Hoppa till innehållet

Sverigedemokraterna: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Rad 115: Rad 115:


=== Invandrings- och assimileringspolitik ===
=== Invandrings- och assimileringspolitik ===
[[File:Sverige at svenskarna.jpg|thumb|Klistermärke som spreds av Sverigedemokraterna]]
Sverigedemokraterna kritiserar det [[mångkultur]]ella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Som exempel i detta fall kan nämnas uppslutningen kring vad man kallar ''fädernas kyrka''. Partiet vill slå vakt om en kristen tradition och motverka [[sekularisering]] av den svenska kyrkan. Man vill också ytterligare stärka [[Svenska kyrkan]]s ställning i samhället,<ref>{{webbref|efternamn1=Quensel|förnamn1=Anna-Sofia|efternamn2=Vergara|förnamn2=Daniel|titel=SD: "Kyrkan ska missionera i invandrartäta områden"|url=http://expo.se/2013/sd-kyrkan-ska-missionera-i-invandrartata-omraden_6125.html|utgivare=Expo|hämtdatum=28 september 2014|datum=13 september 2013|månad=september|år=2013}}</ref> och har som mål att svenska kyrkan återigen skall bli en [[statskyrka]].<ref>{{tidningsref|författare=Zetterman, Jacob|titel=Jimmie Åkesson: Gud är en uppsättning normer och värderingar|url=http://www.dagen.se/dokument/jimmie-%C3%A5kesson-gud-%C3%A4r-en-upps%C3%A4ttning-normer-och-v%C3%A4rderingar-1.92973|hämtdatum=28 september 2014|tidning=Dagen|datum=18 juli 2014}}</ref> Vidare vill man att kyrkans anställda inte ska arbeta för ett mångkulturellt samhälle och att kyrkan ska bli mer offensiv i sin inhemska mission och på intet sätt understödja utbredningen av vad man kallar "främmande religioner" som islam i Sverige.<ref>
Sverigedemokraterna kritiserar det [[mångkultur]]ella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Som exempel i detta fall kan nämnas uppslutningen kring vad man kallar ''fädernas kyrka''. Partiet vill slå vakt om en kristen tradition och motverka [[sekularisering]] av den svenska kyrkan. Man vill också ytterligare stärka [[Svenska kyrkan]]s ställning i samhället,<ref>{{webbref|efternamn1=Quensel|förnamn1=Anna-Sofia|efternamn2=Vergara|förnamn2=Daniel|titel=SD: "Kyrkan ska missionera i invandrartäta områden"|url=http://expo.se/2013/sd-kyrkan-ska-missionera-i-invandrartata-omraden_6125.html|utgivare=Expo|hämtdatum=28 september 2014|datum=13 september 2013|månad=september|år=2013}}</ref> och har som mål att svenska kyrkan återigen skall bli en [[statskyrka]].<ref>{{tidningsref|författare=Zetterman, Jacob|titel=Jimmie Åkesson: Gud är en uppsättning normer och värderingar|url=http://www.dagen.se/dokument/jimmie-%C3%A5kesson-gud-%C3%A4r-en-upps%C3%A4ttning-normer-och-v%C3%A4rderingar-1.92973|hämtdatum=28 september 2014|tidning=Dagen|datum=18 juli 2014}}</ref> Vidare vill man att kyrkans anställda inte ska arbeta för ett mångkulturellt samhälle och att kyrkan ska bli mer offensiv i sin inhemska mission och på intet sätt understödja utbredningen av vad man kallar "främmande religioner" som islam i Sverige.<ref>
{{tidningsref
{{tidningsref

Versionen från 12 augusti 2018 kl. 17.34

Sverigedemokraterna
Almedalsveckan_Sverigedemokraterna_Jimmie_Akesson_20140701_0060_(14550451291).jpg
FörkortningSD
LandSverige Sverige
PartiordförandeJimmie Åkesson
PartisekreterareRichard Jomshof
GruppledareMattias Karlsson
Grundat6 februari 1988
Antal medlemmar28 340[1] (4)
Politisk ideologiNationalkonservatism
Socialkonservatism[2]
Nationalism[2]
Euroskepticism
Politisk positionSocioekonomisk: Center[3] till höger[4]
Sociokulturellt: Auktoritär höger[3][5][6]
Europeiskt samarbetsorganAlliansen för direktdemokrati i Europa (ADDE)
Politisk grupp i EuropaparlamentetGruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR)
Färg(er)Blå, gul
UngdomsförbundFram till 12 september 2015: Sverigedemokratisk Ungdom
Sedan 1 oktober 2015: Ungsvenskarna SDU[7]
Europaparlamentet[8]
Röstandel
9,67 procent
Mandat
2 / 20
Riksdagen[9]
Röstandel
12,86 procent
Mandat
47 / 349
Landstingsfullmäktige[10]
Röstandel
9,14 procent
Mandat
161 / 1 678
Kommunfullmäktige[11]
Röstandel
9,33 procent
Mandat
1 324 / 12 780
Webbplats
www.sd.se
Svensk politik
Politiska partier
Val
Jimmie Åkesson inför EU-valet 2014.

Sverigedemokraterna (SD) är ett nationalistiskt[2] och socialkonservativt[12][13] politiskt parti i Sverige. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Sverigedemokraterna. Partiledare är sedan 2005 Jimmie Åkesson.

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988 i Stockholm. Bland partiets grundare och tidiga medlemmar fanns flera personer tidigare verksamma i högerextrema och rasistiska partier och organisationer som Framstegspartiet, Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt (BSS).[14] I partiprogrammet antaget 1989 skriver partiet "Vi tror att en nationellt inriktad politik är lösningen på många av de problem som Sverige har idag." [15]

I slutet av 2011 ändrade partiet sin ideologiska profil genom att i första hand beskriva sig som "ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn"[2][13][16] från att tidigare ha beskrivit sig som "ett demokratiskt, nationalistiskt parti".[17] Genomgripande frågor för partiet är enligt detsamma bekämpning av brottslighet och en restriktiv flykting- och invandringspolitik. I den statliga utredningen "Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet" betecknades partiet 2012 som främlingsfientligt och att det även ger uttryck för en etnopluralistisk hållning.[18]

Partiet fick sina första mandat i kommunfullmäktige i valet 1991 och passerade riksdagens fyraprocentsspärr i valet 2010 med resultatet 5,7 procent. I Riksdagsvalet 2014 ökade partiet med 7,2 procentenheter och fick 12,9 procent av rösterna. Sverigedemokraterna är därmed Sveriges tredje största riksdagsparti. Övriga riksdagspartier har konsekvent vägrat samarbeta med Sverigedemokraterna.[19] Därigenom står Sverigedemokraterna som ett eget parti utanför blockpolitiken och andra koalitioner på riks- och lokalnivå.[20]

Sverigedemokraterna har sitt starkaste stöd till övervägande del i traditionellt socialdemokratiskt styrda kommuner, koncentrerade till Sydsverige (framförallt Skåne). Svagast stöd har partiet i Västerbotten, trots socialdemokratiskt styrda kommuner.

I Europaparlamentsvalet 2014 ökade Sverigedemokraterna med 6,6 procentenheter till 9,7 procent av väljarnas röster. Efter valet anslöt sig partiets två Europaparlamentariker till EU-parlamentsgruppen Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD).[21] Partiet motsätter sig överstatlighet och förespråkar att Sverige omförhandlar sitt EU-medlemskap för att få ett EES-medlemskap.[22] I början av juli 2018 lämnade ledamöterna från Sverigedemokraterna gruppen för att istället ansluta sig till Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen).[23]

Partiet är också en nomineringsgrupp i Svenska kyrkan.

Historia

Huvudartikel: Sverigedemokraternas historia

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988. Partiets grundare och tidiga förgrundsgestalter utgjordes till viss del av personer tidigare verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer som Nysvenska rörelsen,[24][25] Framstegspartiet,[26] Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt, däribland Leif Ericsson och SS-veteranen Gustaf Ekström.[27][28][29][30][31][32] Partiets förste ordförande, Anders Klarström, var tidigare aktiv i det nazistiska Nordiska rikspartiet,[33] vilket han senare tog avstånd ifrån.[34] I partiets första styrelse ingick även Bevara Sverige Svenskts förste ordförande Sven Davidson samt andra från en rad fascistiska och nazistiska organisationer. Partiet kännetecknades inledningsvis av högerextremism och aktivism,[35][14][36][37] och i partiorganet Sverige-Kuriren marknadsfördes böcker av anti-semitiska författare som Jüri Lina,[38][39] Ivor Benson och Douglas Reed, samt fascistiska politiker som John Tyndall.[40] Sverigedemokraterna fortsatte att använda parollen "Bevara Sverige Svenskt" fram till slutet av 1990-talet.[41]

Valåret 1991 fick partiet sina första kommunala mandat i Dals Ed och Höör.[42]

En av partiets grundare, Leif Ericsson, lämnade partiet 1994 för att senare bilda Hembygdspartiet.[43] Valet samma år resulterade i stora skulder och många aktiva medlemmar lämnade politiken. Mikael Jansson, som tidigare varit verksam i Centerpartiet, tog över partiledarskapet[42] och började städa upp i partiet.[44] Sverigedemokraterna förbjöd 1996 bomberjackor och uniformsliknande klädsel vid sina möten.[44][45][46]

I Europaparlamentsvalet 1999 blev Sverigedemokraterna för första gången i ett val i Sverige det största av partierna utanför riksdagen med 0,33 procent av rösterna.[47] Sverigedemokraterna erhöll i kyrkovalet 2001 två mandat på riksnivå i kyrkomötet och ett mandat i vardera Lunds och Stockholms stiftsfullmäktige.[48] Med anledning av kyrkovalet startades också ett nytt förbund, Fädernas kyrka.[49] Samma år (2001) uteslöt partiledningen flera företrädare ur partiet, vilka då bildade Nationaldemokraterna.

