Turkiet går till president- och parlamentsval på söndag - ett val som inte är helt fritt och rättvist men som ses som mycket viktigt. Efter valet träder en konstitutionsändring i kraft, och då får presidenten ännu större makt.
Men det som såg ut att bli en enkel seger för president Erdoğan och hans parti AKP ser nu ut att bli en jämnare kamp än väntat. Valet kan bli mer spännande än vad de flesta kunde ana för bara en månad sedan.
Seger för president Erdoğan men inte för hans maktparti AKP?
Det är troligt att presidenten Recep Tayyip Erdoğan segrar i presidentvalet - men kanske först i den andra omgången den 8 juli. Han har seriösa utmanare.
Frågan är om Erdoğans parti Rättvise- och utvecklingspartiet AKP förlorar sin majoritet i parlamentet. AKP hoppas på seger tillsammans med nationalistpartiet MHP.
- Om Erdoğan segrar i presidentvalet, men AKP förlorar majoriteten i parlamentet ställer det Turkiet i ett scenarie som är oprövat sedan tidigare, och det blir väldigt intressant att se vad som händer där, säger Aras Lindh vid Utrikespolitiska institutet i Sverige.
Maktpartiet AKP talar om frihet och demokrati - men det är osäkert om retoriken går hem i ett land där människor fängslas godtyckligt och anklagas för terrorism.
Oppositionen utlovar en återgång till demokratiska system
I parlamentsvalet kan oppositionen nu ha en chans att segra - trots att presidenten har lagt munkavle på många motståndare.
Om det vänsterkurdiska partiet HDP klarar spärren på 10 procent kan AKP förlora makten i parlamentet. Det här ses som den enskilt viktigaste detaljen i valet.
Frågan är om oppositionen kan locka till sig konservativa och nationalistiskt sinnade väljare. De kurdiska väljarna är viktiga och de är ilskna över Erdoğans allians med nationalister.
Det finns förhoppningar om en återgång till någon form av demokrati. Oppositionen har nu mera vind i seglen, och har försäkrat att landet ska återgå till ett normalt parlamentariskt system.
Om oppositionen segrar har den lovat att avveckla de konstitutionella förändringarna som skulle utöka presidentens befogenheter ytterligare.
Men oppositionen är splittrad, och många ledande personer har fängslats och tystats.
Inga valdebatter
Det kan ifrågesättas ett hur demokratiskt val som kommer att gå av stapeln den 24 juni.
- Flera medier är under direkt regeringskontroll, och i flera privata kanaler ges oppositionen inget utrymme alls, säger Aras Lindh, analytiker och Turkiet-expert vid Utrikespolitiska institutet i Sverige.
- I en färsk undersökning kom det fram att ett av de största oppositionspartierna endast fick två timmar synlighet i kanalen i jämförelse med AKP som fick över hundra timmar, säger Lindh.
Det förekommer heller inga offentliga valdebatter mellan kandidaterna. Väljarna kan ha svårt att bilda sig en uppfattning då kandidater är fängslade, medierna är begränsade och väljarna ser inga kandidater i direkta politiska samtal.
- Oppositionspartiet CHP har utmanat Erdoğan till en valdebatt vid flera tillfällen, men han har avfärdat inbjudan, säger Lindh.
Det är svårt att säga exakt hur demokratiskt valet är, men det finns tydliga inskränkningar i demokratin.
Aras Lindh, Utrikespolitiska institutet i Sverige
Enligt Lindh kan det också förekomma problem vid själva vallokalerna. Det gäller bland annat att man konkret flyttat plats på
valurnor i vissa distrikt på landsbygden.
- Om man studerar flyttarna närmare så ser man att valurnorna ofta flyttas från byar som anses vara HDP-nära byar till byar där stödet för AKP tros vara större. Säkerhetspersonal tillåts i närheten av vallokalerna, vilket bidrar till att väljarna kan känna sig övervakade.
Varför är valet viktigt?
Valet ses av många som det viktigaste i landets moderna historia.
I och med valet träder de nya ändringarna i grundlagen i kraft, och då får presidenten ännu större makt. I fjol fick författningsändringen ett knappt ja i en folkomröstning.
Erdoğans motståndare anser att Turkiet i och med folkomröstningen om grundlagen tog ett stort steg närmare diktatur.
- Den nya grundlagsreformen koncentrerar makten hos presidenten som får ännu större kontroll över både lagstiftning och rättsväsende.
- Samtidigt försvagas parlamentets roll och dess möjlighet att avsätta presidenter eller regeringar försvinner.
- Presidentens mandat förlängs till fem år. Erdoğan, som suttit vid makten både som premiärminister och president, kan fortsätta som president i ytterligare två mandatperioder - tio år - efter det att hans nuvarande mandat löper ut.
- Presidenten får makt över regeringen och kan utse olika ministrar på egen hand. Presidenten får också direkt kontroll över säkerhets- och underrättelsetjänsten och möjligheten att utse personer till poster inom rättsväsendet.
Ska kvinnor bära slöja? - En het fråga i Turkiet
Det moderna Turkiets grundare Kemal Atatürk gjorde landet till en sekulär stat och han ogillade bruket av slöja.
Men han förbjöd det aldrig.
I början av 1980-talet beslöt ändå den dåvarande militärregimen i Turkiet att kvinnor inte längre skulle få bära slöja i offentliga institutioner.
Förbudet att bära slöja har varit en ständigt het politisk fråga i Turkiet.
Många människor - också sekulära - kritiserade då slöjförbudet.
Förbudet betydde att kvinnor i slöja inte kunde studera vid universitet.
En del kvinnor från konservativa familjer tvingades avbryta sina studier och stanna hemma, eller så försökte de täcka slöjan med en peruk för att släppas in på universitet.
Erdoğan gav oss slöjan och friheten tillbaka
Det blev åter tillåtet att bära slöja då det turkiska parlamentet 2008 röstade för att avlägsna slöjförbudet på universiteten.
President Erdoğan prisas av många för att han gett turkiska kvinnor - och som han också själv säger - friheten att klä sig som de vill.
I dag får kvinnor i slöja närvara också vid till exempel soldatbegravningar, och nyligen avlägsnades slöjförbudet för poliser.
President Erdoğan anser att det var han som såg till att slöjförbudet togs bort. Enligt honom var det oppositionspartiet CHP som hade infört slöjförbudet.
- Han har örat mot marken och lyssnar på vanligt folks önskemål. Han gav oss slöjan och friheten tillbaka. Jag tror att han kommer fortsätta göra det bättre för kvinnor, säger en kvinna som Dagens Nyheter(betalvägg) har intervjuat.
Samma kvinna säger att hon hoppas att lagarna ska bli ännu mer anpassade till en konservativ religiös livsstil.
För president Erdoğan är kvinnornas stöd viktigt.
I tidigare val har en stor andel av kvinnorna röstat på Erdoğan. Numera sägs kvinnorna ändå ha blivit mer missnöjda med sin situation bland annat eftersom landets ekonomi dalar och arbetsplatserna blir allt färre.
Kärleken till Turkiet är stark - och martyrskap hyllas
Nationalismen är stark i Turkiet, och fortfarande hyllas landets grundare Kemal Atatürk på ett närmast gudomligt sätt.
Erdoğan vill sprida budskapet att det finaste som finns är att dö för sitt land och sin president. Han håller ofta tal om betydelsen av martyrer.
Många turkar gillar Erdoğans sätt att "hylla martyrer" som dog under kuppförsöket 2016 och i kriget mot de kurdiska styrkorna YPG och PKK.
Erdoğan kräver lojalitet och tystar motståndarna
President Erdoğan kräver att alla med turkiskt ursprung är lojala mot landet - och mot honom.
Den turkiska underrättelsetjänsten misstänks för att ha planerat mord på regimmotståndare utomlands.
Sveriges Radio rapporterade nyligen att den danska säkerhetspolisen 2017 hade uppgifter om att Turkiet planerade politiskt motiverade mord på oppositionella i Danmark.
Yttrandefriheten i Turkiet är begränsad. Erdoğan och hans stödtrupper kontrollerar tv-kanaler och tidningar.
Det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket sommaren 2016 är fortfarande i kraft.
Mötesfriheten begränsas och rättssystemet är inte oberoende.
Tiotusentals människor - många av dem akademiker - har under de senaste åren gripits och anklagas för terrorism. Ännu fler har avskedats från sina jobb.
Samtidigt fortsätter Erdoğan sitt krig mot kurderna.
Erdoğan stöds av konservativa, nationalister, företagare och kvinnor
Erdoğan ses av många som en sann diktator. Ändå har han ett starkt stöd i Turkiet.
Stödet finns bland de konservativa och de nationalistiskt sinnade turkarna. Stöds finns också bland vissa företagare och bland en del kvinnor.
Efter kuppförsöket sommaren 2016 ökade Erdoğans popularitet i samband med den nationalistiska yra som då manades fram.
Också den militära operationen Olivkvist som inleddes i januari mot den kurdiska styrkan YPG i Afrin i Syrien har ökat presidentens popularitet.
Turkiet tog då över kontrollen i Afrin och den syriska kurdstyrkan YPG backade. I Afrin är invånarna i första hand kurder och de flesta måste fly.
Operation Olivkvist motiverades med att terroristerna måste förhindras att komma in i Turkiet. Presidenten anser att YPG utgör en del av den turkiska kurdgerillan PKK.
Turkarna i Tyskland också viktiga kuggar i hjulet
President Recep Tayyip Erdoğan och hans Rättvise- och utvecklingsparti (AKP) förlitar sig än en gång på turkarna i Tyskland - trots att turkiska valkampanjer på tysk mark har varit förbjudna i över ett år.
- Den här typens förbud sporrar våra anhängare. Majoriteten av turkarna utomlands stöder oss, hävdar utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu (AKP).
Det ses som sannolikt att många av de 1,4 miljoner röstberättigade turkar som bor i Tyskland kommer att rösta på Erdoğan och hans parti AKP - åtminstone om man jämför med röstbeteendet i de senaste valen.
Det tyska Vänsterpartiets parlamentariker Gökay Akbulut bedömer för sin del att det utövas hård påtryckning på turkar i Tyskland.
- Skrämsel och hot har spridits i Tyskland bland invånare med turkiskt ursprung under de senaste åren. Det finns många som inte vågar uttrycka sina politiska åsikter öppet eftersom de är rädda för att det kan leda till problem för släktingar i Turkiet.
Valet tidigarelades
Enligt de ursprungliga planerna skulle valet äga rum i november 2019 men för en månad sedan meddelade presidenten att det tidigareläggs.
En tolkning av beslutet är att Erdoğan började känna sig hotad, och att han ser hur det pro-kurdiska partiet HDP förstärks och att demokratiska tongångar får stöd. Han vill inte ge oppositionen tid att arbeta för några större förändringar.
Dessutom ser det ut som om landets ekonomi och valuta fortsättningsvis backar, och ett val i ett senare skede kunde bli ofördelaktigt för presidenten.
Kritikern påpekar också att Erdoğan nu vill rida på nationalistiska strömningar efter de militära framgångarna i Afrin i Syrien.
Källor: The Guardian, DN, BBC, DW, SR