Spoiler
Sometimes the one who is supposed to protect us, is the one who is our curse.
Ibland tror vi blint på högre makter: Gud eller våra auktoritärer - föräldrar. Dem och vi försöker göra rätt, göra det vi tror tar oss genom livet - för våra barn, våra syskon, våra föräldrar.
Det slår inte alltid rätt.
Is it a woman's sexuality that awakens a monster, and unleashes a plague upon the city?
MAYBE SPOILERS
Om filmens monster är en metafor för den kvinnliga sexualiteten och dess upplevda fara, är det skräckgenren som återigen används för att utforska sociala och psykologiska rädslor. Och att den kvinnliga karaktären får vara ”hjälten” och rädda dagen - genom att förföra monstret. Mmh…
Det vackra fotografit verkar spela en central roll i att förstärka berättelsens symbolik, där ljus och skuggor inte…
So I love the exaggerated 80s. A pink house, over the top purple lightning and of course a mom in a colorful bodysuit.
Som tur var är temat och handling inte från 80-talet, utan en ganska uppiggande berättelse om en tjejs sorgeprocess, könsmognad och väg till vuxen(livet?).
Påminner mig om Hokus Pokus, Döden klär henne och kanske Warm bodys?
Återigen är det en robot som visar oss vad det borde innebära att vara människa och att vi tillsammans, med viljestyrka och empati, kan åstadkomma så mycket mer.
Filmen berättar samtidigt om ett gäng utbölingar som bildar en familj - alltså, vi behöver inte vara sammankopplade genom blodsband för att bli en starkt länkad familj. Och såklart ska dessa missanpassade individer lära de normativa varelserna att våga gå utanför ramen av deras bekvämlighet och ifrågasätta deras förutfattade meningar.
Jag grät ett par gånger ska erkännas.