År 2005 valdes Jimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokraterna efter inre stridigheter. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. Tidigare hade SD haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger, en symbol som ibland jämförts med brittiska National Fronts tidigare logga. Istället för facklan antog man en blåsippa, vilket ledde till anklagelser om varumärkesintrång från småpartiet Högerpartiet de konservativa.[50] Jimmie Åkesson förklarade bytet av symbol med att partiet genomgått så djupgående förändringar att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan och att detta måste visas i yttre symboler.[51]

I riksdagsvalet 2006 fick Sverigedemokraterna 2,93 procent av rösterna vilket var en ökning mot valet 2002 (1,44 procent), men under riksdagens fyraprocentsspärr.[52] I Europaparlamentsvalet 2009 fick Sverigedemokraterna 3,27 procent av rösterna vilket inte räckte till något mandat.[53] I kyrkovalet samma år utökade partiet sina mandat från fyra till sju.[54] Partiet hade 31 december 2009 4 094 medlemmar.[55]

I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna, med 5,7 procent av rösterna, 20 av 349 mandat.[56] Samtliga övriga riksdagspartier hade då före valet avvisat alla former av samarbete med Sverigedemokraterna.

Under sin tid i riksdagen har partiet skakats av flera kontroverser. Som konsekvens kritiserades partiet för att fortfarande vara kvar i sitt ursprung medan partiet själva förklarade fenomenet med att den snabba tillväxten inte har kunnat hanteras korrekt. I oktober 2012 vidtogs åtgärder i ett försök att motverka detta. En ny kommunikationsplan infördes[57] och nolltolerans mot extremism och rasism.[58] Under samma period fick partiet ett stöd i opinionsmätningar på 8,5 procent i Sifos novembermätning[59] och Ipsos oktobermätning.[60] Enligt dessa två var partiet då Sveriges fjärde respektive tredje största parti.

I riksdagsvalet 2014 fick partiet knappt 13 procent av rösterna och blev Sveriges tredje största parti. Övriga partier valde att inte ha med dem i något regeringsunderlag, vilket ledde till diskussioner om nyval. Nyvalet avvärjdes genom den så kallade decemberöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen.

Ideologi

Sverigedemokraterna betecknar sig som ett socialkonservativt[61][62][63] parti med en nationalistisk grundsyn, som lägger stor vikt vid värdekonservatism och konservativa kulturella värden. Partiet vill värna om svenskheten och de svenska traditionerna, som partiet menar håller på att gå förlorade. För Sverigedemokraterna är den sociokulturella dimensionen i politiken central.[64][65]

Värderingsmässigt har partiet inspirerats av nationalkonservatismen. Inom familjepolitiska frågor ser partiet försvaret av den heterosexuella kärnfamiljen som viktig och utomstående har beskrivit att Sverigedemokraterna ser en liberal hållning i dessa frågor som hot mot den svenska kulturen. Partiets syn på kriminalpolitik anses också ha påverkats av nationalkonservatismen med krav på hårdare straff och en mer repressiv rättsstat för att skydda svenska medborgare.[64]

Invandringspolitik är en av Sverigedemokraternas kärnfrågor. Partiet är mycket kritisk mot det mångkulturella samhället som de menar hotar det nationella arvet och den svenska kulturen. Därför förespråkar partiet bland annat assimilering av de invandrare som finns i Sverige (istället för integration) och en kraftigt begränsad invandring. Sammantaget har Sverigedemokraternas ståndpunkter inom kultur och moraliska värderingar beskrivits som tillhörande den auktoritära högern.[64]

Socioekonomiskt har partiet en center-, eller center-vänsterposition med betoning på statens ansvar för allt från försvarspolitik till sjukvård och skola. Partiet förespråkar en stark svensk välfärdspolitik, men betonar också att samhället har begränsade resurser. Sverigedemokraterna ser därför en stark motsättning mellan invandringen, som de menar har blivit alltför stor, och välfärden (välfärdschauvinism). Samtidigt som partiet lyfter fram och ger staten en betydande roll i samhällsekonomin har dess ekonomiska politik inte någon framskjuten position.[66][67]

Sverigedemokraternas ideologi där kulturella värdefrågor är överordnade rent materiella överväganden gör att partiet betecknas som "kulturalistiskt". Det är ett nytt inslag inom svenska politik där konflikten sedan demokratins införande i början av 1900-talet varit fokuserad på socioekonomiska frågorna, det vill säga materialistiska frågor om ekonomisk tillväxt och fördelningspolitik.[64]

Partiet har av bland andra sociologen Jens Rydgren beskrivits som främlingsfientligt och högerpopulistiskt.[3][68][69][70][71][72][73][74]

Politik, profilfrågor

Enligt Sverigedemokraterna själva prioriterar partiet områdena invandrings- och integrationspolitik, kriminalpolitik och äldrepolitik. Partiet lägger även vikt vid sin ekonomiska politik och sin familjepolitik.[75]

I en undersökning bedömdes Sverigedemokraternas rikdsdagsledamöter stå närmare den borgerliga alliansen i 44 procent av sakfrågorna och närmare de rödgröna i 25 procent av frågorna.[76]

Invandrings- och assimileringspolitik

Klistermärke som spreds av Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna kritiserar det mångkulturella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Som exempel i detta fall kan nämnas uppslutningen kring vad man kallar fädernas kyrka. Partiet vill slå vakt om en kristen tradition och motverka sekularisering av den svenska kyrkan. Man vill också ytterligare stärka Svenska kyrkans ställning i samhället,[77] och har som mål att svenska kyrkan återigen skall bli en statskyrka.[78] Vidare vill man att kyrkans anställda inte ska arbeta för ett mångkulturellt samhälle och att kyrkan ska bli mer offensiv i sin inhemska mission och på intet sätt understödja utbredningen av vad man kallar "främmande religioner" som islam i Sverige.[79]

Man vill se ett stärkande av den svenska kulturen och ställer krav på att invandrare assimileras i stället för att integreras. Man vill öka undervisningen om svensk historia i skolan, avskaffa modersmålsundervisningen[80] och att det svenska kulturarvet ska synliggöras mer i det offentliga än idag. Partiet vill slopa allt stöd till invandrarföreningar och liknande verksamheter.[81][82]

Sverigedemokraterna vill införa förbud för vissa religiösa huvudbonader (heltäckande muslimsk slöja) på alla offentliga platser[83] och muslimsk slöjförbud i den svenska skolan[84] (vad gäller omyndiga elever i skolan), samt mot halal- och kosherslakt.[85] De vill också att lovdagar i anslutning till religiösa högtider även framgent bara ska omfatta traditionellt svenska och kristna högtider.[86] Ledande partiföreträdare har också i olika sammanhang uttalat sig mot moskéer på svensk mark[87][88][89] och förbud mot böneutrop[90][91].

Partiet vill ha minskad invandring, speciellt från vad man kallar "kulturellt avlägsna" länder. Tillfälliga arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska kunna tilldelas arbetstagare med kompetens som omöjligen går att finna i Sverige.[92][93]

Partiet vill även att antalet asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska sänkas till ett minimum. Partiet vill att kraven för medborgarskap ska höjas (att det ska krävas tio års boende i landet), dubbla medborgarskap ska vara omöjligt och medborgarskapsprov ska införas. Medborgare som fått medborgarskap på falska grunder ska kunna förlora detta och utvisas. Partiet var förut emot utomeuropeiska adoptioner, men bytte ståndpunkt i frågan år 2002.[94]

Partiet vill begränsa anhöriginvandring till att ge uppehållstillstånd endast för makar och barn. De vill införa ett försörjningskrav baserat på ett prisbasbelopp för att härboende skall få ta hit sin make eller maka.[95]

Partiet såg år 2009, enligt Jimmie Åkesson, islam som ett hot mot det svenska samhället där han anser att "dagens mångkulturella svenska maktelit är så totalt blind för farorna med islam och islamisering". Han anser därför att "Om vi vill slå vakt om de värderingar som är förhärskande i Sverige måste därför den muslimska invandringen stoppas."[18][96]

Utifrån en analys av partiets invandrarpolitik år 2012 kom den statliga utredningen "Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet" fram till att det är att betrakta som ett främlingsfientligt parti som ger uttryck för en etnopluralistisk hållning.[18] Denna slutsats har även gjorts inom forskning.[3]

Kriminalpolitik

Sverigedemokraterna vill införa straffskärpningar för grova och upprepade brott. Preskriptionstiden för grov brottslighet mot liv och hälsa ska avskaffas. Partiet vill införa verkliga livstidsstraff. Skadeståndet till brottsoffer ska höjas och garanteras av staten. De vill även införa åtgärdsprogram mot våldtäkter och andra former av sexuellt våld och införa ett register över pedofiler och upprepat dömda sexualbrottslingar. Sverigedemokraterna vill också göra sexköpslagen mer effektiv samt införa fängelse som minimistraffet för grovt köp av sexuell tjänst samt köp av sexuell handling av barn.[97] De vill också stärka gränsskyddet.[98]

Äldrepolitik

Partiet vill sänka skatten för pensionärer, öka antalet trygghetsboenden och anslå resurser till kommunerna för bättre mat inom äldreomsorgen.[99]

Arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik

Partiet vill reformera LAS så fler personer kan undantas från turordningsreglerna. Man vill också riva upp nuvarande regler för arbetskraftsinvandring och verka för ett avskaffande av påverkan från EU över svensk arbetsmarknadspolitik. Vidare vill man att instegsjobb för invandrare skall avskaffas och asylsökande skall heller inte kunna arbeta från dag ett. Partiet vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling samt etnisk kvotering på arbetsmarknaden.[93] När det gäller EU är man emot fri rörlighet för arbetskraft, men man är för när det gäller de nordiska länderna.[100]

Partiet vill ha lägre skatter på kapital, lägre inkomstskatter, slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt och slopad reavinstskatt vid försäljning av aktier och egendom och högre arbetsgivaravgift generellt.[101] Man är emot Ekonomiska och monetära unionen och på vissa villkor för frihandel.[100] Sverigedemokraterna vill att staten ska uppmuntra svenskt ägande och menar att staten bör äga företag viktiga för nationen, som företag som äger mycket svensk mark, gruvföretag och producenter av infrastruktur, energi och försvarsmateriel.[100]

Familjepolitik

Partiet förordar fri abort fram till den tolfte graviditetsveckan. Partiet vill förbjuda aborter efter tolfte graviditetsveckan om inte särskilda skäl föreligger,[102] och då skall man ha ett godkännande från socialstyrelsen.[103]

Partiet anser att barn som har förlorat båda sina biologiska föräldrar bör ha rätt till både en man och en kvinna som en ersättning för den far och den mor barnet har förlorat. De motsätter sig statligt sanktionerad adoption för såväl ensamstående, som samkönade par och polyamorösa grupper. Undantaget från ovanstående princip är fall som gäller nära släktingar eller personer som barnet redan odlat en nära relation till. Enligt deras bedömning är det viktigt med moders- och fadersgestalter. Barn som inte växer upp i en kärnfamilj skall ha rätt att umgås med båda sina biologiska föräldrar och i de fall detta inte är möjligt skall barnet i alla fall ha rätt att få information om vilka de biologiska föräldrarna är eller var.[104]

Sverigedemokraterna vill införa ett förbud mot manlig omskärelse av omyndiga pojkar som görs av andra än medicinska skäl.[105][106] Partiets syn bygger delvis på en debattartikel från 2013 av Fredrik Malmberg (barnombudsman), Sineva Ribeiro med flera.[105] I artikeln menar de att omskärelse av omyndiga som utan medicinsk grund strider mot barnkonventionen och är "en kränkning av barnets rätt till respekt för sin fysiska integritet."[107] Björn Söder har yttrat sig i saken och menar att religiös omskärelse skall tillåtas, dock att ingreppet endast får utföras på myndiga pojkar som kan samtycka till det, och att det inte ska ekonomiskt belasta den allmänna sjukvården.[108]

Skolpolitik

Sverigedemokraterna vill ha ett statligt huvudmannaskap för den svenska skolan. Partiet menar att kommunaliseringen av skolan i Sverige infördes trots motstånd från såväl lärarkåren som Lärarnas Riksförbund.[109] Vidare menar partiet att kvaliteten i den svenska skolan har försämrats sedan kommunaliseringen och citerar Jan-Eric Gustafsson, som har konstaterat att det är rimligt att förändringarna på 1990-talet har varit betydelsefulla för den sjunkande resultatgenomsnittet i skolsystemet.[110] Än så länge som skolor förblir kommunaliserade vill Sverigedemokraterna att kommunerna ska ha vetorätt mot startandet av nya friskolor.[111] Sverigedemokraterna ställer sig kritiskt till vad man ser som en överetablering av friskolor och förordar ett system där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser att ge, till exempel en viss pedagogisk profil eller språkskola, för att en friskola ska få starta.[112] Partiet vill verka för ett friskolesystem likt det i Finland.[111]

Som i övriga Norden ville Sverigedemokraterna tidigare införa ett förbud mot uttagning av vinster ur friskoleverksamheter.[113] Enligt Sverigedemokraterna gick det "utmärkt" att driva en friskola utan att ta ut vinst.[114] Partier menade även att många väljare delar denna uppfattning, och citerar en undersökning utförd 2009 av Lärarnas Riksförbund där 83 procent av de intervjuade väljarna ansåg att en eventuell vinst bör återinvesteras i skolan eller återbetalas till kommunen.[113] Sverigedemokraterna vill införa ett förbud med kommunal avknoppning av skolor.[115] Partiet delar kritik framförd 2007 av dåvarande ordförande för Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, som menar att privatisering av skolor motverkar det som friskolereformen syftade till.[116] 2015 svängde SD i frågan och vill inte längre se ett förbud mot vinstuttag.[117]

Sverigedemokraterna vill att den obligatoriska grundskolan blir 10-årig, genom att införliva den frivilliga förskoleklassen för sexåringar. Partiet menar att detta ska ge barn lika möjligheter, öka studieresultat och ge skolor möjligheten att fånga barnens behov i ett tidigare stadium.[118] Partiet vill även införa betyg från årskurs 4[119] samt obligatorisk skoluniform.[120]

Sjukvårdspolitik

Partiet vill satsa på barn- och ungdomspsykiatrin och utöka antalet vårdplatser på landets akutmottagningar. Sverigedemokraterna vill även avskaffa rätten till annat än akut sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd.[121]

Djurskyddspolitik

Partiet vill inrätta en djurskyddspolis och skärpa straffen för djurplågeri[122] samt på sikt införa en ersättning för de merkostnader som kommer med högre krav på djurskydd och djurvälfärd gentemot andra länder inom EU. Sverigedemokraterna ställer sig också kritiskt till avlivning genom avblodning utan bedövning, pälsindustrin och vill förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen.[123]

EU-politik

Sverigedemokraterna ställer sig kritiskt till vad man menar är en ständig maktförskjutning från Stockholm till Bryssel och förespråkar Sveriges utträde ur Europeiska unionen (EU), samt att hålla Sverige utanför eurosamarbetet.[124] Dock stödjer partiet medlemskap i EES, som tillåter fri handel med länder inom EU.[22]

Organisation och verksamhet

Sverigedemokraterna är uppbyggt av 16 distrikt. Varje distrikt består av ett antal kommunföreningar, som kan omfatta en eller flera kommuner. I kommuner som inte täcks av en kommunförening finns i stället arbetsgrupper.

Sidoorganisationer

Partistyrelse

Sverigedemokraternas partistyrelse väljs vartannat år vid partiets stämma, kallad landsdagarna, som hålls på udda år under perioden mellan den 1 september och den 30 november. Partistyrelsen, som för två år valdes i Norrköping på Sverigedemokraternas landsdagar (tidigare användes benämningen riksårsmöte) i november 2017, följer enligt nedan.[126]

Per Björklund avgick som partikassör och ekonomichef i partistyrelsen i november 2012.[127]

Ledamöter

Suppleanter

Partiledare

NamnTillträddeAvgickRef
Leif Ericsson och Jonny Berg (talespersoner)19881989[128]
Ola Sundberg och Anders Klarström (talespersoner)19891990[128]
Anders Klarström och Madeleine Larsson (talespersoner)19901992[128]
Anders Klarström (partiordförande)19925 mars 1995[128][129]
Mikael Jansson (partiordförande)5 mars 19957 maj 2005[129][130]
Jimmie Åkesson (partiordförande)7 maj 2005nuvarande[130]

Under Jimmie Åkessons sjukskrivning hösten 2014 till våren 2015 vikarierade gruppledaren Mattias Karlsson som partiledare.

Säkerhetsorganisation

Sverigedemokraterna har sedan valet 2010 byggt upp en egen säkerhetsorganisation med en säkerhetschef och en deltidsarbetande tillförordnad chef på riksplanet. I distrikten finns det sedan säkerhetssamordnare och säkerhetskommunikatörer. Alla medlemmar uppmanas att rapportera incidenter till säkerhetsenheten.[131] Organisationen består av cirka 60 personer.[132]

Enligt Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning 2012 uppgav varannan sverigedemokrat i fullmäktige att de utsatts för trakasserier, hot eller våld; det är ungefär dubbelt så mycket som bland övriga partier. Sverigedemokraterna polisanmälde 95 händelser 2012.[132][133]

Organisationen bevakar även så att partiets egna medlemmar inte läcker uppgifter till pressen via mail[134] genom att kolla e-postloggar.[135]

Politiska avhopp och uteslutningar

Sverigedemokraterna är det parti i Sveriges riksdag, och med representation i kommuner och landsting, som haft flest politiska avhopp sedan riksdagsvalet 2010.[136] Ett antal av dessa partimedlemmar har blivit uteslutna ur partiet för att de gjort yttranden partiledningen ansett skadar partiets anseende, exempelvis rasistiska påhopp och tillmälen. De avhoppade och uteslutna medlemmarna har främst engagerat sig på kommunal nivå för partiet.

Vid flera tillfällen har Expressen visat på hur förtroendevalda sverigedemokrater anonymt spridit hat och rasism via hatsajter som Avpixlat, Fria tider och Exponerat som lett till att tvingande avsägelser av uppdrag.[137]

Kontroversiella uttalanden

I november 2012 avgick riksdagsledamoten Lars Isovaara efter att ha anklagat två personer med utländsk bakgrund för att ha stulit hans väska (som det senare visade sig att Isovaara själv hade glömt på en restaurang). Vid sin bostad nära riksdagen fortsatte sedan Isovaara med att både verbalt och fysiskt (genom spottloskor) smäda en säkerhetsvakt, som även denne hade utländsk bakgrund. De poliser som bevittnade händelsen rapporterade i sin anmälan att det rörde sig om rasistiska uttalanden.[138]

Den 18 mars 2013 beslutade partistyrelsen att utesluta tolv medlemmar ur partiet. Den mest namnkunnige av de uteslutna personerna var Patrik Ehn som uteslöts med hänvisning till en samlad bedömning av hans, enligt partistyrelsen, "politiska bakgrund i nazistiska och extremistiska rörelser och kombinationen av en rad utspel och olika händelser".[139] Patrik Ehn menade att partistyrelsen tagit lösryckta uttalanden ur privata e-postmeddelanden, twitter- och blogginlägg och kopplat dessa till nazism och extremism, samt att bakgrunden till uteslutningsbeslutet var ett internt maktspel inom partiet.[140]

I april 2013 uppdagades det att riksdagsledamoten Markus Wiechel i kommentarer på Facebook bland annat hänvisat till människor av afrikanskt ursprung som "satans jävla aphelveten". Nämnda kommentarer lämnades i samband med en video som visar en häxbränning i ett afrikanskt land. Senare hade han också lagt till "Det gör att jag vill döda folk".[141] Wiechel kunde själv inte erinra sig om att han skrivit kommentarerna, men uteslöt inte att det ändå kunde vara sant och att han antingen reagerat i affekt eller varit berusad. Sverigedemokraternas partiledning beslöt att inte utesluta Wiechel, med hänvisning till att det hela rörde sig om en privat konversation.[142]

I november 2013 blev riksdagsledamoten och dåvarande vice partiordförande Jonas Åkerlund uppmärksammad för att bland annat ha kallat invandrare för "parasiter", under en av partiets egna radiosändningar från 2002. Åkerlund försvarade sig senare med att han vid tillfället var "politiskt omogen".[143]

