Orenda means an invisible force, a life spirit that inhabits everything living and lifeless: people, wind, birds, rabbits, stone. The one who serves Orenda and sings to it may receive its power. Exploring the themes of guilt and grace, the destinies of two women intertwine into a tense emotional thriller set on a remote island.
Netherlands
International Film Festival Rotterdam
Sweden
Göteborg Film Festival
Finland
Tampere Film Festival
Finland
Finland
Netherlands
Sweden
When it comes to filmmaking, I am rarely proud to be Finnish, but this is one of those times. What a brilliant film. A Kaurismäki style deadpan exploration of humanity told through the philosophy of divinity. Our connection to nature told through a minimalistic, pondering script, astounding cinematography and incredibly deep performances. A film that breathes a life of its own. A film beyond explanation. A film about mortality.
Seen at the 55th Tampere Film Festival Finnish premiere with cast and crew present
Kanske en av de snyggaste filmer jag har sett. Varenda bild är fantastisk. Hade förutsättningar i tema och estetik att bli lite av en favoritfilm men tyvärr kommer manus - inte minst dialog - och delvis regi ivägen för en stor filmupplevelse.
Stort cred som sagt till samarbetet mellan Pirjo Honkasalo och långfilmsdebuterande fotografen Max Smeds, Alma Pöysti för att hon är grym och för hennes autentiska sångsekvenser samt till musiken. Shit vilket drömprojekt att komponera till.
Bjussig QnA med Honkasalo och Pöysti efter visningen!
11e och sista filmen på årets giff.
Kan va den absolut sämsta filmen jag sett.
Outhärdligt pretentiös så att det gör ont.
Jag äter hellre torkat snorpapper med rågbröd än ser denna igen.
Somnade till lite.
Vad handlade den här filmen ens om?
Minus kulturpoäng.
Nu behöver jag verkligen se pirates of the caribbean 5.
Somnade med öppen mun.
GFF 2025 #30
Storartad visuell regi och en fin epilog till filmfestivalen, med en underbar Q&A (med Honkasalo och Pöysti) efter filmen.
”Som en Finsk långfilm. ” kunde pappa utbrista i uppväxten då man körde förbi någon på byn han tyckte var tråkig. Det måste ha varit någonting i stil med detta han refererade till.
Klev ut från Yaki Da vid stängning. Bakfyllan som efterföljde - Följde med Viktor på Bio. Filmen mildrade absolut inte ångesten. Enbärsbuskar, religiösa undertoner, långa ord och obegripliga dialoger. Håller med Viktor i hans recension. Förstår också varför han somnade.
Pretty
This review may contain spoilers. I can handle the truth.
it's like holy mountain but even more holy. about death, about sorrow, about loss, about letting go, about the cycle of dying and being born and what it's like to live with your heart on fire and live when the darkness around and within is licking your whole being, about love and god and all that is beyond words and beyond that can be seen with our eyes here.
this film feels like a prayer and it's a poem. a love letter to water, to wind, from fire to blood, i love how the rocks whisper and sing. i love the power, the depth and the beauty of words in this one, they make me shiver and they stay inside…
This touched me in many ways. The women, the boy, the bishop. The story. Gorgeous scenery. Orenda.
I fell asleep
Pagan passion play
Not sure what this is about but I love lesbians.
