Artikeln är över 3 år gammal

Så här ser de hemliga kontrakten för reality-tv ut: Livslång tystnadsplikt och tusentals euro i böter vid kontraktsbrott

En videokamera i en studio.
Enligt experterna är avtalen som deltagarna i flera realityserier delvis olagliga och bryter till och med mot deltagarnas grundläggande rättigheter. Bild: Silja Viitala / Yle

Yle fick tag på deltagarnas avtal i tre olika reality tv-program. Enligt experterna är avtalen delvis olagliga och bryter till och med mot deltagarnas grundläggande rättigheter. Det mest orimliga avtalet har Big Brother Suomi.

Yle har rett ut på vilka villkor finländsk reality-tv görs. För utredningen har Yle intervjuat 36 personer som deltagit i tre olika reality-format: Temptation Island Suomi, Big Brother Suomi samt Som au pair.

Problemen med reality-tv diskuteras sällan offentligt och det beror till stor del på de strikta avtalen som deltagarna undertecknar. Det här är första gången allmänheten kan få en inblick i hur deltagarnas kontrakt kan se ut.

Orimliga och olagliga avtal

Avtalen innehåller strikta klausuler om sekretess och tystnadsplikt och om en deltagare bryter mot dem kan följderna vara böter på tiotusentals euro.

Yle har gått igenom innehållet i kontrakten tillsammans med tre experter i avtalsrätt vid Helsingfors universitet.

Experterna som granskade kontrakten med Yle är professor Olli Norros som forskat i avtalsrätt, professor emeritus Heikki Halila som har lett fakulteten för privaträtt vid Helsingfors Universitet och som varit ordförande för Finlands juristförbund samt professor emeritus Niklas Bruun som är specialiserad i privaträtt och expert på upphovsrätt.

Experterna hittar en mängd punkter i kontrakten som de beskriver som orimliga och i vissa fall till och med olagliga. Punkterna bryter mot deltagarnas grundläggande rättigheter, som rörelsefrihet och yttrandefrihet.

Kontrakten för de olika tv-formaten innehåller liknande drag, men det finns också stora skillnader i hur strikta de är.

För att skydda sina källor preciserar Yle inte från vilka säsonger av tv-programmen kontrakten kommer.

Big Brother övervakar deltagarna länge efter att programmet är slut

I synnerhet avtalet för Big Brother får mycket kritik av experterna. Av de avtal som Yle synat är detta det längsta avtalet och samtidigt det avtal med flest detaljer och klausuler.

Enligt professor Olli Norros och professor emeritus Niklas Bruun innehåller avtalstexten en hel del punkter som verkar vara orimliga eller till och med olagliga.

Produktionen förutsätter att man bara lämnar sina arbetsuppgifter och tar sig dit där produktionen vill ha en när de vill

Avtalet begränsar deltagarnas frihet redan innan programmet bandas in, eftersom det i avtalet finns en punkt om närvaroplikt. Just den här punkten är besvärlig, enligt Norros.

– Redan innan programmet börjar måste deltagarna infinna sig på olika ställen när produktionen så önskar. Punkt. Det förutsätts att man bara lämnar sina arbetsuppgifter och tar sig dit där produktionen vill ha en, säger Norros.

Deltagarnas rörelsefrihet begränsas

Kontraktet binder deltagarna också länge efter att produktionen har avslutats. Produktionsbolaget kan styra och bestämma över deltagarens samarbeten och kommersiella kontrakt till och med ett år efter att produktionen avslutats.

Samtidigt har deltagaren inga rättigheter till extra ersättning för de rättigheter hen avstår från i och med kontraktet.

Bolagen kan sälja deltagarnas medverkan vidare

I praktiken kunde produktionsbolaget sälja en deltagares medverkan till ett företag som vill att hen till exempel är med i en reklam. Produktionsbolaget skulle då inte ha någon skyldighet att betala deltagaren någon ersättning, utan bolaget kan hålla intäkterna själv.

Den här avtalspunkten beskriver Norros som konstig och han tror inte att den skulle hålla i rätten.

Niklas Bruun reagerar på samma punkt och beskriver den som hisnande.

Niklas Bruun står framför Hanken.
Niklas Bruun är kritisk till att Big Brother-deltagarnas liv begränsas så pass länge efter produktionen. Bild: Silja Viitala / Yle

– Jag ser inte det som lämpligt att man begränsar deltagarnas liv i ett år. Hen kan inte göra något alls om inte produktionsbolaget ger lov till det, säger Bruun.

