Pigg sak!
Ede nå Sam Raimi trademark att man visar nåns huvu oskarpt bakifrån. Åså BANG! åså blir de ett hål i skallen och genom hålet står en perfekt komponerad jappe med pipan riktad mot linsen? Deva ju så satans apballt. Kult!?
Han gjord ju samma med en skugga på marken när nån lallare kolla att ”hej blev ja träffad?” åså ser han ett hål i skuggbilden på marken å klipp till lallaren framifrån åså ser man att de blöder…
Denhär var ju nog egentligen ganska bajs.
En panda tränar å hakkar sen en hyena på säkä. Deva ju som att ingen lärde sej nåt om nåt. Allra minst jag. Och väldigt platta karaktärer. Å allmänt ganska ruti.
Men deva bra fights. Jävligt bra liksom bråtas.
Det speciella här är ju att jag fick nys om att Aldén var intresserad av sällskap till biografen. Och jag ville ju va me.
Så vi inledde med 4cl på Little Pub och munna om sånt som behövd styras upp. Sen i biokassan tog han för sig. Köpte sånde XXXXXXL popcorn åt sig själv. Lika stor låda som en liten Renault. ”Ja ska ät dehe själv”. Å ingen dricka. ”Ja drack ju ren”.
Å dit for e. Både filmen och…
Mina Hackman-veckor tuffar på med advokat-klassikern FIRRRRRRMA, som den så vackert heter på de andra inhemska.
Såg faktiskt ganska nyligen Out Of Africa (1985) oxo, så nu har jag två Sydney Pollacks grejer avhandlade oavsiktligt.
Men jo. Denhär eju världsklass Gene Hackman och Tom. Men sen eden också rätt så klantig i sista halvtimmen. Allt förlösande känns lite ploj å buskis när första timmen är en femma. Men då slarvslut. Massa springas och knåkas. Allt behöver int lösas liksom StalloneStyle…
