De flesta österbottniska kommunerna har klarat av att hålla ekonomin i balans under fjolåret. Det visar en genomgång av de bokslut som blivit offentliga hittills. I flera kommuner gläds man åt att arbetslösheten sjunker och skatteintäkterna ökar.
- Det såg deppigt ut så sent som hösten 2016 och våren 2017, men till vår stora glädje kom det en förändring i höstas och nu äntligen har konjunkturen svängt på allvar, säger Rabbe Eklund som är ekonomidirektör i Korsholm.
Eklund beskriver en förändring i den ekonomiska situationen som känns igen i flera av de österbottniska kommunerna.
Då konjunkturen sakta men säkert svängt uppåt börjar det synas i att färre av kommunens invånare går utan jobb.
- Det återspeglas förvånansvärt snabbt i kommunens skatteintäkter, konstaterar Rabbe Eklund nöjt.
Många gör plusresultat
Året 2017 lyckades de flesta österbottniska kommuner göra plusresultat. Tio av de tolv kommuner som Yle Österbotten har uppgifter från har lyckats göra överskott.
Men så ska det också vara. Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi vara i balans eller visa överskott. Finns det underskott i kommunens balansräkning ska det täckas inom fyra år.
Här gäller det bland annat för Vasa, som senast nästa år måste lyckas nolla sitt kumulativa underskott på 23,7 miljoner.
Kommunens ekonomi ska i långa loppet vara i balans, påpekar Benjamin Strandberg som är sakkunnig inom kommunalekonomi vid Finlands Kommunförbund.
- Alltför stora överskott ska kunna motiveras. Det är ju inte meningen att kommunen ska göra vinst, eftersom det till syvende och sist handlar om skattemedel, säger Strandberg.
| Resultat | Årsbidrag | Ackumulerat överskott | Skuldbörda | Skatteprocent 2017 | |
| Kristinestad | Överskott 3 miljoner | 5,5 miljoner | 9,4 miljoner | 19,4 miljoner, 2919 euro per invånare | 21,50 |
| Kaskö | Underskott 0,2 miljoner | 600 000 euro | 7,7 miljoner | 3,9 miljoner, 3091 euro per invånare | 22,00 |
| Närpes | Överskott 1,8 miljoner | 8,6 miljoner | 6,2 miljoner | 19,6 miljoner, 2063 euro per invånare | 21,00 |
| Korsnäs | Överskott 0,3 miljoner | 1,5 miljoner | 5,3 miljoner | 1,6 miljoner, 738 euro per invånare | 21,00 |
| Malax | Överskott 0,6 miljoner | 2,5 miljoner | 3,6 miljoner | 20,4 miljoner, 3727 euro per invånare | 21,50 |
| Vasa | Överskott 0,8 miljoner | 32 miljoner | Kumulativt underskott 23,7 miljoner | 258 miljoner, 3800 euro per invånare | 20,00 |
| Korsholm | Överskott 2,15 miljoner | 11,7 miljoner | 5,9 miljoner | 67 miljoner, 3456 euro per invånare | 20,75 |
| Vörå | Överskott 1,8 miljoner | 3,2 miljoner | 7,6 miljoner | 6,2 miljoner, 943 euro per invånare | 21,00 |
| Nykarleby | Underskott 1,3 miljoner | 0,6 miljoner | 8,4 miljoner | 33 miljoner, drygt 4000 euro per invånare | 21,00 |
| Pedersöre | Överskott 0,3 miljoner | 2,2 miljoner | 12,2 miljoner | 26,6 miljoner, 2396 euro per invånare | 20,50 |
| Kronoby | Överskott 0,8 miljoner | 1,9 miljoner | 6,1 miljoner | 22 miljoner, 3429 euro per invånare | 21,25 |
| Karleby | Överskott 2,2 miljoner | 20 miljoner | 14,8 miljoner | 245 miljoner, 5143 euro per invånare | 21,75 |
Uppgifter saknas från Jakobstad och Larsmo, eftersom bokslutet ännu inte presenterats i dessa kommuner.
Stora investeringar
På flera håll har kommunerna även jobbat hårt för att pressa ner kostnaderna inom vården och lyckats.
Även Vasa sjukvårdsdistrikt sparar, vilket betyder att kommunernas kostnader för specialsjukvård i många fall har krympt.
- För oss har det betytt mycket att sjukvården kostat så mycket mindre. Vården kostade oss hela 1,4 miljoner mindre än budgeterat, säger Mikko Ollikainen som är kommundirektör i Vörå.
Märkbart är också att många av de österbottniska kommunerna har stora investeringar på gång. De budgeterade investeringarna i de österbottniska kommunerna och städerna under 2018 uppgår till närmare 120 miljoner euro.
Nya skolor, daghem eller serviceboenden kommer att byggas i snart sagt varje kommun. Större skol- och dagshemsbyggen görs i bland annat Närpes, Kristinestad, Korsholm, Karleby och Jakobstad.
Här ligger Vasa i en klass för sig, stadens planerade investeringar för 2018 uppgår till 43,9 miljoner.
- Det mesta är investeringar som kan klassas som helt normala, men några sticker kanske ut. Dels markaffären med sjukvårdsdistriktet då vi tar över mark vid centralsjukhuset och i Roparnäs, och dels den stora ombyggnaden av Alskatvägen, säger Jari Karjalainen som är budgetchef vid Vasa stad.
En av de kommuner som investerar blygsamt är Kronoby, vars planerade investeringar för i år landar på knappt 1,5 miljoner netto.
- Det känns jättepositivt att vi gör ett plusår efter en lång rad minusår. Men ännu har vi en del att jobba med för att på sikt ha en balanserad ekonomi som gör att vi kan satsa fullt ut på utveckling av servicen i kommunen, säger kommundirektör Malin Brännkärr.
Svår balansgång
Samtidigt går flertalet kommuner alltjämt en svår balansgång. Kaskö och Karleby hör till de kommuner som tidvis kommit nära att klassas som kriskommuner.
Medan Kaskö valt att sträcka ut en hand till Närpes för att diskutera kommunfusion, har Karlebyborna fått finna sig i ett hårt sparprogram och nedbantad service.
Många österbottniska kommuners skuldsättning överstiger också klart landets medeltal som ligger på omkring 3000 euro per invånare.
En skuldsättning på närmare 4000 euro per invånare är verklighet i en handfull österbottniska kommuner.
- Vi har till stora delar skött vår renoveringsskuld med lån. På tio års tid har vår skuldbörda nog ökat rejält och det är något vi får jobba med framöver, säger Mats Brandt som är kommundirektör i Malax.
I Malax uppgår skulden till 3727 euro per invånare. Sämst i klassen är Karleby med över 5100 euro i skuld per invånare.
Utöver detta har många österbottniska kommuner hög skatteprocent. I merparten av kommunerna ligger skattesatsen på 21 procent eller mer.
I flera österbottniska kommuner minskar dessutom antalet invånare.
Det här är en av flera faktorer som Finlands kommunförbund framhåller som betydelsefull när man utvärderar vilket skick den kommunala ekonomin befinner sig i.