Från årsskiftet är det fritt fram för dig att välja vilken sotare du vill. Sotningen blir i fortsättningen konkurrensutsatt och som fastighetsägare kan du välja den billigaste, den bästa eller den närmaste sotaren, helt enligt marknadens utbud och efterfrågan.
Eller så här är det åtminstone meningen att det ska fungera.
Men i Åboland är såväl räddningsmyndigheter, sotare som invånare oroliga för vad det nya systemet för med sig.
Ledande brandinspektör Knut Lehtinen vid Egentliga Finlands räddningsverk ser nog fördelar med den nya lagen - i tätbebyggda områden. Där finns det säkert ett intresse för flera sotare att konkurrera om kunder.
– Där är kort avstånd mellan varje fastighet och varje skorsten, så där får man bra lönsamhet. Däremot kan det i glesbygden börja kosta ganska mycket att få sotare på plats, speciellt då man talar om skärgården, befarar Lehtinen.
Reseersättningarna kan bli höga
Också sotarna har samma farhågor om att det kan bli svårare att få sotare till glesbygden och skärgården när branschen öppnas för konkurrens, eftersom verksamheten där inte är så lönsam.
– Också reseersättningarna kan bli höga, sade vd:n för Sotningsbranschens centralförbund Juhani Jyrkiäinen i en intervju för FNB i fjol.
Sotaren Johan Gestranius verkar förutom i Pargas också i Nagu, Korpo och Houtskär. I teorin kunde han höja priserna mycket, eftersom det inte finns andra sotare i skärgården, men det är inte aktuellt, säger han.
– Kanske det blir en liten försiktig höjning där ute i skärgården. Och så får vi ta en reseersättning, men den kan vi inte ta fullt ut. Jag tror ändå att det klokaste är att man försöker slå ihop sig med flera fastigheter, säger Gestranius.
"Systemet låter inte rättvist"
Men trots att det blir ett friare system tycker Gestranius att det nya systemet inte låter rättvist.
– Om du bor långt ute, så varför ska du lida för det? Med det gamla systemet kunde man jämna ut priset.
I Egentliga Finland har vi i dag ett distriktssotarsystem, där sotaren och priset för hela distriktet är fastslagna i förväg. Däremot råder det redan fri konkurrens bland annat i Östnyland och Västnyland, och Gestranius har hört om nya företagare som försökt skaffa kunder med billiga taxor.
– Till en början var det en liten rusch, och något företag försökte erbjuda sotning för bara 20 euro. Kunden hade ingen aning om de faktiskt var sotare, för det finns inget sotarregister, och företaget klarade sig slutligen inte länge med så låga priser, berättar Gestranius.
Men samtidigt hann en del äldre sotare redan sluta. Särskilt i glesbygden kan det vara svårt att få nya sotare trots att allt konkurrensutsätts.
Dyrt att beställa sotare till yttre skärgården
Småhusägaren Henrik Laaksonen i Pargas har alltid sett till att hans skorstenar sotas, men han har inte hunnit fundera på hur det blir då sotningen kan konkurrensutsättas. Men han tycker inte att man skulle behöva sota varje år.
– Nå, nog låter det nya systemet bra för sådana som eldar mycket, och använder mycket vedeldning. Det är nog närmast där det blir mera sot.
På sommarstugan på Lökholmen har han ingen vedeldning och ingen skorsten alls längre, och han konstaterar att man på ön ännu inte har diskuterat någon gemensam taktik.
Det kan bli dyrt för en sotare att komma ut till ön i yttre skärgården, om inte fastighetsägarna slår sig samman och beställer sotaren samtidigt.
För sotas ska det. Enligt lagförslaget ska sotningen göras enligt behov, men minst en gång om året i byggnader som värms upp med ved, tung brännolja eller flera bränslen. I fritidsbostäder som används enbart på sommaren ska sotningen göras enligt behov, men minst vart tredje år.
Sotarna får inte ha register, utan det är fastighetsägaren som ska beställa sotare
Tidsintervallerna är alltså desamma som tidigare. Men det är upp till fastighetsägaren att på eget initiativ ringa och beställa sotare.
– En risk är att folk "glömmer bort" att beställa sotare, och vi har ingen möjlighet att övervaka det längre, säger ledande brandinspektör Knut Lehtinen.
Dessutom medför den nya registerlagen att sotarna inte längre får ha egna register.
– Vi har haft fastighetsregister med namn, adresser och uppgifter om exakt tio år bakåt när det är sotat. Nu faller allt sådant bort. Många kunder har velat att vi fortsätter som förut, att vi sätter en lapp i postlådan och rekommenderar en sotningstid, men det är ännu öppet om vi får göra det, säger Gestranius.
Uppdaterat 30.12.2018 kl. 10.18: Lagändringarna gällande sotningstjänster träder i kraft den 1 januari 2019. Detaljer om ändringarna finns på Inrikesministeriets webbsida.