Krypton

För andra betydelser, se Krypton (olika betydelser).

Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas som är relativt sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider.

Krypton
Nummer 36 Tecken Kr Grupp 18 Period 4 Block p
Ar ↑ Kr ↓ Xe Brom ← Krypton → Rubidium     [Ar] 3d10 4s2 4p6             36Kr                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         En kryptonfylld gasurladdningslampa med vit glöd. Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	83,798 u
Utseende	Färglös i gasform
Fysikaliska egenskaper
Densitet	3,708 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Gas
Smältpunkt	115,79 K (-157,42 °C)
Kokpunkt	119,93 K (-153,22 °C)
Molvolym	27,99 × 10-6 m³/mol
Smältvärme	1,638 kJ/mol
Ångbildningsvärme	9,029 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	inga data (88) pm
Kovalent radie	110 pm
van der Waalsradie	202 pm
Jonisationspotential	Första: 1 350,8 kJ/mol Andra: 2 350,4 kJ/mol Tredje: 3 565 kJ/mol Fjärde: 5 070 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ar] 3d10 4s2 4p6
e− per skal	2, 8, 18, 8
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	0 (okänd)
Elektronegativitet	3,00 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Kubisk tätpackning (ccp)
Ljudhastighet	1 120 m/s
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 78Kr 0,35 % Stabil 80Kr 2,25 % Stabil 81Kr {syn.} 229000 år ε 0,281 81Br 82Kr 11,6 % Stabil 83Kr 11,5 % Stabil 84Kr 57 % Stabil 85Kr {syn.} 10,756 år β- 0,687 85Rb 86Kr 17,3 % Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Historia

Krypton upptäcktes 1898 av de två forskarna Morris William Travers och William Ramsay. De försökte upptäcka den ädelgas som fanns mellan helium och argon genom att utgå från en liter flytande luft där det mesta av kvävet och syret fick avdunsta och sedan befriades gasen från restsyre och restkväve med glödande koppar och magnesium. När de sedan undersökte gasens spektrum, fann de en skarp grön linje och en gul-grön linje. De döpte gasen till krypton efter ett grekiskt ord som betyder "gömd".

Men när de bestämde gasens atomvikt, var den 84 och inte cirka 20, som de trodde den skulle vara. Detta innebar att gasen hörde hemma efter argon i det periodiska systemet. Den gas forskarna först trodde det var, med atomvikten cirka 20, hittades några veckor senare av samma forskare och döptes till neon.

Förekomst

Krypton är en ovanlig gas som förekommer till 0,0001 % eller 1 ppm i atmosfären.

Ädelgas	Andel i atmosfären
Neon	0,00153 %
Argon	0,934 %
Krypton	0,0001 %
Xenon	0,000005 %

Framställning

Krypton framställs som de flesta andra ädelgaser genom fraktionerad destillation av luft.

Användning

Ett kryptonfyllt glasrör lyser upp med hjälp av elektrisk ström och bildar förkortningen för krypton.

Krypton används i en del glödlampor då krypton har lägre värmeledningsförmåga än argon och ger glödtråden högre temperatur och ljusstyrka. Krypton används också i värmeisolerande fönster på grund av sin låga värmeledningsförmåga.

Kryptonfluorid-lasrar

I kryptonfluorid-lasrar tillförs en viss mängd energi till kryptongas blandad med fluorgas som då bildar en instabil fluorid. När energitillförseln upphör sönderfaller kryptonfluoriden och avger ultraviolett ljus.