Jag borde fattat redan efter en månads sällskapande att något var fel. Hon gick igenom all min e-post och alla mina sms. Hon var svartsjuk och beskyllde mig för att ha haft sex med andra kvinnor. Förhållandet fortsatte, men det kändes aldrig riktigt bra.
Nu efteråt inser jag att jag hade för bråttom att börja dejta en ny kvinna. Jag hade nyligen genomgått en skilsmässa och borde bara tagit det lugnt. Jag hade då vart gift med Mitt Livs Första Stora Kärlek, som det heter. Med henne hade jag en litet barn.
Det nya förhållandet kändes till en början helt fantastiskt. Hon var allt en frånskild man längtade efter.
Ganska snabbt förändrades allting. Vårt förhållande pendlade mellan härligt och förfärligt. Det kunde vara helt ljuvligt, men så kom slaget. Inte ett fysiskt slag, men ett psykiskt. Till sist kände jag mig helt värdelös. Mitt självförtroende knäcktes totalt.
Jag mådde illa och började gå hos en terapeut. Hon var svartsjuk på terapeuten. Jag fick inte resa på tumanhand med min son, för det var tid bort från henne. Hon ville ha all min uppmärksamhet. Hela tiden.
Jag har suttit hos polisen, det har lämnats in barnskyddsanmälningar, jag har blivit svartmålad.
Förhållandet var på väg att ta slut, men då var hon gravid. Min terapeut gav rådet att vi skulle separera, eftersom jag var ihop med en narcissist. En separation var bättre för det ofödda barnet än att jag skulle knäckas totalt. Vi separerade två månader före mitt andra barn föddes.
De senaste åren har jag tillbringat i rätten. Men för ungefär en månad sedan fick jag veta att jag vunnit. Jag kommer äntligen att få umgås med mitt andra barn på veckoslut, vardagskvällar och sommarlov.
Det har varit skittungt. Jag har suttit hos polisen, det har lämnats in barnskyddsanmälningar, jag har blivit svartmålad.
Efter vår separation har jag gjort mitt bästa för att vara en bra pappa och den första tiden fick jag också träffa mitt andra barn. Men när jag för några år sedan träffade min nuvarande fru var det slut med den saken. Till andra sade hon att jag inte ville träffa mitt barn.
Mitt äldre barn bor varannan vecka hos mig.
Idag är jag gift med kvinnan jag träffade för några år sedan. Jag lever nu i ett förhållande där jag känner mig jämställd och där jag får visa mina känslor. Vi har fått ett barn tillsammans.
Jag är inte blåögd och naiv längre, men jag har inte heller blivit bitter eller cynisk. Däremot har jag blivit mer observant.
Anonym man
Läs också: Narcissisten krossar sin partners självförtroende.