Om en deltagare vill avbryta tävlingen, måste hen enligt kontraktet överväga saken i 24 timmar innan hen släpps ut ur huset

Den som skriver under avtalet ska i ett års tid rapportera till produktionsbolaget om alla som tar kontakt med dem gällande Big Brother.

Det är till exempel förbjudet att tala med journalister utan produktionsbolagets tillstånd.

Deltagarna kan få vänta dagar innan de kan lämna huset

När programmet filmas är deltagarna helt utelämnade åt den övervakande Big Brother. De får till exempel inte lämna huset då de vill.

Om en deltagare vill avbryta tävlingen, måste hen enligt kontraktet överväga beslutet i 24 timmar innan hen släpps ut ur huset.

Ännu längre måste en deltagare vänta om hen är med i omröstningen där tittarna röstar ut deltagare från huset. Omröstningen kan räcka flera dagar och under den här tiden kan en deltagare inte avbryta tävlingen och lämna huset.

Det här villkoret ser Olli Norros ändå som förståeligt, eftersom det skulle bli svårt att få ihop programmet om deltagarna kunde lämna huset hur som helst. Han anser ändå att avtalet går för långt i att begränsa deltagarnas grundläggande rättigheter.

Enligt avtalet kan produktionsbolaget visa brott, till exempel våldtäkter som sker i Big Brother-huset

– Jag tror inte att det är möjligt att avtala om en så där sträng punkt. Om man vill lämna huset, måste man få lämna det. Annars gör sig produktionen skyldig till frihetsberövande, säger Norros.

Bruun är på samma linje som Norros.

– Jag har lättare att förstå de här strikta villkoren som har att göra med programmets grundläggande regler, än de villkor som ligger utanför programmets kärnverksamhet. Jag ser dem som ett grovt berövande av rättigheter samt som begränsande av aktivitet. Utgångspunkten måste alltid vara att om någon mår riktigt dåligt och inte klarar av situationen, så måste hen ha rätt att lämna huset, säger han.

Produktionsbolaget får visa till och med brott på tv

Enligt avtalstexten har produktionsbolaget för Big Brother rätt att avslöja precis allt som sker i huset under produktionen.

– Får man till exempel visa en våldtäkt om den skedde inne i huset? Svaret är ja - åtminstone enligt det här avtalet, säger Olli Norros.

Produktionsbolaget får editera och sammanställa sitt material hur de vill - trots att det här kan ge fel bild av vad som hänt

Han påminner ändå om att produktionen i ett sådant fall sannolikt skulle bli straffrättsligt ansvariga.

Produktionsbolaget har enligt avtalet också rätt att avslöja sådana angelägenheter som berör utomstående personer.

– Det är självklart att det där inte kan förpliktiga en tredje part. Om till exempel en av deltagarna avslöjar något om en familjemedlems privatliv, så kan produktionsbolaget naturligtvis inte avslöja det utan att göra sig skyldig till ett brott eller en gärning som kan leda till krav på skadestånd, säger Norros.

Deltagarnas ord och handlingar kan bearbetas hur som helst

Niklas Bruun fäster uppmärksamhet vid att deltagarna enligt avtalet också avstår från alla sina moraliska rättigheter. De moraliska rättigheterna skyddar deltagarna från att till exempel bli presenterade i fel kontext. Att avstå från de här rättigheterna ger produktionsbolaget lov att bearbeta och sammanställa bildmaterial från produktionen hur de vill.

– Det här antyder att man vill ha total frihet från allt ansvar då man klipper och klistrar med materialet så att man förvränger vad folk sagt och menat, säger Bruun.

Enligt honom är det entydigt ett brott mot upphovsrättslagen att deltagarna måste avstå från sina moraliska rättigheter i den här skalan.

Han anser också att sektretessklausulen och böterna som följer om den bryts är oresonliga.

Deltagarna i Big Brother i Finland får 155 euro i ersättning för varje vecka som de tillbringar i huset. Storleken på böterna för ett brutet avtal varierar däremot.

Mira Ahola puhuu kameralle Ylen tiloissa.
Programmet MOT handlar den här veckan om den dolda baksidan av reality-tv. Bild: Silja Viitala / Yle

I de kontrakt som Yle ta del av är böterna mellan 20 000 och 30 000 euro. Enligt Bruun är ersättningen och förpliktelsen inte i proportion.

