Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juli 2007
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
[rediger kildetekst]Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
[rediger kildetekst]Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. juli
Eirik Raudes Land var navnet på et landområde på Grønland som var okkupert av Norge fra 27. juni 1931 til 5. april 1933. Norge anså Grønland som en gammel norsk besittelse og anerkjente ikke Danmarks overhøyhet over øyas ubebodde landområder. Området som kun var avgrenset mellom de nordlige breddegradene 71° 30'N og 75° 40'N var oppkalt etter Eirik Raude, som oppdaget Grønland i 985. Sommeren etter okkupasjonen av Eirik Raudes Land, okkuperte Norge også et område lengre sør på Grønland, mellom 60° 30'N og 63° 40'N. Konflikten ble brakt inn for Den faste domstol for mellomfolkelig rettspleie i Haag, som dømte i favør av Danmark. Norge aksepterte dommen og okkupasjonen tok slutt 5. april 1933. Sysselmann i den knapt to år lange perioden var Helge Ingstad. Les mer...
se -
historik
2. juli
Giuseppe Garibaldi (født 4. juli 1807 i Nice (Frankrike), død 2. juni 1882 i Caprera i Italia) var en italiensk geriljaleder og nasjonalist. Han var en av de mest sentrale personene i prosessen som førte til Italias samling.
Garibaldi var frontfigur for Risorgimento, den italienske bevegelsen for nasjonal enhet, på en tid da den apenniniske halvøy var oppdelt i en rekke stater, bl.a. Kirkestaten og kongeriket De begge Sicilier. Han var under Giuseppe Mazzinis innflytelse, Mazzini var en av datidens ledende italienske nasjonalistiske teoretikere. Etter å ha deltatt i et mislykket opprør i Piemonte i no:1834 ble Garibaldi dømt til døden. Men han lyktes i å flykte til Piemonte og ble der i 14 år. I revolusjonsåret 1848 vendte han tilbake til Europa og samlet en geriljaarmé. Da den ble beseiret, måtte Garibaldi forlate hjemlandet på nytt, og han kom ikke tilbake igjen før i 1854. Seks år senere innledet Garibaldi et felttog der han erobret Sicilia og Napoli med en hær. Etter ankomsten til Sicilia lot han seg utrope til diktator i Viktor Emmanuel IIs navn. Kort tid etter lyktes det hans geriljastyrker å beseire den napolitanske kongens hær.
Garibaldis innsats ledet til slutt til grunnleggelsen av Kongeriket Italia. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. juli
Hoggorm (Vipera berus) er ein av meir enn 200 artar i hoggormfamilien, den einaste av desse som lever fritt i Nord-Europa, og den einaste giftslangen som lever i Norden.
Av alle slangeartane i verda er hoggormen den som har størst geografisk utbreiing. Han lever over det meste av Europa og Asia, frå Storbritannia i vest til Kinas stillehavskyst i aust, og godt nord for polarsirkelen i nord. Han finst i nær sagt all slags terreng, opp til ca 3 000 meters høgd over havet.
Hoggorm kan bite menneske når han vert provosert eller ikkje kan komme unna. Dødsfall etter hoggormbit er sjeldne i Noreg. Det er likevel viktig at ein som er biten av hoggorm held seg i ro. Alle som er bitne bør kontakte lege. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik
4. juli
Yoweri Kaguta Museveni, född omkring 1944 i Uganda, är en ugandisk politiker, landets president sedan 29 januari 1986. Med undantag för de norra delarna av landet har Museveni infört relativ stabilitet och ekonomisk tillväxt till det krigshärjade landet. På senare tid har Museveni kritiserats för författningsändringar och arrestering av oppositionsledare.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
5. juli
Giuseppe Garibaldi (født 4. juli 1807 i Nice (Frankrike), død 2. juni 1882 i Caprera i Italia) var en italiensk geriljaleder og nasjonalist. Han var en av de mest sentrale personene i prosessen som førte til Italias samling.
