I valkretsarna på landsbygden väntas oppositionspartierna Reformpartiet och populistpartiet EKRE få flest röster idag. I folktäta Tallinn och i ryskspråkiga Ida-Virumaa är regeringen populär.
Estland är åtminstone på valdagen ett land med multipla verkligheter.
En verklighet är att när vallokalerna öppnade klockan nio på morgonen har över en fjärdedel av väljarna röstat.
Av dem har många röstat genom det redan väletablerade e-valsystemet på internet som är unikt för Estland.
Enligt den opinionsundersökning företaget Kantar Emor har gjort med förhandsröstare går en tredjedel av e-rösterna till det högerliberala Reformpartiet.
Det är den estniska majoritetens favoritparti, liksom de högutbildades och de välbeställdas favorit.
- Den stora digitala klyftan i samhället syns i förhandsröstningen. På valdagen väntas Centerpartiet få 38 procent av rösterna och Reformpartiet bara 17 procent, skriver sociologen Juhan Kivirähk i en opinionsartikel för rundradiobolaget ERR.
Enligt den senaste prognosen som det bolag Kivirähk jobbar för, Turu-uuringute AS, vinner Centern dagens val med 28 procent av rösterna medan Reformpartiet blir tvåa med 24 procents väljarstöd.
De ryskspråkiga är kanske nöjdare än någonsin
I Ida-Virumaa väntas den sittande premiärministern Jüri Ratas Centerparti få över hälften av rösterna. Regeringen får minst tre fjärdedelar av rösterna.
Det här är alltså den region där över 80 procent av invånarna är ryskspråkiga.
Också i Tallinn, där 45 procent av invånarna har ryska som modersmål, ser både Centern och regeringen starka ut inför valet.
Centern väntas få närmare 40 procent av rösterna i Tallinn.
På landsbygden och de små städerna är det två partier som är klart starkare än de andra; högerliberala Reformpartiet och värdekonservativa EKRE.
I norr och i sydväst är Reformpartiet starkast enligt prognoserna, men differensen minskar ju närmare syd och öst man åker. I Võru längst bort i sydöstra Estland väntas EKRE bli det största partiet.
Här är missnöjet med politikerna i Tallinn som störst och misstron mot EU och Bryssel är lika stort.
Också i de gamla estlandssvenska trakterna i väst, liksom på de stora öarna Ösel och Dagö, ser EKRE starkt ut och leder enligt prognoserna.
De väljare som besluter sig i sista minuten är kring 10-15 procent ... de som säger "jag funderar, jag väger för och emot". Att trycka på rätt knappar ger röster.
Martin Helme, vice-ordförande i EKRE om varför han förde kampanj hela dagen i går
De här skillnaderna mellan stad och landsbygd har vuxit fram under en lång period.
De är till stor del en följd av den nyliberala ekonomiska modell som har varit utmärkande för Estland sedan mitten av 1990-talet.
Det har varit en medveten strategi att se Tallinn som den estniska ekonomins enda riktiga motor. Strategin har enligt många ekonomer bidragit till att Estlands ekonomi växer så snabbt.
BNP-tillväxten år 2018 var till exempel 3,9 procent.
Men strategin har också lett till enorma klyftor mellan stad och landsbygd. Medellönen i Tallinn är idag nästan 1 500 euro i månaden medan den till exempel på Dagö är knappt 950 euro.
EKREs partiledare Mart Helme har skickligt utnyttjat missnöjet på landsbygden i sin retorik.
- Förra året kom 30 000 invandrare hit från slaviska länder, sa han i en valdebatt i onsdags, och antydde att de bidrar till att hålla lönerna nere.
I en faktakoll som tidningen Eesti Päevaleht gjorde visade sig den riktiga siffran vara drygt 23 000.