Den 9 september 2014 avgick Christoffer Dulny som ordförande för Sverigedemokraterna i Stockholms stad. Detta skede efter att det framkommit att han på alternativa mediesajter bland annat skrivit att människor med härkomst från Mellanöstern "har våldsammare gener".[144] Dulny var också partiets förstanamn till riksdagsvalet i Stockholms stad där han den 14 september valdes in som ordinarie ledamot. Han avgick även från denna post den 29 september, samma dag som han officiellt tillträdde.[145]

Den 6 oktober 2016 uppmärksammades riksdagsledamoten och partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt i svensk media. Detta efter att en video läckt ut där han glatt ses skämta om hur några tidigare arbetskamrater med nazistiska sympatier hånat judar och bland annat likställt dem med får. Händelsen ska ha inträffat på en fest under 2012.[146] Sjöstedt själv menade att han bara återberättat en "bisarr händelse" och att det hela handlade om galghumor. Han hävdade vidare att han fortfarande hade partiledningens förtroende och att han inte avsåg lämna riksdagen.[147] 

En dag senare, den 7 oktober, konfronterades riksdagsledamoten och partiets andre vice ordförande Carina Ståhl Herrstedt med uppgifter om att hon under 2011 skickat ett mejl till sin dåvarande sambo med rasistiska formuleringar. I mejlet, som skickades från partiets servrar och senare läcktes till Aftonbladet, kallades bland annat svarta fotbollsspelare i Landskrona BoIS för "negrer". I texten porträtterades också människor med romskt ursprung som tjuvar. Ståhl Herrstedt menade själv att det hela handlade om humor och ironi, samtidigt som hon förklarade att "Jag kan tycka att det är lite halvroligt".[148]

I oktober 2016 meddelades det också att riksdagsledamoten Anna Hagwall riskerar att uteslutas ur partiet efter att hon lagt fram en motion som syftat till att minska ägarkoncentrationen inom media. Enligt Svenska Dagbladet gränsade vissa av formuleringarna i motionen till antisemitism.[149] I december 2016 uteslöts hon från partiet.[150]

Under Sverigedemokraternas landsdagar i november 2017 sade Martin Strid i talarstolen inför landsmötet att muslimer inte är fullt ut människor och humana. Något som partiet har tagit ställning emot och hotar att utesluta Strid om han inte lämnar själv. Strid förklarade sedan inlägget med att han hade tidsbrist och var stressad, han har i efterhand sagt att det var olyckligt formulerat.[151][152]

Järnrörsskandalen

Huvudartikel: Järnrörsskandalen
Erik Almqvist var en av dem som var involverad i Järnrörsskandalen.

Den 14 november 2012 avsattes Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Erik Almqvist efter att Expressen avslöjat en filminspelning där Almqvist fäller rasistiska och sexistiska kommentarer.[153][154] Almqvist förnekade först händelsen men erkände efter att ha blivit konfronterad med filmbevis. Den 15 november 2012 presenterade Expressen ytterligare material som visar att Erik Almqvist, Kent Ekeroth, partiets rättspolitiske talesperson, samt den tidigare riksdagskandidaten, Sverigedemokraternas utrikespolitiska råd och styrelsesuppleant för Sverigedemokraterna i Stockholms stad, Christian Westling, beväpnar sig med aluminiumrör på stan i Stockholm. Incidenten kom att kallas järnrörsskandalen i många massmedia. Det presenterade materialet föranledde Ekeroth att ta time-out från sitt uppdrag,[155] och den 21 november meddelade Ekeroth att han lämnar sitt uppdrag som rättspolitisk talesperson och att han inte kommer delta i några utskottsarbeten.[156] Westling ansåg inledningsvis att han kunde behålla sina politiska uppdrag[157] men valde att avgå den 16 november 2012. Almqvist lämnade sin riksdagspost i februari året därpå, medan Ekeroth satt kvar i riksdagen och åter nominerades i riksdagsvalet 2014.

Brytningen med SDU

Partiledningens beslut att sparka Erik Almqvist mötte hård kritik från ungdomsförbundet Sverigedemokratisk Ungdom, genom dess dåvarande förbundsordförande Gustav Kasselstrand och vice förbundsordförande William Hahne.[158][159] Den 21 september 2012 skildes Kasselstrand från sina tjänster vid Sverigedemokraternas kansli, något Kasselstrand menade berodde på hans kritik mot partiledningens hantering av Erik Almqvist: "Jag har kritiserat Sverigedemokraterna för att vara ett repressivt parti och så drabbas jag själv av detta."[160]

Konflikten mellan SDU och partiledningen aktualiserades åter i januari 2015, då William Hahne vann en infekterad strid kring posten som ordförande för SD i Stockholms stad.[161] Detta ledde till att ett uteslutningsärende öppnades mot flera SDU-medlemmar, och i april 2015 uteslöts Kasselstrand och Hahne ur partiet. De båda meddelade att de ämnade stanna kvar på sina poster inom SDU fram till höstens förbundskongress.[162]

Under förbundskongressen representerades Kasselstrands och Hahnes falang av Jessica Ohlson, medan partistyrelsen lyfte fram Tobias Andersson som kandidat. Ohlsson vann omröstningen med 44 röster mot Anderssons 38.[163] Strax efter valet av Ohlson stängdes ungdomsförbundets hemsida ned och ersattes med en text[164] i vilken partistyrelsen meddelade att de bryter allt samarbete med SDU och i stället avser bilda ett helt nytt ungdomsförbund med samma namn. Några dagar efter valet uteslöts Ohlson och övriga medlemmar i förbundsstyrelsen ur Sverigedemokraterna.[165]

Alternativ för Sverige

Ett antal personer knutna till det före detta ungdomsförbundet lanserade den 5 mars 2018 det nya partiet Alternativ för Sverige, med Gustav Kasselstrand som partiledare. De sverigedemokratiska riksdagsledamöterna Olle Felten och Jeff Ahl valde senare samma månad att lämna Sverigedemokraterna och i stället ansluta sig till Alternativ för Sverige,[166][167] men sitter som partilösa kvar på sina mandat från förra partiet. Den följande månaden anslöt sig också Sverigedemokraternas tidigare partiledare, riksdagsledamoten Mikael Jansson, till det nya partiet. [168]

Henrik Vinge, presschef hos Sverigedemokraterna, beskrev vid lanseringstillfället Alternativ för Sverige i starkt kritiska ordalag, och jämförde det nybildade partiet med Nordiska Motståndsrörelsen.[169]

Övriga politiska utbrytningar

Sedan starten har flera grupperingar brutit sig ur Sverigedemokraterna för att starta nya partier. Till de mer välkända hör Hembygdspartiet, vilket under ledning av Leif Zeilon bröt sig ur SD 1995 i och med att Mikael Jansson ersatte Anders Klarström som partiledare. 2001 skedde nästa stora utbrytning, då flera medlemmar i partistyrelsen lämnade SD för att grunda det etnonationalistiska Nationaldemokraterna. Andra utbrytarorganisationer är bland andra det av Johan Rinderheim grundade Demokratisk allians.[170]

Internationella förbindelser och samarbeten

Våren 1997 deltog Sverigedemokraternas Johan Rinderheim i den konferens i Strasbourg då nätverket Euronat grundades på initiativ av Nationella fronten. Rinderheim skrev på den gemensamma deklarationen,[171] där medlemmarna bland annat uttryckte sin strävan efter ett "återfött" Europa som skulle "byggas upp med de europeiska nationer som är baserade på civilisationer med rötter i grekiska, keltiska, germanska, latinska och kristna traditioner”.[172] Euronat nämndes också av Torbjörn Kastell i ett tal till Fosterländska Folkförbundet (IKL) i Hyvinge, Finland 27 juli 1997 som en förebild för de nordiska nationalistpartiernas samorganisation Nord-Nat. Nord-Nat, til vilket SD var primära initiativtagare,[173] var ett nätverk där SD samarbetade med partierna Nationalpartiet Danmark, Fosterländska folkförbundet och Fedrelandspartiet. SD lämnade båda nätverken kring millennieskiftet.

Kring 2000-talet hade Sverigedemokraterna franska Nationella fronten som förebild, men framhåller numera[174] det danska partiet Dansk Folkeparti som sin främsta utländska förebild, och har länge sökt ökade kontakter med partiet.[175] Företrädare för Dansk folkeparti förhöll sig länge kallsinniga till ökade kontakter, men efter Sverigedemokraternas framgångar i samband med valet 2010 har ett allt tätare samarbete inletts.[175][176] DF:s dåvarande partiledare Pia Kjærsgaard besökte under valrörelsen Sverigedemokraternas valmöte i Höganäs och partiets valvaka gästades av den framträdande Dansk Folkeparti-politikern Søren Espersen.[175][177] Efter valet inledde också partiernas ungdomsförbund ett officiellt samarbete.[175]

Sverigedemokraternas före detta partisekreterare Björn Söder sade i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet 13 november 2010 att Sverigedemokraterna då enbart ville ha ett samarbete med Dansk folkeparti och inte ville ha något närmare samröre med andra utländska partier.[175] Söder beskrev i samband med detta bland annat det norska Fremskrittspartiet som ett "ultraliberalistiskt parti".[175]

I internationell och svensk media har det rapporterats om att Sverigedemokraterna inför Europaparlamentsvalet 2014, tillsammans med nationalistiska högerpartier som franska Nationella fronten, belgiska Vlaams Belang, österrikiska FPÖ, nederländska Partij voor de Vrijheid, enats om en politisk plattform.[178] Linus Bylund, pressekreterare för Sverigedemokraterna, säger att kampanjerna blir nationellt betonade, något även Philip Claeys från Vlaams Belang instämmer i: "En enda gemensam högerextrem kampanj blir det inte. Men vi kan lära av varandra och cirkulera goda idéer."[178][179] Sveriges Radio rapporterade att målet var att högerextrema partier ska skapa en gemensam partigrupp i Europaparlamentet.[180] Sverigedemokraterna menar dock att något överenskommelse inte ännu finns, utan att förutsättningslösa samtal förs och att bland annat Nationella fronten är en intressant samarbetspartner. Dansk Folkeparti reagerade och varnade Sverigedemokraterna för att inleda ett sådant samarbete med hänsyn till att det skulle kunna försämra partiets förmåga att vinna väljare i valet till Sveriges riksdag 2014. Dansk Folkeparti hotade även att överge samarbetet med Sverigedemokraterna om ett fördjupat samarbete med Nationella fronten inleds.[181][182]