Garibaldi var frontfigur for Risorgimento, den italienske bevegelsen for nasjonal enhet, på en tid da den apenniniske halvøy var oppdelt i en rekke stater, bl.a. Kirkestaten og kongeriket De begge Sicilier. Han var under Giuseppe Mazzinis innflytelse, Mazzini var en av datidens ledende italienske nasjonalistiske teoretikere. Etter å ha deltatt i et mislykket opprør i Piemonte i no:1834 ble Garibaldi dømt til døden. Men han lyktes i å flykte til Piemonte og ble der i 14 år. I revolusjonsåret 1848 vendte han tilbake til Europa og samlet en geriljaarmé. Da den ble beseiret, måtte Garibaldi forlate hjemlandet på nytt, og han kom ikke tilbake igjen før i 1854. Seks år senere innledet Garibaldi et felttog der han erobret Sicilia og Napoli med en hær. Etter ankomsten til Sicilia lot han seg utrope til diktator i Viktor Emmanuel IIs navn. Kort tid etter lyktes det hans geriljastyrker å beseire den napolitanske kongens hær.
Garibaldis innsats ledet til slutt til grunnleggelsen av Kongeriket Italia. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. juli
Hoggorm (Vipera berus) er ein av meir enn 200 artar i hoggormfamilien, den einaste av desse som lever fritt i Nord-Europa, og den einaste giftslangen som lever i Norden.
Av alle slangeartane i verda er hoggormen den som har størst geografisk utbreiing. Han lever over det meste av Europa og Asia, frå Storbritannia i vest til Kinas stillehavskyst i aust, og godt nord for polarsirkelen i nord. Han finst i nær sagt all slags terreng, opp til ca 3 000 meters høgd over havet.
Hoggorm kan bite menneske når han vert provosert eller ikkje kan komme unna. Dødsfall etter hoggormbit er sjeldne i Noreg. Det er likevel viktig at ein som er biten av hoggorm held seg i ro. Alle som er bitne bør kontakte lege. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik
7. juli
Yoweri Kaguta Museveni, född omkring 1944 i Uganda, är en ugandisk politiker, landets president sedan 29 januari 1986. Med undantag för de norra delarna av landet har Museveni infört relativ stabilitet och ekonomisk tillväxt till det krigshärjade landet. På senare tid har Museveni kritiserats för författningsändringar och arrestering av oppositionsledare.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. juli
Giuseppe Garibaldi (født 4. juli 1807 i Nice (Frankrike), død 2. juni 1882 i Caprera i Italia) var en italiensk geriljaleder og nasjonalist. Han var en av de mest sentrale personene i prosessen som førte til Italias samling.
Garibaldi var frontfigur for Risorgimento, den italienske bevegelsen for nasjonal enhet, på en tid da den apenniniske halvøy var oppdelt i en rekke stater, bl.a. Kirkestaten og kongeriket De begge Sicilier. Han var under Giuseppe Mazzinis innflytelse, Mazzini var en av datidens ledende italienske nasjonalistiske teoretikere. Etter å ha deltatt i et mislykket opprør i Piemonte i no:1834 ble Garibaldi dømt til døden. Men han lyktes i å flykte til Piemonte og ble der i 14 år. I revolusjonsåret 1848 vendte han tilbake til Europa og samlet en geriljaarmé. Da den ble beseiret, måtte Garibaldi forlate hjemlandet på nytt, og han kom ikke tilbake igjen før i 1854. Seks år senere innledet Garibaldi et felttog der han erobret Sicilia og Napoli med en hær. Etter ankomsten til Sicilia lot han seg utrope til diktator i Viktor Emmanuel IIs navn. Kort tid etter lyktes det hans geriljastyrker å beseire den napolitanske kongens hær.
