad som hände runt omkring mig. Sedan blev jag förlamad, säger Emilia Mattsson.
Förlamningen förvärrades under de följande tre dagarna. På basis av den diagnos och medicinering arbetshälsoläkaren hade skrivit ut, trodde man på Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) att det var stressrelaterad spänningshuvudvärk.
- Därför ville de inte ta mig på allvar när jag sa att jag aldrig har varit så här sjuk i hela itt liv. Det är något fel på min kropp, något som är fysiskt fel, berättar Emilia.
Emilia åkte hem, och efter några dagars ledighet ringde hon och hennes sambo tillbaka till ÅUCS för att höra vad de kommit fram till.
Käkbenet måste vara ur led
- Jaa, det är kanske något i tanden. I det här skedet värkte det alltså i hela käken.
Följande besök på ÅUCS var hos en tandläkare som trodde att Emilias käkben hade hoppat ur led och som orsakade all värk. Tandläkaren försökte sätta tillbaka käkleden, men lyckades inte för att den var så spänd. Emilia fick istället muskelrelaxerande medicin med sig hem.
- På söndag hade hela högra sidan av mitt ansikte stelnat. Jag kunde inte alls röra på det. Jag kunde inte blinka med ögat eller röra på munnen.
Då togs Emilia in på ÅUCS, men orsaken var fortfarande oklar. Personalen trodde att förlamningen kunde vara stressrelaterad eller att hon haft kallt och dragit i sovrummet.
Emilia berättade om sina övriga symptom och vad som hänt i kroppen sedan maj månad, men ingen tog notis om det.
Diagnosen bekräftas som neuroborrelia
Ett par dagar senare hade Emilia tid hos en neurolog på Mehiläinen, som bland annat jobbar med borreliapatienter ute i skärgården.
- Jo, det här är klart fall av neuroborrelia, sade han och skrev ut en doximycinkur och en remiss till TYKS.
Skulle jag inte ha fått hjälp då så skulle jag antagligen inte finnas mera
Emilia tog sig sedan till sjukhusets akutmottagning och blev intagen för neuroborrelia.
- Ryggmärgsprovet visade en akut inflammation i kroppen som hade spridit sig till ryggmärgs- och hjärnvätskan. Skulle jag inte ha fått hjälp då så skulle jag antagligen inte finnas mera, sade infektionsläkaren då.
Sedan följde en tre veckors antibiotikakur med doximycin och intravenöst. Nästan alla symptom var borta, men efter sjukledigheten kom värkarna tillbaka med full kraft.
- Det värkte i ryggen och skelettet. Det brände under fötterna och hela kroppen var helt sönder.
Emilia har varit sjukskriven sedan november, men har regelbundet fått flere nya symptom, så kallade restsymptom.
- Mina händer började darra och jag fick plötsligt blåmärken på kroppen efter liten fysisk ansträngning. Sen fick jag skrapmärken, som kommer av en saminfektion som kallas bartonella.
Mykoplasma och infektion
Trots ett rent ryggmärgsprov har ett blodprov under våren visat på mykoplasma, som också är en allvarlig bakterieinfektion. Läkarna skriver inte ut mera antibiotika till Emilia, eftersom IgG-värdet inte är tillräckligt högt.
Emilia äter fortfarande doximycin ur den kur som skrevs ut i november. Med självmedicineringen blir symptomen sakta bättre och hon får också vård på privata sidan.
Ett blovprov, som Emilia skickat till ett laboratorium i Tyskland, bekräftar dessvärre att hon fortfarande har en borreliainfektion i kroppen. Inom en snar framtid skall hon resa till en klinik i Tyskland för att fortsätta vårdas.