Förra året provade flera städer på att använda sockerskum istället för starka kemikalier för att bekämpa ogräs. I år har Åbo återgått till att använda den omdiskuterade kemikalien glyfosat på vissa områden.
Ea Blomqvist, miljökoordinator vid Åbo Akademi, noterade något som gjorde henne väldigt upprörd på onsdagskvällen.
- När jag kom ut från en restaurang nere vid ån kom det en bil körande som besprutade något. Jag gick fram och frågade vad de besprutade området med. Som svar fick jag 'glyfosat'.
Trots att kemikalien är laglig i Finland tycker Blomqvist att det oansvarigt att använda sig av glyfosat. Enligt henne finns det inte tillräcklig forskning kring ämnet.
- Det är ett omstritt ämne som man inte vet tillräckligt om. Sannolikt har det effekter man inte har någon aning om. Därför borde försiktighetsprincipen gälla. Speciellt här vid ån där det kan hamna i vattendraget borde man använda något annat.
Inget annat lika effektivt
Förra året gjorde Åbo stad ett försök att frångå glyfosatet och istället använda sockerskum som bekämpningsmedel. Metoden är vanlig i Sverige och Danmark, men i Åbo gav den inte önskat resultat. Därför har man valt att fortsätta användingen av glyfosat på vissa områden.
Annette Backholm, arbetschef för grönunderhållet i Åbo, säger att de försöker använda alternativa bekämpningsmedel, men tyvärr är det inte alltid möjligt.
- Det är en bedömning som vi har gjort för vissa områden. Det finns vissa ogräs som är sega av sig och då behöver vi mer hjälp än de lite vänligare alternativen, säger Backholm.
Hon säger att de försöker undvika att bespruta då det är mycket folk omkring så att glyfosaten hinner torka.
- När det torkat tar det inte på hundar eller människor. Vi far inte heller närmare vattnet än vad man får.
Enligt Backholm väljer man noga de områden man besprutar med starka kemikalier. Främst använder man glyfosat på stenanläggningar. Lekparker undviker man helt.
- Jag önskar att vi kunde lämna glyfosatet fullständigt. Men tills vi hittar en lika effektiv metod, är det ännu inte ett alternativ. Vi fortsätter att prova på alternativa metoder också i sommar och går från glyfosatet i den mån vi kan. Vi använder bland annat pelargonsyra, ättika och hett vatten.
Det bästa alternativet
Katri Siimes, forskare vid Finlands miljöcentral, tycker att diskussionen kring glyfosat blåst upp mer än nödvändigt.
- Glyfosat är ett växtskyddsmedel som är tillåtet att använda i Finland och Europa. Kemikalien har väckt stor diskussion på senaste tiden på grund av spekulationerna ifall glyfosat orsakar cancer eller inte. Europeiska kemikalmyndigheten har konstaterat att det inte klassas som ett cancerogent ämne, säger Siimes.
Hon tilläger att glyfosatet inte är farligt för människor eftersom djur och människor saknar en hormon som glyfosat reagerar på. Den förhindrar en enzym att fungera i cellen. De här cellerna finns bara i växter och vissa mikrober.
- Glyfosatet är endast farligt om det kommer i direkt kontakt med ögon eller hud. Då gäller det samma råd som alltid beträffande kemikalier, det vill säga att man ska skölja området med vatten så fort som möjligt.
Enligt Siimes borde alla de produkter med glyfosat som säljs nuförtiden vara trygga - ifall man använder dem korrekt. Korrekt använding är att man har på sig skyddskläder när man hanterar ämnet, samt att man inte sprutar glyfosat rakt i vatten.
Siimes säger att kemikalier i naturen alltid är dåligt eftersom vi inte har tillräckligt med fakta om effekterna.
- Om man nödvändigtvis måste använda kemikalier är glyfosat ett bra alternativ. Det är effektivt och förstör nästan alla växter.