Garibaldis innsats ledet til slutt til grunnleggelsen av Kongeriket Italia. Les mer...
se -
historik
9. juli
Metallica er et Grammy-belønnet amerikansk heavy metal-band som ble stiftet i oktober 1981. Siden 1991, og den til da største salgssuksessen Metallica (The Black Album), har det kommersielt sett vært et av de mest suksessfulle bandene i heavy metal-historien. Med 57 millioner solgte album i USA (ifølge RIAA-tall) og tilnærmet det samme i resten av verden, er det totale antallet solgte album rundt 90 millioner. Metallica plasseres per 2006 som nummer 18 på listen over mestselgende artister i amerikansk musikkhistorie.
Etter å ha bygget opp en lojal fanbase gjennom sin rolle i utviklingen av thrash metal på 1980-tallet, fikk de et merkbart bredere publikum tidlig på 1990-tallet da de begynte å spille en moderne form for heavy metal. Som en kontrast, kom Metallicas kommersielle suksess i kjølvannet av en stilforandring som fikk mange til å beskylde dem for å «selge ut». Til tross for at de siste albumene har solgt meget godt, mente deler av fanbasen at Metallica hadde distansert seg for langt fra sine thrash metal-røtter. I tillegg ble Metallicas syn på og sentrale deltakelse i saken mot fildelingsprogrammet Napster i 2001/2002 kontroversiell for mange fans.
I 2003 ble det åttende studioalbumet, St. Anger, utgitt. Det var en samling av de mest aggressive låtene og musikken som de hadde skrevet på lenge. Albumet splittet kritikere og fikk ikke fullt så gode salgstall som tidligere album. Derimot var det meste av den påfølgende «Madly in Anger with the World»-turneen utsolgt. Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. juli
Jernframstillinga i Noreg har føregått i over 2000 år.Jern er eit viktig metall, og spor etter fortidas jernframstilling gjev eit unikt innblikk i produksjonen av ein av dei viktigaste råvarene i jernalderen og mellomalderen. Det har vore nytta fleire ulike framstillingsteknikkar, men prinsippet har likevel vore det sama heilt til den moderne masomnen tok over for fullt i Noreg for ca 200 år sidan. Jernframstillinga føregjekk som oftast nær myr i utmark, område som er lite attraktive med tanke på jordbruk. Dette gjer at jernframstillingsplassane i mange tilfelle har fått liggje urørt, og er difor godt egna til arkeologiske undersøkingar.
Råstoffa ein treng til jernvinne er myrmalm og tre, men prosessen som fører til det ferdige jernet er likevel komplisert. Sjølv med all kunnskapen me i det moderne samfunn har om metallurgi, har ingen i nyare tid klart å framstille godt og smibart jern på same måte som dei gjorde i jernalderen og mellomalderen. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik
11. juli
Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975) var en rysk/sovjetisk tonsättare, en av 1900-talets främsta symfoniker och kammarmusiker, omväxlande mycket uppskattad och hårt kritiserad i sitt hemland. Bland hans verk kan särskilt nämnas den 7:e symfonin (av totalt 15), som skildrar belägringen av Leningrad, samt den 5:e och 10:e symfonin.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
12. juli
Metallica er et Grammy-belønnet amerikansk heavy metal-band som ble stiftet i oktober 1981. Siden 1991, og den til da største salgssuksessen Metallica (The Black Album), har det kommersielt sett vært et av de mest suksessfulle bandene i heavy metal-historien. Med 57 millioner solgte album i USA (ifølge RIAA-tall) og tilnærmet det samme i resten av verden, er det totale antallet solgte album rundt 90 millioner. Metallica plasseres per 2006 som nummer 18 på listen over mestselgende artister i amerikansk musikkhistorie.
Etter å ha bygget opp en lojal fanbase gjennom sin rolle i utviklingen av thrash metal på 1980-tallet, fikk de et merkbart bredere publikum tidlig på 1990-tallet da de begynte å spille en moderne form for heavy metal. Som en kontrast, kom Metallicas kommersielle suksess i kjølvannet av en stilforandring som fikk mange til å beskylde dem for å «selge ut». Til tross for at de siste albumene har solgt meget godt, mente deler av fanbasen at Metallica hadde distansert seg for langt fra sine thrash metal-røtter. I tillegg ble Metallicas syn på og sentrale deltakelse i saken mot fildelingsprogrammet Napster i 2001/2002 kontroversiell for mange fans.
