Artikeln är över 5 år gammal

Nya mediciner ger ebolasköterska hopp - minns misstro och våld mot utländsk hjälparbetare: "Jag minns oron i blicken, de många barnen"

Anna Sjöblom desificerar sina skor under kampen mot ebola i Afrika.
Anna Sjöblom vid Läkare utan gränser får stövlarna desinficerade i eboladrabbade Afrika. Bild: Paul Hansen

Kommer de in i tid kan vi hjälpa dem. Men de flesta kommer för sent. Sjukskötaren Anna Sjöblom bär de insjuknade barnen på sin näthinna. Nu finns två nya läkemedel, som inger hopp, men misstron mot hjälpen utifrån är ännu stor i eboladrabbade områden i Afrika.

Barnen, jag minns barnen och deras blickar. Många av dem som insjuknar i ebola är barn, berättar sjukskötaren Anna Sjöblom. I samma andetag säger hon hur viktigt det är att få vård i tid för ebola. De flesta får det inte, för misstron mot den utländska hjälpinsatsen ligger djupt. Omkring 70 procent dör, då de söker vård för sent.

Vi når rikssvenska Anna Sjöblom på en raspig telefonlinje, mitt emellan två möten för att höra hur hon reagerar på de två nya medicinerna mot ebola som blev världsnyheter.

- Visst är det hoppfullt med två nya läkemedel som i kliniska studier visat sig minska dödligheten betydligt, säger hon.

Sjöblom har arbetat i ebolaområden i Afrika i flera repriser. Mest måste vi jobba med förtroendet bland de drabbade, säger hon.

- Ebolan härjar i ett aktivt konfliktområde, där det finns mycket misstänksamhet och motstånd mot insatserna som görs för att stoppa spridningen av sjukdomen, förklarar Sjöblom.

Hon konstaterar att de nya medicinerna är viktiga, men saknar betydelse om de inte når fram.

Ebolan har en ruskig sjukdomsbild. Det som börjar som en typ av influensa som övergår till inre blödningar med organkollaps som följd.

Östra Kongo-Kinshasa har drabbats hårt av sjukdomen och dödligheten i det här utbrottet är uppe i nästan 70 procent, säger hon.

Anna Sjöblom har deltagit i kampen mot ebola flera gånger i Afrika.
Anna Sjöblom är sjukskötare och har arbetat i eboladrabbade Afrika i flera repriser. Bild: Paul Hansen

Många smittade uppfattar automatiskt sjukdomen som en dödsdom. Hon fördjupar sitt resonemang efter egna upplevelser i området Nordkivu.

40 procent av dem som dör i ebola dör ute i samhället

- Folk dör hemma och andelen är hög, 40 procent. De får varken mediciner eller annan behandling.

Myter och misstro florerar bland den drabbade befolkningen. Kongo-Kinshasa är oerhört fattiga områden där människor kämpar för sin överlevnad varje dag.

Hjälpen fokuserar bara på ebola, trots att det finns folk som kämpar för att överleva, varje dag.

Anna Sjöblom, sjukskötare i Läkare utan gränser

Flera hotspots där sjukdomen sprids snabbt

Samtidigt accelererar ebolaepidemin, den näststörsta hittills i Afrika. Det senaste utbrottet har pågått i Kongo sedan augusti 2018.

- Ebolans spridningsområde är stort, med flera hotspots, där smittspridningen sker väldigt snabbt.

Hon betonar att ebola är en plågsam sjukdom att gå igenom, därför är det viktigt att hjälparbetarna kan visa att det finns behandlingar som är effektiva.

- Ifall de smittade kommer ut från centren i likkistor underminerar det förtroendet för hjälpinsatserna. Ifall de kommer ut friska har det stor betydelse för inställningen hos de andra. Därför är vård i tidigt skede så viktig, betonar Sjöblom.

Borgåläkare: "Oklart var viruset gömmer sig mellan utbrotten"

Peter Klemets är infektionsläkare vid Borgå sjukhus.
Peter Klemets är infektionsläkare vid Borgå sjukhus. Bild: privat

Hoppfullt, det ligger ändå överst

Peter Klemets, infektionsläkare

Det är hoppet som ligger överst för Peter Klemets, infektionsläkare i Borgå, inför utsikterna om två fungerande läkemedel mot ebola.

- Man har utvunnit serum från patienter som tidigare har insjuknat i ebola och tillfrisknat. Ur serumet har man tagit fram antikroppar mot ebolaviruset och sedan tillverkat mediciner industriellt.

Klemets förklarar att man fått ner dödligheten till +-30 procent med de nya, mest hoppfulla medicinerna.

- När man jämfört med dem som kommit in för vård i tidigt skede så sjunker dödstalet till 6 procent för den ena medicinen och 11 procent för den andra.

Fladdermöss kan vara bärare

- Man kan säkert pressa tidsmarginalerna när det gäller ebolamediciner men jag vågar inte säga något mer än så, fortsätter Klemets.

- Vi har fått veta om preliminära resultat nu, väldigt positiva sådana.

Varför sprids ebola just i centrala Afrika?

- Det här vet vi inte. Vi vet inte heller var viruset gömmer sig mellan utbrotten.

- Den här typens virus behöver någon form av reservoir, där det lever vidare. Annars skulle det dö ut mellan epidemierna.

Man antar att ebolaviruset gömmer sig i fladdermöss

- Fladdermössen kan spela en viktig roll gällande ebolaviruset. De kan utgöra bärare. Sedan beror det på i hurudan utsträckning människorna kommer i kontakt med fladdermössen.

Afrika är en bra grogrund för ebola. Förhållandena är primitiva, man lever nära naturen, nära djurreservoirerna, där viruset finns.

Ebola sprids via blodet

Ebola sprids i kontakt med kroppsvätskor, via blodet. I Afrika tar man hand om de avlidna. Man tvättar dem medan de ännu lever och folk lever nära varann. Då sprids infektionen lätt. Viruset sprids också via sexuellt umgänge.

- Viruset kan finnas kvar i sädesvätska en tid efter att en patient har tillfrisknat.