– Normalt kan deltagare i olika program kommentera programmet efteråt. Att sektretessförpliktelsen kvarstår också efter att produktionen är slut är helt orimligt.

Enligt avtalet skulle eventuella tvistefrågor avgöras i tingsrätten.

Deltagarna omfattas av en sekretessklausul utan slutdatum

Som au pair: Kontraktet är tunnast, men inte utan problem

Också deltagarna i formatet Som au pair, som sänds på Yle, måste skriva under ett strikt sekretessavtal. Deltagarna förbinder sig då till att hemlighålla alla diskussioner de haft med produktionsbolaget under en ospecificerad tidsperiod.

Bruun tolkar det som att det handlar om en evig sekretess. Den som bryter mot avtalet kan tvingas böta 15 000 euro.

För att delta i programmet får deltagarna under 200 euro i veckan.

Formatet är ändå friare än både Big Brother och Temptation Island eftersom deltagarnas fysiska rörelsefrihet till exempel inte begränsas. Därför är avtalet lättare, men inte mer neutralt enligt experterna.

Expert: Temptation Island har en komisk sekretessparagraf

Också i Temptation Island-deltagarnas avtal finns en sekretessparagraf, som enligt experterna är väldigt krångligt formulerad.

Om man bryter mot något av villkoren förutsätts man betala 20 000 euro i böter, även om inget av intresse avslöjas.

Den är formulerad så att den berör varje avtalspunkt.
I en av punkterna förbjuds deltagarna till exempel från att säga något negativt om produktionen eller dess medlemmar.

– Om någon av deltagarna flera år efter sin medverkan i programmet ondgör sig om att maten i Temptation Island var usel och att alla alltid var sena, så gör hen sig skyldig till avtalsbrott. Det kan ju inte vara bindande som det nu är formulerat, säger Norros.

Han misstänker att förbudet att kritisera produktionen härstammar från en amerikansk avtalsmall som man använt.

Om man bryter mot något av villkoren förutsätts man betala 20 000 euro i böter, även om inget av intresse avslöjas.

Också Temptation Island betalar deltagarna några hundra euro för att de är med i programmet.

– Det här innebär begränsningar i yttrandefriheten som jag inte ser som hållbara. Det är ju självklart att en person som deltagit i programmet ska kunna diskutera det offentligt, säger Bruun.

Också Temptation Island har rätt att visa till exempel övergrepp på tv

Också avtalet för Temptation Island begränsar deltagarnas rörelsefrihet. Deltagarna har inte lov att avbryta sin medverkan i programmet och de är förpliktigade att stanna kvar på platsen där produktionen sker. De kan lämna platsen endast om de har väldigt vägande skäl, till exempel om en anhörig till dem dött.

Enligt Norros är problemen med Temptation Islands avtal samma som med Big Brother-avtalet. Deltagarna måste kunna lämna platsen om de vill. Om de inte får det, kan det handla om frihetsberövande.

Också deltagarna i Temptation Island ger produktionsbolaget rätten att visa allt som skett framför kamerorna för tittarna.

Men också här skulle det strida mot deltagarnas grundrättigheter att till exempel visa ett övergrepp på tv, trots det som står i avtalet.

Också när det gäller Temptation Island har produktionsbolaget lov att editera och använda ljud och bild hur som helst och hur länge som helst utan att betala någon extra ersättning till deltagarna.

Enligt Bruun verkar det som om produktionsbolaget vill kunna visa sådant bildmaterial som editerats för att ge en falsk eller åtminstone en missvisande bild av ett skeende eller en person.

– Det här gör ju i sin tur att det kan vara en ännu större frestelse att visa bilder och texter som tagits ur sitt sammanhang - för att man ska få så starka reaktioner som möjligt.

Expert: Det är visst ett arbetsavtal

I både avtalet till Big Brother som Temptation Island poängteras det att deltagarnas avtal inte är arbetsavtal.

Det här görs eftersom arbetsavtal betecknas av omfattande lagstiftning, som i praktiken skulle göra det omöjligt att alls göra programmen.

I till exempel Frankrike ses deltagare i realityserier efter ett prejudikat ändå som arbetstagare. Efter det här beslutet har en hel del beslut fattats om vilken typ av ersättning deltagarna i sådana program ska få.