I 2003 ble det åttende studioalbumet, St. Anger, utgitt. Det var en samling av de mest aggressive låtene og musikken som de hadde skrevet på lenge. Albumet splittet kritikere og fikk ikke fullt så gode salgstall som tidligere album. Derimot var det meste av den påfølgende «Madly in Anger with the World»-turneen utsolgt. Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. juli
Jernframstillinga i Noreg har føregått i over 2000 år.Jern er eit viktig metall, og spor etter fortidas jernframstilling gjev eit unikt innblikk i produksjonen av ein av dei viktigaste råvarene i jernalderen og mellomalderen. Det har vore nytta fleire ulike framstillingsteknikkar, men prinsippet har likevel vore det sama heilt til den moderne masomnen tok over for fullt i Noreg for ca 200 år sidan. Jernframstillinga føregjekk som oftast nær myr i utmark, område som er lite attraktive med tanke på jordbruk. Dette gjer at jernframstillingsplassane i mange tilfelle har fått liggje urørt, og er difor godt egna til arkeologiske undersøkingar.
Råstoffa ein treng til jernvinne er myrmalm og tre, men prosessen som fører til det ferdige jernet er likevel komplisert. Sjølv med all kunnskapen me i det moderne samfunn har om metallurgi, har ingen i nyare tid klart å framstille godt og smibart jern på same måte som dei gjorde i jernalderen og mellomalderen. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik
14. juli
Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975) var en rysk/sovjetisk tonsättare, en av 1900-talets främsta symfoniker och kammarmusiker, omväxlande mycket uppskattad och hårt kritiserad i sitt hemland. Bland hans verk kan särskilt nämnas den 7:e symfonin (av totalt 15), som skildrar belägringen av Leningrad, samt den 5:e och 10:e symfonin.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. juli
Magdeburgs domkyrka (Dom Sankt Mauritius und Katharina, efter helgonen Katarina och Mauritius) var den första gotiska katedralen som uppfördes i Tyskland och med sin höjd på 104 meter är kyrkan den högsta katedralen i det forna Östtyskland. Domkyrkan ligger i Magdeburg, huvudort i delstaten Sachsen-Anhalt, och rymmer Otto den stores grav.
Den första kyrkan som uppfördes på platsen var den klosterkyrka som 937 dedicerades till helgonet Mauritius. Klosterkyrkan byggdes så småningom om till en romansk basilika som förstördes i en stadsbrand 1207. 1209 påbörjades uppförandet av den gotiska katedralen, ett arbete som skulle ta drygt 300 år. Spirorna stod färdiga först 1520. Trots att kyrkan plundrats vid flera tillfällen rymmer fortfarande katedralen i Magdeburg en rik konstskatt med konstverk från antiken till modern tid.
se -
historik
16. juli
Srebrenica-massakren var drapene på minst 8 000 bosnjaker som skjedde i juli 1995 i området i og rundt Srebrenica, Bosnia og Hercegovina av bosniskserbiske militærstyrker, inkludert den serbiske spesialstyrken «Skorpionene» under kommando av general Ratko Mladić. Ofrene varierte i alder fra tenåringer til eldre, blant de drepte var også barn og kvinner. Srebrenica-massakren blir betegnet som det største massemordet i europeisk etterkrigshistorie. Mladić og flere andre bosniskserbiske offiserer har blitt tiltalt for krigsforbrytelser, bl.a. folkemord ved det internasjonale krigsforbrytertribunalet for det tidligere Jugoslavia. Tribunalet har konkludert med at massakren var et folkemord. FN hadde tidligere erklært Srebrenica for en «sikker sone» og skulle beskyttes av soldater fra FN, men de klarte ikke å forhindre folkemordet. Nøyaktig hvor mange som ble drept blir nok aldri nøyaktig befestet, men den Føderale Kommisjonen for savnede personer har en liste over savnede eller drepte på 8 373 personer. Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. juli
Ei sporvogn er skinnegåande kollektivtransport som køyrer blant annan trafikk i og mellom byar. Det finst reine motorvogner så vel som motorvogn med tilhengar. Moderne sporvogner er ofte leddvogner med eitt eller fleire ledd. Kraftkjelda er normalt elektromotorar som hentar straum frå leidningar hengde opp over vogna. Det finst også system som blir trekte av kabel i bakken (San Francisco) eller har diesel-/bensinmotorar; det siste gjerne i kombinasjon med elektromotorar — sokalla hybridbanar. Dei fyrste sporvognene blei trekte av hestar.
