Nu utexamineras de första mentala tränarna från utbildningen på Folkhälsan Norrvalla i Vörå. Behovet av mentala tränare finns överallt, bland annat inom skolan och inom idrotten.
Utbildningen startade på hösten 2015 och nu utexamineras den första kullen. Med mental träning kan man lära sig fungera bättre i olika livssituationer.
Mentala tränare är inga psykologer, även om det som mentala tränaren Bengt Aspfors lär ut grundar sig på hjärnforskning.
- Vi jobbar med hjärnan och genom att träna den kan vi stärka självförtroendet, öka motivationen, och så vidare, säger Aspfors.
Utbildades i Sverige
Aspfors har jobbat inom friidrotten i Finland. Sin utbildning till mental tränare fick han i Sverige och under den tiden var han också delaktig i den svenska toppidrotten.
Så hur mycket av utbildningen kretsar kring idrott?
- Egentligen ganska lite. Det handlar egentligen om hela livet. Det kan då handla om till exempel arbetsmotivation. Men det kan också handla om en idrottslig motivation, säger Aspfors.
Utrymme för egna företag
Annica Ahrner-Nyberg och Jenny Sinisalo är två av de som nu får sin examen.
Ahrner-Nyberg har redan startat eget och satsar på mental träning på heltid. Hon har en bakgrund som lärare.
Vem är i behov av mental träning?
- Människor. Det kan vara precis vem som helst som står inför ett val, eller som kanske vill upptäcka sin potential, säger Ahrner-Nyberg.
Sinisalo har varit med om ett antal perioder med utmattning och intresserade sig därför för mental träning.
Också Sinisalo tänker satsa på eget företag. Men hon gör det vid sidan av sitt läraryrke.
Vill du jobba med idrottare eller?
- Alla. Med min lärarbakgrund tycker jag att det här är något som går bra att föra in i skolan. Där är behovet stort. Just nu hinner personalen inte med annat än att släcka bränder. Det förebyggande arbetet blir lidande, säger Sinisalo.
Ett stort svart hål
Bengt Aspfors anser att det behövs fler mentala tränare i Finland.
- Jag är ju förstås lite jävig men jag upplever att det hittills funnits ett stort svart hål vad gäller mental träning. Det finns inte tillräckligt med kunskap om vad mental träning är och vad man kan åstadkomma, säger Aspfors.
Finländare tar i för mycket?
Reporterns uppfattning är att svenska toppidrottare hanterar press betydligt bättre än sina finländska kollegor.
Är det så?
- Visst finns det en skillnad. I Sverige jobbar man med så kallade målbilder. Vad vill jag uppnå i den här prestationen?, säger Aspfors
- När det gäller finska idrottare tycks det handla mer om att ta i. Och om det inte fungerar så tar man i lite till. Det som då händer är att man tar i med alla muskler i kroppen och då finns risken att man motarbetar sig själv, för det finns ju också bromsande muskler.
- Låt målbilden sköta kroppen!
Rädslan syns i rinken
Ishockey VM är i full gång. Det finska landslagets självförtroende tycks vara kört i botten. Efter en närmast chockerande förlust mot Frankrike, rasade man ihop totalt mot Tjeckien.
Sedan besegrade man Slovenien med möda. Ett land med omkring tusen registrerade spelare. I Finland finns kring 74 000 registrerade spelare.
Vad säger Bengt Aspfors när han ser på det finska lagets prestation?
- Jag är ju inte på plats så jag kan inte sticka ut hakan och säga "gör si och gör så". Men det man ser i beteendet och i spelarnas rörelser är en viss rädsla. Och så fort rädsla kommer med i bilden är det svårt att prestera på toppnivå.