Det här har bland annat lett till att produktionsbolag retroaktivt tvingats betala deltagare ersättningar.

Kunde Finland komma till samma slutsats? Ja, säger professor Heikki Halila.

Professori Heikki Halila kuvattiin Porthanialla.
Heikki Halila anser att deltagarna i realityserier omfattas av ett arbetsavtal, trots att produktionsbolagen inte vidkänns det. Bild: Silja Viitala / Yle

– I de här avtalen nämns att de inte är arbetsavtal, men det här verkar inte stämma.

I synnerhet Big Brothers avtal sätter stackars deltagare i en utsatt situation. Om du skriver under avtalet så är du vår slav, ungefär.

Halila jämför kontrakten för reality-tv med de kontrakt som under slutet av 1900-talet användes inom lagidrotten.

Också i dem poängterade man då att det inte var frågan om ett arbetsavtal, trots att de mer och mer liknade sådana. Och till slut betecknades de också som arbetsavtal.

– Ett arbetsavtal existerar om man arbetar under någon annans ledning och övervakning mot en ersättning. Visst är det här ett ovanligt arbete, men det är många arbeten. Till exempel de som är modeller för tecknarna på Ateneum omfattas av ett arbetsavtal, säger han.

Ju mer produktionsbolaget kan styra över deltagarnas handlande och beteende, desto säkrare kan man vara på att det verkligen handlar om ett arbetsavtal.

Om en domstol bestämde att det är frågan om ett arbetsavtal i de här fallen, skulle deltagarna också omfattas av arbetstidslagstiftningen.

Det här betyder att produktionsbolagen borde betala deltagarna semesterersättning samt se till att de har olycksfallsförsäkringar.

Deltagarna är utsatta, nästan slavar under avtalet

Om man ser på hur avtalstexten är formulerad, syns det också att produktionsbolagen försöker maximera sina egna rättigheter även om det samtidigt betyder att man riskerar att en del av villkoren i rätten kunde ses som icke-bindande om det blev en rättssak, anser Norros.

Olli Norros kuvattiin Porthanialla.
Olli Norros anser att i synnerhet deltagarna i Big Brother försätts i en väldigt utsatt situation. Bild: Silja Viitala / Yle

Han säger att det inte handlar om juridik, utan snarare psykologi eller etik.

– I synnerhet Big Brothers avtal sätter den stackars deltagaren i en utsatt situation. Om du skriver under avtalet så är du vår slav, ungefär. Vi bestämmer om vad du gör då programmet är slut, vi bestämmer när du kommer hit, när det är din tid att gå och vi publicerar allt du säger i den form vi själva vill.

Det är ytterst viktigt för produktionen att programmets innehåll inte läcker ut på förhand

Produktionsbolag

Enligt honom passar det här inte riktigt in i hur vi i de nordiska samhällena ser på människan och människans värde.

Ingen av de 36 personer som Yle intervjuat har behövt betala böter till produktionsbolagen. Yle känner inte heller till ett enda fall där produktionsbolaget skulle ha väckt åtal mot en deltagare.

Produktionsbolagen slår tillbaka mot kritiken - om de alls svarar

Enligt Aito Media, som producerar serien Som au pair, är sekretessbestämmelser och straffklausuler helt normala förfaranden när det gäller tv-produktioner och många andra avtal. Bolaget svarar per e-post.

– Vi anser att det är helt rimliga krav. Det är ytterst viktigt för produktionen att programmets innehåll inte läcker ut på förhand.
Enligt bolaget är tröskeln för att tvinga en deltagare till böter väldigt hög och hittills har man inte krävt det av någon.

Banijay Finland som producerar Temptation Island konstaterar att avtalen står mellan deltagarna och produktionen och att bolaget inte kommenterar dem offentligt, förutom på en allmän nivå.

- Vi kan ändå konstatera att vi är noga med att våra avtal är lagliga, skriver bolaget till Yle.

Endemol Shine Finland som producerar Big Brother och vars avtal fick mest kritik av experterna vill inte kommentera avtalen för Yle.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Tällaisia ovat tosi-tv:n salaiset sopimukset: osallistujille elinikäinen vaitiolo ja kymmenien tuhansien sopimussakot" av Johanna Mattinen och Jaakko Mäntymaa. Frida Holmberg har översatt texten.