Den fyrste sporvognlina i verda blei starta i Baltimore i Maryland i USA i 1828. Sporvogn var tidlegare eit populært transportmiddel i byar, men talet på sporvognliner i verda gjekk attende etter andre verdskrigen. Dei siste åra er talet på byar med sporvogn stigande.
Sporvogn i Noreg blir ofte kalla trikk. Dette namnet kjem frå den fyrste tida med elektrisk drift i Oslo. Sporvogna blei då kalla «Elektrikken» og namnet blei seinare forkorta. I dag er det Oslo Sporveier som driv sporvogna i Oslo. Den einaste kommersielle sporvognslina utanfor Oslo er Gråkallbanen i Trondheim. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik
18. juli
AIK Fotboll är den 1896 startade fotbollssektionen inom den 1891 bildade svenska idrottsklubben AIK. Representationslaget är baserat i Solna, med verksamhet i hela Stockholmsområdet. AIK är en av de framgångsrikaste svenska fotbollsklubbarna med tio SM-guld och hela 79 säsonger i Allsvenskan, vilket placerar laget på en tredjeplats i den allsvenska maratontabellen. Klubben innehar flest allsvenska rekord och är också en av få svenska klubbar som lyckats ta sig till gruppspelet i Champions League, vilket klubben gjorde 1999.
Sedan 1937 har klubben spelat på Råsundastadion, en arena som 2011 kommer att rivas till förmån för en ny stadion i närheten. Klubben drivs sedan 1999 som ett aktiebolag och har cirka 3000 aktieägare, den störste är AIK Fotbollförening. Vid spel i allsvenskan har laget vunnit publikligan 33 gånger, vilket är flest av alla lag.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
19. juli
Srebrenica-massakren var drapene på minst 8 000 bosnjaker som skjedde i juli 1995 i området i og rundt Srebrenica, Bosnia og Hercegovina av bosniskserbiske militærstyrker, inkludert den serbiske spesialstyrken «Skorpionene» under kommando av general Ratko Mladić. Ofrene varierte i alder fra tenåringer til eldre, blant de drepte var også barn og kvinner. Srebrenica-massakren blir betegnet som det største massemordet i europeisk etterkrigshistorie. Mladić og flere andre bosniskserbiske offiserer har blitt tiltalt for krigsforbrytelser, bl.a. folkemord ved det internasjonale krigsforbrytertribunalet for det tidligere Jugoslavia. Tribunalet har konkludert med at massakren var et folkemord. FN hadde tidligere erklært Srebrenica for en «sikker sone» og skulle beskyttes av soldater fra FN, men de klarte ikke å forhindre folkemordet. Nøyaktig hvor mange som ble drept blir nok aldri nøyaktig befestet, men den Føderale Kommisjonen for savnede personer har en liste over savnede eller drepte på 8 373 personer. Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. juli
Ei sporvogn er skinnegåande kollektivtransport som køyrer blant annan trafikk i og mellom byar. Det finst reine motorvogner så vel som motorvogn med tilhengar. Moderne sporvogner er ofte leddvogner med eitt eller fleire ledd. Kraftkjelda er normalt elektromotorar som hentar straum frå leidningar hengde opp over vogna. Det finst også system som blir trekte av kabel i bakken (San Francisco) eller har diesel-/bensinmotorar; det siste gjerne i kombinasjon med elektromotorar — sokalla hybridbanar. Dei fyrste sporvognene blei trekte av hestar.
