Den estniska utredningsmyndigheten (OJK) dess svenska (SHK) och finländska (OTKES) motsvarigheter har kommit överens om att Estonia-fallet ska utredas ytterligare. Det meddelar myndigheterna gemensamt i dag.
Memorandum of Understanding. Så kallas den överenskommelse som de estniska, svenska och finska utredningsmyndigheterna har undertecknat. I praktiken är det ett avtal som beskriver arbetet för en preliminär bedömning, och behovet av ytterligare utredningar om vad som hände natten 28 september 1994 när M/S Estonia sjönk och 852 personer dog.
Myndigheterna gör det här med anledning av de nyupptäckta hålen i M/S Estonias skrov som blev offentliga hösten 2020.
Den finländska olyckutredningscentralen säger i dag att Estland nu måste komma överens med Sverige och Finland om att det ska dykas.
Enligt de tre myndigheterna har regeringarna i alla tre länder informerats att flaggstaten Estland "bedömer det nödvändigt att genomföra undervattensundersökningar på plats", skriver Olycksutredningscentralen Otkes i ett pressmeddelande.
Arbete pågår för en preliminär bedömning av behovet av ytterligare utredningsåtgärder.
– Om man når en sån överenskommelse så är det dags att förändra nationell lagstiftning i Estland, Sverige och Finland, säger direktör Veli-Pekka Nurmi på Olycksutredningscentralen i Finland.
Utan lagförändring och en internationell överenskommelse så dyker inte den estniska haverikommissionen ner till Estonia.
– Att dyka utan lagförändringar är inte möjligt, säger Veli Pekka Nurmi. Myndigheterna måste noggrannt följa lagstiftningen.
Svenska haverikommissionen begär lagändring
I Sverige har Statens haverikommission i en framställan till regeringen begärt att lagen om skydd för gravfrid ändras i Sverige, samt att regeringen säkerställer att den internationella överenskommelsen om gravfrid inte medför att utredningsåtgärder är förbjudna i andra länder.
Svenska regeringen har hållit pressträff om ärendet i dag med inrikesminister Mikael Damberg och John Ahlberk, generaldirektör på Statens haverikommission.
Minister Damberg underströk att det finns en bred uppslutning i Sveriges riksdag om att gravskyddslagen inte kan hävas helt. Han bedömer också att det är möjligt att dyka så att gravfriden respekteras.
– Min absoluta övertygelse är att det går att genomföra undersökningar på plats på ett varsamt sätt, och att det görs av myndigheter som strävar efter att klargöra vad som kan ha orsakat hålen. Jag upplever att det är fullt rimligt att göra det i det här läget. Däremot finns det inga planer från regeringens sida att upphäva gravfridslagen. Det är fortfarande en plats som ska hanteras med djup respekt för de anhöriga och de avlidna, sade Damberg.
Veli-Pekka Nurmi från Finland är inne på samma linje. Till Helsingin Sanomat säger han att man i offentligheten pratat mycket om dykningar, men att det i dagsläget är mer sannolikt att undersökningar görs med fjärrstyrd utrustning.
Dokumentär ökade trycket på nya utredningar
Myndigheterna från alla tre länder har i höst samarbetat kring utredningar efter det filmmaterial om hål i skrovet som publicerades i en dokumentär tidigare i höst. Syftet har varit att utreda om uppgifterna om hålet ger anledning till nya undersökningar eller till och med nya dykningar.
– I den preliminära bedömning som vi nu är inne i har det inte framkommit något så här långt som ger oss anledning att ifrågasätta slutsatserna i rapporten från 1997, sade John Ahlberk, generaldirektör på Statens haverikommission, på den svenska pressträffen i dag.
Han berättade också att myndigheterna har tittat på det opublicerade råfilmsmaterial som låg till grund för filmen som publicerades tidigare i höst. Vidare förklarade han att om det görs nya dykningar kan det handla om att undersöka och dokumentera fartygets skrov, också sådana delar som i dag täcks med sediment. Det kan också handla om dokumentation och provtagning av sjöbotten kring fartyget och analyser av metallen kring hålen.
Se presskonferensen i sin helhet här: