En smidigare tillståndsprocess och en nystart för den politiska diskussionen kring skarv. Det hoppas Österbottens Fiskarförbund blir resultatet av den forskning som nu visar att skarven i Kvarkenområdet äter så stora mängder abborre att det har stor negativ inverkan för yrkesfisket.
Enligt den färska studien kan yrkesfiskarnas abborrfångster minska med 32-67 procent i områden där skarven häckar.
Markus Norrback är ordförande för Österbottens Fiskarförbund. Enligt Norrback är det bra att få en bekräftelse på det som yrkesfiskarna redan länge försökt påtala.
- Rapporten visar svart på vitt det som många fiskare har sagt i många år, nämligen att fiskfångsterna minskar klart i närheten av skarvkolonier. Det är bra att man nu kunnat verifiera det med forskning, säger Norrback.
Kvarken extra känsligt område
Att mängden abborre som skarven tar är såpass stor kom inte som någon överraskning för Norrback. Fiskarförbundet har även pekat på motsvarande forskning som gjorts i Sverige och Danmark, där resultaten varit liknande.
- Det som kanske är nytt för den här forskningen är väl kanske det som kommer fram om Kvarkens förhållanden. Kvarken är ju ett väldigt grunt havsområde, så det går inte helt att jämföra med andra områden. Det inverkar alltså helt klart att geologin ser ut som den gör med våra grunda havsvikar. Abborren är extra lätt för skarven att fånga här på våra breddgrader.
Dessutom räknar den färska studien endast med den mängd abborre som skarven bevisligen fört till sina bokolonier. Naturresursinstitutet (Luke) har analyserat situationen enligt mängden upphittade elektroniska fiskmärken som man hittat i kolonierna.
Enligt Norrback är frågan knepigare än så, eftersom det finns andra faktorer som inverkar på yrkesfisket.
- Till exempel skadar skarven väldigt mycket fisk, så att den inte längre går att sälja. Så finns det ungfåglar som tar fisk. Man får alltså inte fram hela bilden och det bidrar till en osäkerhet kring frågan om exakt hur mycket abborre som skarven tar.
Öppning för politisk diskussion?
Nu är man ändå överens om den stora bilden, tror Norrback.
- Det står ändå helt klart att det handlar om väldigt stora mängder fisk och det är bort från yrkesfiskarna och kustfisket här hos oss. Detta har även synts väldigt tydligt i fångststatistiken under de senaste åren.
Vad har du för förhoppningar om att den här rapporten ska kunna få verklig betydelse?
- Man skulle hoppas att det nu för en gångs skull skulle underlätta den här tillståndsfrågan som ju fortsättningsvis har varit besvärlig.
Österbottens fiskarförbund har tidigare kritiserat NTM-centralen för överlånga behandlingstider i fall där man ansökt om tillstånd för olika åtgärder mot skarven.
Fiskarförbundet skulle gärna se kortare behandlingstider och ser nu en öppning för det.
- För varje tillståndsansökan som nu lämnas in så krävs ytterligare ett utlåtande från Luke och Luke har haft väldigt svårt att säga om skarven orsakar allvarlig skada eller inte. Men nu har Luke egna forskningsresultat svart på vitt, så kanske de lättare kan ge sina utlåtanden. Förhoppningsvis gör det att den här tillståndsprocessen blir smidigare.
Studien kan starta en viss debatt, tror Norrback. Men vad den leder till är högst oklar. Yrkesfiskarna har sina förhoppningar klara.
- Jag hoppas innerligt att det kommer igång en diskussion igen.
Norrback jämför med den aktuella diskussionen kring den vitkindade gåsen. Han anser att regleringen kring skarven borde flyttas från naturvårdslagstiftningen till jaktlagstiftningen.
- Det har vi från fiskarförbundet sagt tidigare att borde göras eftersom det skulle underlätta tillståndsfrågan ytterligare. För det kan man väl ändå säga att om det är så att vi vill minska på skarvbeståndet så krävs det många olika metoder, jakt är en metod och att olja ägg en annan. Det vore naturligt att om det rör jaktfrågor så är det en myndighet som förstår sig på jakt som besluter.