Den fyrste sporvognlina i verda blei starta i Baltimore i Maryland i USA i 1828. Sporvogn var tidlegare eit populært transportmiddel i byar, men talet på sporvognliner i verda gjekk attende etter andre verdskrigen. Dei siste åra er talet på byar med sporvogn stigande.
Sporvogn i Noreg blir ofte kalla trikk. Dette namnet kjem frå den fyrste tida med elektrisk drift i Oslo. Sporvogna blei då kalla «Elektrikken» og namnet blei seinare forkorta. I dag er det Oslo Sporveier som driv sporvogna i Oslo. Den einaste kommersielle sporvognslina utanfor Oslo er Gråkallbanen i Trondheim. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik
21. juli
AIK Fotboll är den 1896 startade fotbollssektionen inom den 1891 bildade svenska idrottsklubben AIK. Representationslaget är baserat i Solna, med verksamhet i hela Stockholmsområdet. AIK är en av de framgångsrikaste svenska fotbollsklubbarna med tio SM-guld och hela 79 säsonger i Allsvenskan, vilket placerar laget på en tredjeplats i den allsvenska maratontabellen. Klubben innehar flest allsvenska rekord och är också en av få svenska klubbar som lyckats ta sig till gruppspelet i Champions League, vilket klubben gjorde 1999.
Sedan 1937 har klubben spelat på Råsundastadion, en arena som 2011 kommer att rivas till förmån för en ny stadion i närheten. Klubben drivs sedan 1999 som ett aktiebolag och har cirka 3000 aktieägare, den störste är AIK Fotbollförening. Vid spel i allsvenskan har laget vunnit publikligan 33 gånger, vilket är flest av alla lag.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. juli
Bulgariens historia som land börjar på 600-talet e.Kr., då det första bulgariska kungariket bildas, men själva området har varit bebott sedan paleolitisk tid. Bulgarien var under medeltiden periodvis ett mäktigt rike, periodvis kontrollerat av sina mäktiga grannar, först Bysantinska riket och sedan Osmanska riket, som styrde landet i nästan 500 år från 1396. 1878 bildades ett bulgariskt furstendöme, och 1908 blev Bulgarien ett kungarike. Efter andra världskriget blev Bulgarien en folkrepublik styrd av kommunistpartiet, och från 1991 är Bulgarien en demokratisk republik.
23. juli
Anne er en opprinnelig fransk variant av kvinnenavnet Anna, som har opprinnelse i det hebraiske ordet channah. Betydningen er «gunst» eller «nåde». Anne er det mest brukte kvinnenavnet både i Norge og Danmark og er ellers vanlig i mange vestlige land. Kjente navnebærere er Jomfru Marias mor Anna av Jerusalem, som kalles St. Anne på engelsk, samt en rekke kongelige personer, hovedsakelig i England. Anne Brontë, Anne Frank og Anne Holt er andre kjente navnebærere.
Anne har norsk navnedag 26. juli, som også er den katolske minnedagen for St. Anna.
Navnevarianten Anna var svært populær i Østromerriket. Den mest kjente navnebæreren derfra er kanskje historikeren og prinsessen Anna Komnena (1083–1153). Navnet ankom vest-Europa når prinsesse Anna av Kiev (Anne de Kiev på fransk) giftet seg med Henrik I av Frankrike i 1044. Navnet Anne er ellers kjent i England fra 1200-tallet, i Norge fra 1300-tallet og i Sverige fra 1700-tallet. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. juli
Nidarosdomen var ved midten av 1800-talet redusert til ei halvt ruinert byggverk som hadde mist mykje av det opphavlege preget sitt. Kyrkja hadde vore utsett for fleire brannar, ulukker, provisoriske reparasjonar og manglande vedlikehald. Restaureringa av Nidarosdomen var eit hundreårig arbeide som endra kyrkjeresten til den storslåtte katedralen vi ser i dag. Restaureringsarbeidet er det største som noen gong er gjort i Noreg, og vala som vart tatt under restaureringa pregar i høgaste grad bygningen slik han står fram i dag. Dette skuldast særleg at det er svært avgrensa kjelder til den opphavlege utsjånaden til kyrkja, noko som kravde ein stor grad av rekonstruksjon og gjenoppbygging på friare kunstnarisk grunnlag. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. juli
Storbritanniens parlament består av The Crown, regenten, House of Commons, underhuset, och House of Lords, överhuset. Underhuset är direkt folkvalt och består av 646 ledamöter valda från lika många valkretsar. Systemet med enmansvalkretsar motverkar små partier. Överhuset omfattar två olika sorters ledamöter: andliga lorder (Lords Spiritual), de högsta biskoparna i Engelska kyrkan, och världsliga lorder (Lords Temporal), personer med pärsvärdighet. Ledamöter av överhuset är inte folkvalda. Underhuset och överhuset möts i skilda kamrar i Palace of Westminster (allmänt känt som "Houses of Parliament") i City of Westminster i London.
Enligt konstitutionell praxis är alla ministrar, däribland premiärministern, ledamöter av underhuset eller överhuset. Formellt är drottningen i parlamentet den helt suveräna (självständiga lagstiftande) makten, men i praktiken ligger i nutid den verkligt suveräna makten hos underhuset: regenten följer premiärministerns råd och överhusets befogenheter är begränsade.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
26. juli
Anne er en opprinnelig fransk variant av kvinnenavnet Anna, som har opprinnelse i det hebraiske ordet channah. Betydningen er «gunst» eller «nåde». Anne er det mest brukte kvinnenavnet både i Norge og Danmark og er ellers vanlig i mange vestlige land. Kjente navnebærere er Jomfru Marias mor Anna av Jerusalem, som kalles St. Anne på engelsk, samt en rekke kongelige personer, hovedsakelig i England. Anne Brontë, Anne Frank og Anne Holt er andre kjente navnebærere.
Anne har norsk navnedag 26. juli, som også er den katolske minnedagen for St. Anna.
Navnevarianten Anna var svært populær i Østromerriket. Den mest kjente navnebæreren derfra er kanskje historikeren og prinsessen Anna Komnena (1083–1153). Navnet ankom vest-Europa når prinsesse Anna av Kiev (Anne de Kiev på fransk) giftet seg med Henrik I av Frankrike i 1044. Navnet Anne er ellers kjent i England fra 1200-tallet, i Norge fra 1300-tallet og i Sverige fra 1700-tallet. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. juli
Nidarosdomen var ved midten av 1800-talet redusert til ei halvt ruinert byggverk som hadde mist mykje av det opphavlege preget sitt. Kyrkja hadde vore utsett for fleire brannar, ulukker, provisoriske reparasjonar og manglande vedlikehald. Restaureringa av Nidarosdomen var eit hundreårig arbeide som endra kyrkjeresten til den storslåtte katedralen vi ser i dag. Restaureringsarbeidet er det største som noen gong er gjort i Noreg, og vala som vart tatt under restaureringa pregar i høgaste grad bygningen slik han står fram i dag. Dette skuldast særleg at det er svært avgrensa kjelder til den opphavlege utsjånaden til kyrkja, noko som kravde ein stor grad av rekonstruksjon og gjenoppbygging på friare kunstnarisk grunnlag. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. juli
Storbritanniens parlament består av The Crown, regenten, House of Commons, underhuset, och House of Lords, överhuset. Underhuset är direkt folkvalt och består av 646 ledamöter valda från lika många valkretsar. Systemet med enmansvalkretsar motverkar små partier. Överhuset omfattar två olika sorters ledamöter: andliga lorder (Lords Spiritual), de högsta biskoparna i Engelska kyrkan, och världsliga lorder (Lords Temporal), personer med pärsvärdighet. Ledamöter av överhuset är inte folkvalda. Underhuset och överhuset möts i skilda kamrar i Palace of Westminster (allmänt känt som "Houses of Parliament") i City of Westminster i London.
Enligt konstitutionell praxis är alla ministrar, däribland premiärministern, ledamöter av underhuset eller överhuset. Formellt är drottningen i parlamentet den helt suveräna (självständiga lagstiftande) makten, men i praktiken ligger i nutid den verkligt suveräna makten hos underhuset: regenten följer premiärministerns råd och överhusets befogenheter är begränsade.
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. juli
Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar (Sturnidae). För en ovan betraktare kan den förväxlas med koltrasten, eftersom den är en annan vanlig gulnäbbad mörk fågel som ses öppet på gräsmattor och inne i samhällen och städer. Staren är dock mindre, har spetsiga vingar och har i sommardräkt en metalliskt blänkande fjäderdräkt.
Staren är främst välkänd genom sin sång och är en mycket duktig härmare. Staren har en stor geogafisk utbredning och genom introduktion på andra kontinenter är staren i dag en av de vanligaste fåglarna i världen. Dock har bestånden i Europa, efter en markant ökning på 1800-talet, sedan 1960-talet minskat mycket kraftigt. I vissa områden har den tidigare vanliga synen av mycket stora synkroniserade flockar av starar blivit allt mer ovanlig.
se -
historik
30. juli
Perserkrigene eller de gresk-persiske krigene var en serie konflikter mellom den greske verden og det persiske riket som startet rundt 500 f.Kr. og varte til 448 f.Kr. Begrepet henviser vanligvis til de to persiske invasjonene av det greske fastlandet i 490 f.Kr. og 480–479 f.Kr. I begge tilfellene lyktes de allierte grekerne i å beseire perserne. Ikke alle grekere kjempet mot perserne; noen var nøytrale, mens andre var allierte med Persia. Perserkrigene markerer skillet mellom arkaisk tid og klassisk tid i gresk historie.
Det som i dag er kjent om denne konflikten stammer hovedsakelig fra greske kilder, først og fremst Herodot, og i mindre grad noen romerske forfattere. Perserne ble en del av gresk historie etter at de i 546 f.Kr. erobret lydierne og dermed de greske bystatene i Jonia som tidligere var under lydierne. Et forsøk i 499 f.Kr. på å gjeninsette aristokratene i Naxos slo feil og jonierne gjorde opprør mot perserne. Symbolsk hjelp som ikke forandret det endelige utfallet, persisk seier, ble sendt fra det greske fastlandet. Mardonios drev et felttog i Thrakia i 492 f.Kr. for å konsolidere den persiske makten, men han ble stoppet av en storm. En amfibiestyrke under Datis og Artafernes jevnet Eretria med jorden, men den ble beseiret i slaget ved Marathon noen få dager senere av general Miltiades av Athen. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
31. juli
Ærfuglen, Somateria mollissima, er ei stor marin dykkand som held til ved kysten i dei nordlege polarområda. Hannfuglane har eit lett kjennbart mønster av svarte og kvite felt medan hoene er brunspetta. Fuglen har vore kjelde til egg og dyrebare dun sidan førhistorisk tid, og blir fortsatt halde halvvegs som husdyr i det nordlege Noreg og på Island.
Duna ærfuglen fôrar reiret sitt med er særskilt mjuke, og er derfor mykje ettertrakta som fyll i dyner og liknande. Edderdun skil seg frå andre typar ved at dei ikkje har stilk, men mothaker som hektar seg i kvarandre, slik at dei dannar ein mjuk, samanhengande dott. Dunsanking har vore ein viktig næringsveg langs kysten, og fuglar og menneske har utvikla eit samspel som begge har nytte av. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik