Jättebalsaminen och jättelokan är några av växterna som nyss tagits in på EU:s förteckning över främmande, invasiva arter som bör utrotas.
Borgå har den farliga jättelokan under kontroll, men jättebalsamin finns det mycket av. Bland annat vid gravgården finns ett stort bestånd.
Enligt ansvarig trädgårdsmästare Inkeri Tarkiainen har jättebalsaminen ökat i området.
- Det finns mycket jättebalsamin till exempel längs med bäcken i Gammelbacka, på Örnhams strand i Hammars och i Stensböle, säger Tarkiainen.
Naturskyddsområden som det i Stensböle prioriteras.
Markägaren ska utrota
Det är markägarens ansvar att utrota invasiva arter. Den som har jätteloka eller jättebalsamin på sina ägor bör försöka utrota dem, eller åtminstone se till så de inte sprids.
En lyssnare tipsade Yle Östnyland om att det växer jättebalsamin vid Näsebackens begravningsplats. Det är Borgås kyrkliga samfällighet som äger området.
Taina Äikäs är begravningsplatsens arbetsledare.
- Vi vet att det finns jättebalsamin på gamla komposthögar. Vi har inte någon plan på hur de ska bekämpas. Man kan säga att vi inte har resurser.
Enligt Äikäs har man fokuserat mer på skötseln av själva begravningsplatsen än på komposthögarna intill.
- Vad som görs åt växterna klarnar då det besluts om vad som ska hända med området. Det har varit tal om att staden ska kapsla in området på grund av att där finns förorenade jordmassor.
Jättelokan prioriteras
Trots den ökande mängden jättebalsamin på olika håll i Borgå prioriteras jättelokan och med god orsak.
- Vi har i många år försökt få bort jättelokan från känsligare områden som från Stora Borgbacken. Tidigare i år hade vi en grupp ungdomar som rensade där, säger Inkeri Tarkiainen.
Det här eftersom den kan orsaka brännskador och utslag, till och med symptom som kräver sjukhusvård.
Det är jättelokans saft som är fototoxisk, vilket betyder att den reagerar tillsammans med solljus och bildar utslag och blåsor på huden.
- Vi har ganska bra kontroll över jättelokan på stadens områden, bekräftar Tarkiainen.
EU vill utrota
Både jättelokan och jättebalsaminen togs nyligen in på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
Arter som ingår i förteckningen får inte föras in, säljas, odlas, användas eller sättas ut i naturen i EU.
Invasiva främmande arter är sådana som människan antingen avsiktligen eller av misstag introducerat på ett område där arten inte annars skulle finnas.
Både jättelokan och jättebalsaminen kan bilda stora bestånd som tränger undan den ursprungliga växtligheten vilket hotar naturens mångfald.
Jättebalsaminen trivs i Lovisa
Jättebalsamin växer också på olika håll i Lovisa, men hittills har staden inte aktivt bekämpat den. Orsaken är för att den inte funnits med på EU:s lista över invasiva arter förrän nyligen.
- Balsaminen är så pass utbredd att den ställvis kan vara svår att få bukt med, säger stadsträdgårdsmästare Mona Bäckman.
- Stadens grupp för främmande arter ska ha ett möte och diskutera om handlingsplanen ska ändras, säger hon.
Däremot har jättelokan bekämpats i Lovisa i över tio år.
- Den är envis.
Bäckman berättar att man fortfarande tio år efter senaste förekomst granskar gamla ställen där jättelokan funnits. Fröna kan övervintra många år under jord och växa fram vid passligt tillfälle.
Då någon märkt att det finns jätteloka på privat mark har Bäckman tagit kontakt med markägaren och bett att växterna utrotas.
- Staden har erbjudit markägaren hjälp att mot självkostnadspris komma och sköta saken antingen med glyfosat eller pelargonsyra.
Lite jättebalsamin, mycket jätteloka i Sibbo
I Sibbo har jättelokan och jättebalsaminen ombytta roller.
Enligt trädgårdsmästare Mari Kosonen har Sibbo inga stora problem med jättebalsaminerna.
- Det finns ett ställe på kommunens område där vi brukar slå ner dem, men det beståndet är under kontroll.
Jättelokan finns däremot i två större bestånd på kommunens mark.
- Jättelokorna i Broböle hålls i schack med att slå ner växterna. Beståndet i Tallmo är i sin tur enormt och utgör ett problem. Hittills har området slåttats och till näst ska det täckas över för att kväva växtligheten.
Enligt Kosonen finns det mycket jätteloka också längs med Sibbo å, men det är mest på privat mark.
Också i Sibbo kommer det in tips på var det finns jätteloka. Om det råkar vara privatägd mark så kontaktar miljösidan ägaren och ber hen utrota beståndet.
Upp med rötterna
Jättebalsaminen sprider sig bara via frön. Det är därför relativt lätt att hålla den i schack om man bara hinner få bort växterna innan fröna sprider sig för vinden.
- Det är bäst att riva bort jättebalsaminen med rötter och allt när plantorna ännu är små, säger Borgås ledande trädgårdsmästare Inkeri Tarkiainen.
Var försiktig med lokan
Dra också upp jättelokan med rötter och allt när den är liten. När plantorna har blivit större är det viktigt att också ta bort blommorna så att fröna inte faller ner i jorden.
Men kom ihåg att skydda dig för jättelokans giftiga safter.
- Den som handskas med jättelokan måste komma ihåg att skydda sig ordentligt. Människor reagerar på olika sätt, men vissa kan få så svåra symptom att de kräver sjukhusvård, säger Tarkiainen.
Växterna kan också täckas när de är små. Då kvävs de. Växtgiftet glyfosat är också ett också effektivt alternativ.
Kom ihåg att alltid fundera på var du dumpar sitt trädgårdsavfall. Många växtbestånd med jättebalsamin och jätteloka har fått sin början när trädgårdsavfall har förts ut i naturen utanför tomterna.
Den intresserade kan läsa mer om främmande arter på finska på sidan Vieraslajit.fi.