Den 18 juni 2014 meddelade Sverigedemokraterna att de har anslutit sig till EU-parlamentsgruppen Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD).[21]

Ekonomiska donationer

Inför riksdagsvalet 1998 fick Sverigedemokraterna ett betydande ekonomiskt stöd av franska Nationella fronten,[183] för tryckning av politiskt material som bland annat valfoldrar. Utländska donationer har även senare finansierat Sverigedemokraternas politiska verksamhet. Inför europaparlamentsvalet 2004 kontaktade Bernard Mengal, en belgisk bokförläggare, partiet med ett erbjudande om att betala ett stort postutskick åt partiet, något som accepterades trots indikationer på att Mengal hyste rasistiska värderingar.[183][184]

Media, social media och samarbeten

I en granskning av Sverigedemokraternas kommunikation presenterad 25 november 2015 skriver Expressen om hur partiet använder flera förtäckta nätkanaler på sociala medier och hemsidor parallellt med det öppna kampanjarbetet för att anonymt kunna sprida sitt budskap, exempelvis på Facebook där invandring och mångkultur kopplas samman med brottslighet. Kommunikationschef Joakim Wallerstein bekräftade för Expressen att Sverigedemokraterna "jobbar med olika varumärken helt enkelt" för att lättare komma ut med sitt budskap.[185]

22 mars 2017 presenterade Expressen en granskning av hur sverigedemokratiska riksdagsmän tillsänt hatsajter material i hemlighet, såsom kartläggningar av politiska motståndare, uthängningar av kritiker och spekulationer om misstänkta brottslingar. Exempelvis försåg riksdagsledamoten Josef Fransson (SD) Avpixlat med information om en regional LRF-ordförande som resulterade i att Apixlat publicerade en artikel om ordföranden som djurplågare och kvinnomisshandlare trots att han hade frikänts från anklagelserna i flera instanser.[186]

SD-Kuriren

Sverigedemokraterna ger ut tidningen SD-Kuriren som är partiets officiella organ och medlemstidning (sedan 2003). Tidskriften utkommer 4–6 gånger per år och ges ut från Lund. Ansvarig utgivare är Richard Jomshof, som från och med 1999 också var chefredaktör men efterträddes på den posten 2009 av Tommy Hansson. Nuvarande chefredaktör är Paula Bieler som tillträdde 1 juli 2013.[187]

Samtiden

Huvudartikel: Samtiden (webbtidning)

Sverigedemorkaterna ger ut webbtidningen Samtiden. Tidningen började komma ut i slutet av maj 2014. Till chefredaktör och ansvarig utgivare vid starten utsågs Jan Sjunnesson. Han efterträddes som ansvarig utgivare av Markus Jonsson. Sedan 2016 är Dick Erixon ansvarig utgivare och chefredaktör.

Avpixlat

Huvudartikel: Avpixlat

Partiet har på senare tid kopplats samman med bloggen Avpixlat då Kent Ekeroth upplåtit sitt bankkonto för donationer till sajten och även haft synpunkter på det redaktionella innehållet men partiledningen ser inget problem med att Ekeroth är med och styr arbetet på Avpixlat.[188] Tidigare uttalade Jimmie Åkesson att det var problematiskt att partiet förknippas med sajten och att partiet saknar kontroll över denna.[188][189] Avpixlat fick sin förste ansvarige utgivare, Mats Dagerlind, i maj 2014.[190] Hösten 2015 avslöjade Expressen att Sverigedemokraternas gruppledare i Riksdagen, Mattias Karlsson, skrivit anonyma artiklar för Avpixlat. Karlsson motiverade valet av anonymitet med att han visste för lite om vilka som låg bakom sajten.[191]

Dispatch International

Huvudartikel: Dispatch International

I slutet av 2012 distribuerade Sverigedemokraterna ett nummer av tidningen Dispatch International till samtliga sina medlemmar, vilket väckte starka reaktioner eftersom tidningen beskrivs som rasistisk och islamfientlig.[192][193][194] Beslutet att distribuera ett nummer av tidningen togs av SD-kurirens ansvariga utgivare Richard Jomshof som försvarade beslutet med att tidningen har en viktig roll i samhällsdebatten eftersom den diskuterar islam på ett sätt andra inte gör.[193]

Nyheter Idag

Huvudartikel: Nyheter Idag

I en granskning gjord av Expressen framgår att Kent Ekeroth registrerade domänen Nyheter Idag och att partiet betalt Nyheter Idag för att publicera negativa nyheter om den gamla SDU-ledningen som låg i linje med partiets uppfattning tiden innan brytningen mellan partiet och ungdomsförbundet. Tidningens chefredaktören Chang Frick sagt att tidningen opinionsmässigt är tidningen positiv till SD och föreslog pressekreteraren Martin Kinnunen ett upplägg för att odla en bild av oberoende mellan SD och Nyheter Idag. Kinnunen uttryckte skepsis till idén. Frick intygade dock att syftet inte är att skada partiet.[195]

Valresultat

Mandaten i denna statistik utgör valresultatet och kan ändra sig under mandatperioderna på grund av politiska vildar eller tomma stolar.

Riksdagsval

Se även: Resultat i val till Sveriges riksdag
År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
19881 1180,02 %0 av 349[196]
19914 8870,09 %0,070 av 3490[196]
199413 9540,25 %0,160 av 3490[196]
199819 6240,37 %0,120 av 3490[197]
200276 3001,44 %1,070 av 3490[198]
2006162 4632,93 %1,490 av 3490[52]
2010339 6105,70 %2,7720 av 34920[56]
2014801 17812,86 %7,1649 av 34929[9]

Resultat i riksdagsval per kommun

Resultat i riksdagsvalet 2014 på kommunnivå
  • 2002
    2002
  • 2006
    2006
  • 2010
    2010
  • 2014
    2014

Landstingsval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
19880
199100
199400
199800
200229 5110 av 1 6560[199]
2006149 8912,77 %1616[196][200]
2010266 3074,58 %1,8168 av 1 66252[201]
2014561 6119,14 %4,56161 av 1 67893[10]

Kommunalval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
19880
199122[196]
199453[196]
199883[196]
200247 70449 av 13 27441[196][202]
2006159 1052,88 %281 av 13 092232[196][203]
2010290 7824,91 %2,03612 av 12 978331[204]
2014581 4759,33 %4,421 324 av 12 780712[11]

Europaparlamentsval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
19998 5680,33 %0 av 22[47]
200428 3031,13 %0,80 av 190[205]
2009103 5843,27 %2,140 av 180[53]
2014359 2489,67 %6,42 av 202[8]

Kyrkomötesval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
20016 9220,83 %2 av 251[48]
200511 8771,74 %0,914 av 2512[206]
200918 8152,86 %1,127 av 2513[54]
201340 5715,97 %3,1115 av 2518[207]
201789 8199,27 %3,324 av 251[a]9[208]

Fotnoter

  1. ^ 2 av 251 mandat är reserverade för utlandsvalkretsen.

Referenser

Noter

  1. ^ Lindholm, Amanda (23 februari 2018). ”Sjunkande medlemsantal oroar inte Schyman”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/sjunkande-medlemsantal-oroar-inte-schyman/. Läst 9 april 2018. 
  2. ^ [a b c d] Olsson, Tobias (26 november 2011). ”Partiledningen vann strid om principprogrammet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partiledningen-vann-strid-om-principprogrammet_6665934.svd. Läst 26 november 2011. 
  3. ^ [a b c d] Rydgren 2005, s. 124.
  4. ^ http://www.di.se/artiklar/2015/9/14/kreab-bakom-sds-hogersvang/
  5. ^ ”Våga stå för något”. Helsingborgs Dagblad,. http://hd.se/kultur/boken/2014/04/14/vaga-sta-for-nagot/. Läst 10 juni 2014. 
  6. ^ ”Statsvetare: Bekymmersam framgång för främlingsfientliga”. Världen idag. http://www.varldenidag.se/nyhet/2014/05/26/Statsvetare-Bekymmersam-framgang-for-framlingsfientliga/. Läst 10 juni 2014. 
  7. ^ ”Det här är SDU – Sverigedemokratisk ungdom”. Sverigedemokratisk ungdom. https://sdu.nu/. Läst 1 oktober 2015. 
  8. ^ [a b] ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 30 maj 2014. http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 1 juni 2014. 
  9. ^ [a b] ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 19 september 2014. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 september 2014. 
  10. ^ [a b] ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 29 september 2014. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 29 september 2014. 
  11. ^ [a b] ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 29 september 2014. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 29 september 2014. 
  12. ^ ”Sverigedemokraterna - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sverigedemokraterna. Läst 15 augusti 2015. 
  13. ^ [a b] ”Guide: Sverigedemokraterna - DN.SE”. http://www.dn.se/valet-2014/guide-sverigedemokraterna/. Läst 15 augusti 2015. 
  14. ^ [a b] ”Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna”. ETC. http://www.etc.se/inrikes/nazisterna-som-skapade-sverigedemokraterna. Läst 21 augusti 2014. 
  15. ^ ”Sverigedemokraternas Partiprogram 1989”. https://motarg.files.wordpress.com/2013/10/fc3b6r-sveriges-bc3a4sta-sds-program-antaget-vid-c3a5rsmc3b6te-10-juli-1989.pdf. Läst 12 juni 2018. 
  16. ^ ”Sverigedemokraternas Principprogram 2011” (pdf). Sverigedemokraterna. https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf. 
  17. ^ ”Sverigedemokraternas Principprogram 2005” (pdf). sdarkivet.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313204706/http://www.sdarkivet.se/files/program/program_2005.pdf. 
  18. ^ [a b c] ”Främlingsfienden inom oss”. SOU 2012:74. Statens offentliga utredningar. sid. 17. Arkiverad från originalet den 19 november 2012. https://web.archive.org/web/20121119173827/http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf. Läst 24 mars 2014. 
  19. ^ Magnusson, Örjan (2014-09-15): "Ideologiska skillnader stoppar SD-samarbete". svt.se. Läst 3 december 2015.
  20. ^ Jernberg, Peter (2014-11-26): "Alliansen ger SD poster i nya regionen". sverigesradio.se. Läst 3 december 2015.
  21. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet europarl
  22. ^ [a b] ”Vår politik A till Ö”. Sverigedemokraterna. https://sd.se/var-politik/var-politik-a-till-o/. Läst 24 april 2018. 
  23. ^ ”Sweden Democrats join ECR group in European parliament” (på engelska). EUobserver. 5 juli 2017. https://euobserver.com/tickers/142281. Läst 5 juli 2018. 
  24. ^ SD-Bulletinen 07/1989 Arkiverad 16 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Widfeldt, Anders. 2015. Extreme Right Parties in Scandinavia. New York: Routledge, s. 182.
  26. ^ Jens Rydgren, Från Le Pen till Pim Fortuyn. Sidnummer 215. Liber, 2004. ISBN 91-47-07376-4
  27. ^ Dagens ETC: Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna. Läst: 7 juni 2017.
  28. ^ Sundsvalls tidning 17 februari 2016: Här är en av landets mest övertygade nazister begravd, läst 7 juni 2017
  29. ^ ”En antidemokratisk rörelses framväxt”. Av Alexander Bengtsson, Tidskriften Expo. Forum för levande historia. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524190734/http://www.levandehistoria.se/node/1560. ””1988 bildades istället Sverigedemokraterna av dem som hade sin bakgrund i Bevara Sverige Svenskt.”” 
  30. ^ Expo: Researchpaket Sverigedemokraterna
  31. ^ Andersson, Hans (2007). Från Bevara Sverige svenskt BSS 1979 till Sverigedemokraterna 2006. Malmö: Skrivareförlaget. ISBN 91-86794-69-8. http://www.svard.biz/ekat2/prodpres.cfm?produktid=1069&butik=2&kundid=25108 [död länk]
  32. ^ Bergling, Mikael & Nejman, Fredrik (2002). ”Extremhögerns nya ansikte i politiken”. Dagens Arbete. Arkiverad från originalet den 27 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110727045908/http://www.da.se/home/da/home.nsf/unid//078BBE05C16425BA41256C6F003D7DCA?OpenDocument. 
  33. ^ Lapidus, Arne; Ölander, Micke (14 september 2014). ”Här bildar nazisterna partiet SD – i Malmö”. Kvällsposten. http://www.expressen.se/kvallsposten/har-bildar-nazisterna-partiet-sd--i-malmo/. Läst 10 december 2014. 
  34. ^ Joakim Larsson (2010). ”Sverigedemokraternas historia”. Joakim Larsson. http://jockelarson.wordpress.com/2010/12/01/sverigedemokraternas-historia/. 
  35. ^ ”Sverigedemokraternas vitbok 1988-2014”. Expo. Arkiverad från originalet den 12 september 2014. https://web.archive.org/web/20140912071628/http://expo.se/www/download/sds_vitbok_Expo_2_2014.pdf. Läst 21 augusti 2014. 
  36. ^ ”Sd:s mörka historia”. Expressen. 23 september 2006. http://www.expressen.se/nyheter/sds-morka-historia/. Läst 28 september 2014. 
  37. ^ ”Extremhögern samlad vid SD-anknuten demonstration”. expo.se. http://expo.se/2016/extremhogern-samlad-vid-sd-anknuten-demonstration_7018.html. Läst 14 mars 2016. 
  38. ^ Sverige-Kuriren nr:01 Arkiverad 17 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  39. ^ Sverige-Kuriren nr:02 Arkiverad 16 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  40. ^ Sverige-Kuriren nr:07,08 Arkiverad 16 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  41. ^ Widfeldt, Anders (2015) Extreme Right Parties in Scandinavia. New York: Routledge, s. 181.
  42. ^ [a b] Sverigedemokraterna 10 år!!! : 1988–1998. Stockholm: Sverigedemokraterna. 1998. Libris 2434119 
  43. ^ Falköpings Tidning, 21 oktober 1995, sidan 9.
  44. ^ [a b] Mattsson, Pontus (2009). Sverigedemokraterna in på bara skinnet. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11768-6 
  45. ^ Meland, Astrid (12 september 2010). ”Gikk med naziuniform, hakekors og brunskjorte” (på norska). Dagbladet. http://www.dagbladet.no/2010/09/12/magasinet/politikk/utenriks/sverige/sverigedemokraterna/13277818/. Läst 28 september 2014. 
  46. ^ Teitelbaum 2013, sid 85–86
  47. ^ [a b] ”Övriga partier EU-val 99”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_99/ovriga_partier_resultat.htm. Läst 14 november 2010. 
  48. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2001”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2001/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  49. ^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. 13 november 2005. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2014. https://archive.is/20141029070126/http://web.archive.org/web/20060616123855/http%3A//www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2. Läst 17 februari 2010. 
  50. ^ Nandorf, Tove (23 december 2006). ”Sd anklagas för blåsippestöld”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-anklagas-for-blasippestold/. Läst 28 september 2014. 
  51. ^ Mynewsdesk (26 maj 2006). ”Sverigedemokraterna byter partisymbol”. Pressmeddelande. Läst 29 september 2014.
  52. ^ [a b] ”Val till riksdagen”. Valmyndigheten. 21 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  53. ^ [a b] ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 11 juni 2009. http://www.val.se/val/ep2009/slutresultat/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  54. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2009”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  55. ^ ”Sverigedemokraterna växer rekordartat”. SD Kuriren. 8 januari 2010. Arkiverad från originalet den 12 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100112142703/http://www.sdkuriren.se/blog/index.php/inrikes/2010/01/08/sverigedemokraterna_vaxer_rekordartat. 
  56. ^ [a b] ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 23 september 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  57. ^ Stiernstedt, Jenny (24 oktober 2012). ”SD lanserar en intern glosbok”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-lanserar-en-intern-glosbok_7614956.svd. Läst 28 september 2014. 
  58. ^ ”Åkesson städar upp i SD”. Svenska Dagbladet. TT. 12 oktober 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/akesson-stadar-upp-i-sd_7578948.svd. Läst 28 september 2014. 
  59. ^ Eriksson, Göran (18 november 2012). ”Krisande SD får rekordstort stöd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/krisande-sd-far-rekordstort-stod_7678446.svd. Läst 28 september 2014. 
  60. ^ ”SD tredje största parti”. Svenska Dagbladet. TT. 26 oktober 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-tredje-storsta-parti_7616674.svd. Läst 28 september 2014. 
  61. ^ ”Vi vill bygga ett traditionellt välfärdssamhälle - Sverigedemokraterna”. https://sd.se/vi-vill-bygga-ett-traditionellt-valfardssamhalle/. Läst 14 augusti 2015. 
  62. ^ ”Socialkonservativa tankar och tänkare - Sverigedemokraterna”. https://sd.se/socialkonservativa-tankar-och-tankare/. Läst 14 augusti 2015. 
  63. ^ ”SD blir socialkonservativt”. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-blir-socialkonservativt. Läst 14 augusti 2015. 
  64. ^ [a b c d] Rydgren 2005, s. 119.
  65. ^ ”Sverigedemokraternas principprogram 2011” ( PDF). http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf. Läst 26 oktober 2014. 
  66. ^ Rydgren 2005, s. 118ff.
  67. ^ ”Sverigedemokraternas Principprogram” ( PDF). Tidigare principprogram (2005). Sverigedemokraterna. 08. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129043648/http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf. Läst 25 november 2010. 
  68. ^ ”Sverigedemokraterna”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sverigedemokraterna. Läst 27 oktober 2010. 
  69. ^ ”Parties and Elections in Europe” (på engelska). Wolfram Nordsieck. http://www.parties-and-elections.eu/sweden.html. Läst 28 september 2014. 
  70. ^ Mudde, Cas (2007) (på engelska). Populist Radical Right Parties in Europe. Cambrigde University Press. ISBN 978-0-521-61632-4 
  71. ^ ”Radical Right-wing Populism in Sweden and Denmark” (på engelska). The Centre for the Study of European Politics and Society (Jens Rydgren). Arkiverad från originalet den 4 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120204171911/http://hsf.bgu.ac.il/europe/index.aspx?pgid=pg_127842651505941456. Läst 19 oktober 2012. 
  72. ^ ”Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet” ( PDF). Stockholm: Statens medieråd. maj 2013. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141008084956/http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/95/64/cc6cdb46.pdf. Läst 28 september 2014. 
  73. ^ Granskningsnämnden för radio och tv (10 juni 2013). ”Dnr: 13/00495” ( PDF). http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/209160.pdf. Läst 28 september 2014. 
  74. ^ Mellgren, Fredrik (12 juni 2013). ”Granskningsnämnden: Tillåtet att kalla SD främlingsfientligt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okej-kalla-sd-framlingsfientligt_8260682.svd. Läst 28 september 2014. 
  75. ^ ”Valet 2010”. Sverigedemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 30 april 2010. https://web.archive.org/web/20100430033438/http://sverigedemokraterna.se/valet-2010. Läst 30 september 2014. 
  76. ^ Red. Jenny Björkman & Björn Fjæstad. "Tungan på vågen: Vågmästare och balanspartier" (p 51-52). Åtskomst den 17 december 2016.
  77. ^ Quensel, Anna-Sofia; Vergara, Daniel (13 september 2013). ”SD: "Kyrkan ska missionera i invandrartäta områden"”. Expo. http://expo.se/2013/sd-kyrkan-ska-missionera-i-invandrartata-omraden_6125.html. Läst 28 september 2014. 
  78. ^ Zetterman, Jacob (18 juli 2014). ”Jimmie Åkesson: Gud är en uppsättning normer och värderingar”. Dagen. http://www.dagen.se/dokument/jimmie-%C3%A5kesson-gud-%C3%A4r-en-upps%C3%A4ttning-normer-och-v%C3%A4rderingar-1.92973. Läst 28 september 2014. 
  79. ^ ”Valmanifest 2009”. fadernaskyrka.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418072841/http://fadernaskyrka.se/manifest-2009/. Läst 18 december 2012. 
  80. ^ ”Vår politik”. falkoping.sd.se. Sverigedemokraterna Falköping. https://falkoping.sd.se/varpolitik/. Läst 28 januari 2016. ”Vi är principiellt helt emot hemspråksundervisningen efterson [sic] vi anser att den har en segregerande effekt.” 
  81. ^ Skalin, Johnny (27 april 2009). ”Motion om att avveckla skattefinansierat stöd för invandrarföreningar”. Sverigedemokraterna.se. Sverigedemokraterna - Sundsvall. Arkiverad från originalet den 3 november 2013. https://web.archive.org/web/20131103160806/https://sundsvall.sverigedemokraterna.se/2009/06/23/title_2302/. Läst 28 september 2014. 
  82. ^ Josefsson, Magnus (26 maj 2008). ”Sverigedemokrater vill stoppa bidrag till invandrarföreningar”. Borås Tidning. http://www.bt.se/nyheter/tranemo/article659701.ece. Läst 28 september 2014. 
  83. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Förbud mot heltäckande muslimsk slöja Motion 2017/18:2355 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-heltackande-muslimsk-sloja-_H5022355. Läst 24 april 2018. 
  84. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Slöjförbud i den svenska skolan Motion 2017/18:2353 av Richard Jomshof och Carina Ståhl Herrstedt (båda SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/slojforbud-i-den-svenska-skolan_H5022353. Läst 24 april 2018. 
  85. ^ Riksdagens webbplats: Riksdagsmotion 2014/15:1026: Förbud mot halal- och koscherslakt. Läst 13 april 2015.
  86. ^ ”Invandrarpolitiskt program”. 19 maj 2007. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 3 januari 2010.  [ej i angiven källa]
  87. ^ Dontsov, Peter (31 juli 2009). ”Riskerar uteslutning från Sverigedemokraterna”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110806120323/http://hd.se/landskrona/2009/07/31/riskerar-uteslutning-fraan/. Läst 28 september 2014. 
  88. ^ ”Skrivelse från Sverigedemokraterna Stockholms Stad till Skärholmens stadsdelsnämnd: Angående Skärholmens Islamiska kulturförenings ansökan om plats för moskébyggnad i Skärholmen”. 22 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 25 april 2016. https://web.archive.org/web/20160425150914/https://stockholmsstad.sd.se/2009/08/22/moskebyggnad_skarholmen/. Läst 3 januari 2010. 
  89. ^ Sveriges Radio: SD: Förbjud polisslöja och böneutrop och inför kyrkomuseum och samvetsfrihet. Läst 13 april 2015.
  90. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Förbud mot böneutrop Motion 2017/18:2351 av Richard Jomshof m.fl. (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-boneutrop_H5022351. Läst 24 april 2018. 
  91. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Böneutrop Interpellation 2017/18:434 Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/boneutrop_H510434. Läst 24 april 2018. 
  92. ^ ”Invandrarpolitiskt program antaget 2007-05-19”. sverigedemokraterna.net. 19 maj 2007. https://sverigedemokraternaspartiprogram.wordpress.com/2010/08/23/sverigedemokraterna-invandringspolitiskt-program/. Läst 6 januari 2010. 
  93. ^ [a b] ”Sverigedemokraternas Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. sverigedemokraterna.se. 17 oktober 2009. http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_arbetsmarknad.pdf. Läst 16 februari 2015. 
  94. ^ Orrenius, Niklas (26 oktober 2005). ”Sverigedemokraterna rensar ut medlemmar”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111015202825/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article124597/Sverigedemokraterna-rensar-ut-medlemmar.html. Läst 28 september 2014. 
  95. ^ ”Invandringspolitiskt program”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 2 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120502123020/https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Läst 28 september 2014. 
  96. ^ Åkesson, Jimmie. ”Muslimerna är vårt största utländska hot”. Debatt. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12049791.ab. Läst 24 mars 2014. 
  97. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Skärpta straff vid sexköp av barn och andra särskilt utsatta Motion 2017/18:2358 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skarpta-straff-vid-sexkop-av-barn-och-andra_H5022358. Läst 24 april 2018. 
  98. ^ ”Krafttag mot brottsligheten”. sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/kriminalpolitik/. Läst 5 januari 2012. 
  99. ^ ”En trygg och värdig ålderdom - antaget 2010-03-27”. sverigedemokraterna.net. 27 mars 2010. Arkiverad från originalet den 30 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100630234349/http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/. Läst 25 juni 2010. 
  100. ^ [a b c] ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.se. 1 maj 2005. Arkiverad från originalet den 1 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100501181551/http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/sverigedemokraternas-principprogram-2005/. Läst 4 januari 2010. 
  101. ^ ”Sverigedemokraterna svarar på Alliansens 100 frågor”. Sverigedemokraterna.se. 23 juni 2010. Arkiverad från originalet den 26 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100626104532/http://sverigedemokraterna.se/2010/06/23/sverigedemokraterna-svarar-pa-alliansens-100-fragor. Läst 28 september 2014. 
  102. ^ "Hållningen i abortfrågan påverkar vilket block Sd kan tänkas stödja i riksdagen" Pressmeddelande från Sverigedemokraterna, 27 februari 2007, MyNewsdesk
  103. ^ ”Vår politik A till Ö”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/var-politik-a-till-o/. Läst 29 september 2014. 
  104. ^ ”Partiet för starka familjer”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/jamstalldhetspolitik/. Läst 29 september 2014. 
  105. ^ [a b] ”Motion : Regionen skall sluta med könsstympning av pojkar som görs av andra än medicinska skäl” ( PDF). Sverigedemokraterna. april 2013. http://vgr.sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/sites/296/2013/04/Motion-k%C3%B6nsstympning.pdf. Läst 13 april 2015. 
  106. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Icke-medicinsk omskärelse Interpellation 2017/18:433 Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/icke-medicinsk-omskarelse-_H510433. Läst 24 april 2018. 
  107. ^ Malmberg, Fredrik; Engström, Ingemar; Ribeiro, Sineva; Söder, Olle & Wallander, Johan (28 september 2013). ””Omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/omskarelse-strider-mot-barns-manskliga-rattigheter/. Läst 13 april 2015. 
  108. ^ Söder, Björn (26 mars 2014). ”Dags att förbjuda icke-medicinsk omskärelse”. SD-Kurinen. http://sdkuriren.se/dags-att-forbjuda-icke-medicinsk-omskarelse/. Läst 13 april 2015. 
  109. ^ Sverigedemokraterna 2014, s. 6.
  110. ^ Sverigedemokraterna 2014, s. 7–8.
  111. ^ [a b] Sverigedemokraterna 2014, s. 9.
  112. ^ ”Frågor om friskolor och friskoleetableringar”. Stockholm: Riksdagen.se. 3 oktober 2013. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fragor-om-friskolor-och-frisko_H102Ub474/?text=true. Läst 29 september 2014. 
  113. ^ [a b] Sverigedemokraterna 2014, s. 13.
  114. ^ Sverigedemokraterna 2014, s. 14.
  115. ^ Sverigedemokraterna 2014, s. 15.
  116. ^ Sverigedemokraterna 2014, s. 15–16.
  117. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161012234519/http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/11/30/sd-inget-forbud-mot-vinster-valfarden. Läst 12 oktober 2016. 
  118. ^ Sverigedemokraterna 2014, s. 17.
  119. ^ Kleberg, Carl Fridh (18 oktober 2010). ”SD kräver betyg från årskurs fyra”. Dagens Nyheter. TT. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-kraver-betyg-fran-arskurs-fyra/. Läst 29 september 2014. 
  120. ^ http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/12/01/sverigedemokraterna-vill-infora-skoluniform
  121. ^ ”Partiet för en värdig sjukvård”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/sjukvardspolitik/. Läst 29 september 2014. 
  122. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Skärpta straff för djurplågeri Motion 2017/18:2384 av Richard Jomshof m.fl. (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skarpta-straff-for-djurplageri-_H5022384. Läst 24 april 2018. 
  123. ^ ”Partiet för ett säkert djurskydd”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/djurskydd/. Läst 29 september 2014. 
  124. ^ ”Partiet för en EU-kritisk politik”. Sverigedemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 18 september 2014. https://web.archive.org/web/20140918205601/http://www2.sverigedemokraterna.se/var-politik/eu-politk/. Läst 29 september 2014. 
  125. ^ SvD 12 september 2015: SD bryter med SDU: "Valet tolkas som tydlig signal", läst 12 september 2015
  126. ^ Presentation av Sverigedemokraternas partistyrelse på www.sverigedemokraterna.se
  127. ^ Stenquist, Victor (2 november 2012). ”Höjdare inom Sverigedemokraterna avgår”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15715174.ab. Läst 29 september 2014. 
  128. ^ [a b c d] ”Partiets historik i kronologisk ordning”. Sverigedemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 1 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100501195943/http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/. Läst 29 september 2014. 
  129. ^ [a b] ”Sverigedemokraternas milstolpar”, Expo, http://expo.se/2011/sverigedemokraternas-milstolpar_3620.html, läst 19 juni 2014 
  130. ^ [a b] Poohl, Daniel (7 maj 2005), ”Ny partiledare i SD”, Expo, http://expo.se/2005/ny-partiledare-i-sd_1324.html, läst 19 juni 2014 
  131. ^ Hennel, Lena (22 november 2013). ”SD bygger upp egen säkerhetsorganisation”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-bygger-upp-egen-sakerhetsorganisation_8755894.svd. Läst 28 mars 2014. 
  132. ^ [a b] ”Åkesson kritisk mot säkerheten”. TV4. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208062757/http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/%C3%A5kesson-kritisk-mot-s%C3%A4kerheten-2481654. Läst 28 mars 2014. 
  133. ^ ”Politikernas trygghetsundersökning 2012”. BRÅ. 1 december 2012. http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800058601/1363787633610/2012_14_PTU_politikernas_trygghetsunders_kning_webb.pdf. Läst 29 mars 2014. 
  134. ^ Eriksson, Gustaf (24 september 2013). ”Sverigedemokraterna övervakar medlemmars mejl”. Metro. http://www.metro.se/nyheter/sverigedemokraterna-overvakar-medlemmars-mejl/EVHmix!5D79zEbAFmC8s/. Läst 28 mars 2014. 
  135. ^ ”Med anledning av påstådd e-postövervakning”. SD-kuriren. https://sdkuriren.se/med-anledning-av-pastadd-e-postovervakning/. Läst 28 mars 2014. 
  136. ^ Idling, Lillemor (9 november 2011). ”Hot tömmer SD-stolar i kommunerna”. Dagens Nyheter. TT. http://www.dn.se/nyheter/sverige/hot-tommer-sd-stolar-i-kommunerna/. Läst 29 september 2014. 
  137. ^ http://www.expressen.se/nyheter/sd-toppar-ger-hemliga-tips-till-hatsajterna/
  138. ^ TT. ”SD backar om ”stöld” från Isovaara”. SvD.se. https://www.svd.se/sd-backar-om-stold-fran-isovaara. Läst 14 februari 2017. 
  139. ^ ”Tolv personer utesluts ur SD”. Svenska Dagbladet. TT. 18 mars 2013. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tolv-personer-utesluts-ur-sd_8008312.svd. 
  140. ^ Wadebäck, Pernilla (28 mars 2013). ”Patrik Ehn om uteslutningen ur SD: "Internt maktspel"”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5488303. 
  141. ^ ”SD-riksdagsmannens rasistattack avslöjad”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sd-riksdagsmannens-rasistattack-avslojad/. Läst 14 februari 2017. 
  142. ^ ”SD:s ledning sluter upp bakom Wiechel - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 26 april 2013. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sds-ledning-sluter-upp-bakom-wiechel/. Läst 14 februari 2017. 
  143. ^ ”SD-toppens rasistiska uttalanden” (på "sv"). Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17830641.ab. Läst 14 februari 2017. 
  144. ^ ”Här är SD-toppens inlägg på hatsajten”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/har-ar-sd-toppens-inlagg-pa-hatsajten/. Läst 14 februari 2017. 
  145. ^ ”Christoffer Dulny lämnar sina uppdrag”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/val2014/christoffer-dulny-lamnar-sina-uppdrag/. Läst 14 februari 2017. 
  146. ^ ”Här skämtar Oscar Sjöstedt (SD) grovt om judar”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/har-skamtar-sjostedt-sd-grovt-om-judar/. Läst 14 februari 2017. 
  147. ^ Dagens Nyheter. ”Sjöstedt tror sig kunna sitta kvar”. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sjostedt-tror-sig-kunna-sitta-kvar/. Läst 7 oktober 2016. 
  148. ^ ”SD-toppens rasistiska mejl om fotbollslaget: ”Är lite halvroligt”” (på "sv"). Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23670635.ab. Läst 14 februari 2017. 
  149. ^ Kudo, Per (28 oktober 2016). ”Uppgifter: Åkesson tvingar Anna Hagwall lämna SD”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/uppgifter-anna-hagwall-utesluts-fran-sd. Läst 14 november 2016. 
  150. ^ ”Sverigedemokraterna utesluter Anna Hagwall”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverigedemokraterna-utesluter-anna-hagwall/. 
  151. ^ ”Martin Strid polisanmäld och riskerar att uteslutas ur SD - Nyheter (Ekot)”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6829813. Läst 28 november 2017. 
  152. ^ ”Martin Strid (SD) kan uteslutas ur partiet efter utspel - Nyheter (Ekot)”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6829690. Läst 28 november 2017. 
  153. ^ Högström, Erik (15 november 2012). ”Almqvist tvingades bort efter filmen”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/almqvist-tvingades-bort-efter-filmen/. Läst 29 september 2014. 
  154. ^ ”"Jag är ledsen för partiets skull"”. P4 Halland. Sveriges Radio. 15 november 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5347965. Läst 29 september 2014. 
  155. ^ Zachariasson, Helena (20 november 2012). ”Åkesson tveksam om Ekeroths framtid”. SVT Nyheter. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/sverige/akesson-tveksam-om-ekeroth. Läst 29 september 2014. 
  156. ^ ”Ekeroth lämnar allt utom lönen”. Dagens Nyheter. TT. 21 november 2012. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ekeroth-lamnar-allt-utom-lonen/. Läst 29 september 2014. 
  157. ^ Röstlund, Lisa (15 november 2012). ”Christian Westling: ”Jag kommer fortsätta””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15779890.ab. Läst 29 september 2014. 
  158. ^ Kasselstrand, Gustav; Hahne, William (15 november 2012). ””Helt fel låta Almqvist gå””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/helt-fel-lata-almqvist-ga/. Läst 29 september 2014. 
  159. ^ Skarin, Anna (15 november 2012). ”SDU: "Fel av Åkesson att låta Almqvist gå"”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sdu-fel-av-akesson-att-lata-almqvist-ga/. Läst 29 september 2014. 
  160. ^ Svahn, Clas (21 november 2012). ”SDU-ordföranden sparkas från kansliet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/sdu-ordforanden-sparkas-fran-kansliet/. Läst 29 september 2014. 
  161. ^ ”Kaos på SD i Stockholms årsmöte”. Svenska Dagbladet. 1 mars 2015. http://www.svd.se/sd-omrostning-skjuts-upp_4373783. 
  162. ^ TT (27 april 2015). ”SDU-toppar utesluts ur SD”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sdu-toppar-utesluts-ur-sd_4519424.svd. Läst 27 april 2015. 
  163. ^ ”SD bryter med SDU”. Dagens Nyheter. 12 september 2015. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-bryter-med-sdu/. 
  164. ^ ”SDU”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 12 september 2015. https://web.archive.org/web/20150912150751/http://sdu.nu/. Läst 12 september 2015. 
  165. ^ Svenska Dagbladet 18 september 2015: Sverigedemokraterna utesluter SDU-toppar, läst 19 september 2015
  166. ^ ”Riksdagsledamot Olle Felten (SD) går över till Alternativ för Sverige”. Alternativ för Sveriges webbplats. https://alternativforsverige.se/riksdagsledamot-olle-felten-sd-g%C3%A5r-%C3%B6ver-till-alternativ-f%C3%B6r-sverige/. Läst 15 mars 2018. 
  167. ^ ”Riksdagsledamot Jeff Ahl (SD) går över till Alternativ för Sverige”. Alternativ för Sveriges webbplats. https://alternativforsverige.se/riksdagsledamot-jeff-ahl-sd-g%C3%A5r-%C3%B6ver-till-alternativ-f%C3%B6r-sverige/. Läst 27 mars 2018. 
  168. ^ https://www.svd.se/sd-tappar-ledamoter-i-samma-takt-som-svenska-akademien
  169. ^ https://www.expressen.se/nyheter/tidigare-sd-toppen-utmanar-akesson-med-nytt-parti/
  170. ^ ”Så ska de slå ut SD”. Aftonbladet. 14 maj 2009. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11821478.ab. 
  171. ^ ”Det unga europeiska nationalisternas gemensamma deklaration” (pdf). SD Bulletinen oktober 1998. sdarkivet.se. sid. 7. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924095703/http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1998_10.pdf. 
  172. ^ ”Demokratins förgörare”. Demokratiutredningens skrift nr 28, SOU 1999:10, s. 208. Regeringskansliets förvaltningsavdelning. http://www.regeringen.se/contentassets/91eb2be18b9e4e52aaeba109ab316577/demokratins-forgorare. Läst 19 augusti 2015. 
  173. ^ ”Vad händer i Nord-Nat” (pdf). SD Bulletinen februari 1999. sdarkivet.se. sid. 10. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924095716/http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1999_02.pdf. 
  174. ^ ”SD svänger om Nationella fronten”. Svenska Dagbladet. Stockholm TT. 27 maj 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-svanger-om-nationella-fronten_3604544.svd. Läst 29 september 2014. 
  175. ^ [a b c d e f] Olsson, Lova (13 november 2010). ”Nu får SD mer danskt stöd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-far-sd-mer-danskt-stod_5664151.svd. Läst 14 november 2010. 
  176. ^ Olsson, Kristina (20 oktober 2009). ”Dansk Folkeparti ger Sverigedemokraterna kalla handen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dansk-folkeparti-ger-sverigedemokraterna-kalla-handen_3681621.svd. Läst 14 november 2010. 
  177. ^ Brandel, Tobias (11 september 2010). ”Kjærsgaard kritiserade Sahlin och Reinfeldt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kjaersgaard-kritiserade-sahlin-och-reinfeldt_5304553.svd. Läst 14 november 2010. 
  178. ^ [a b] Haglund, Fredrik (27 maj 2013). ”Sverigedemokraterna söker samarbete inför EU-val”. Europaportalen. http://www.europaportalen.se/2013/05/sverigedemokraterna-soker-samarbete-infor-eu-val. Läst 29 september 2014. 
  179. ^ ”‘Vlaams Belang gaat praten met Wilders’” (på nederländska). Standaard. 27 maj 2013. Läst 29 september 2014. 
  180. ^ ”Högerextrema partier vill skapa en ny partigrupp efter EU-valet”. Studio Ett. Sveriges Radio. 14 november 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5703892. Läst 29 september 2014. 
  181. ^ ”SD varnas för Le Pen”. Metro. TT. 24 november 2013. http://www.metro.se/nyheter/sd-varnas-for-le-pen/EVHmkx!X4jjrKnj4dZsw/. Läst 29 september 2014. 
  182. ^ Holmström, Gustav (14 november 2013). ”Dansk folkeparti hotar med att överge Sverigedemokraterna”. Nyheter24. http://nyheter24.se/nyheter/politik/756991-dansk-folkeparti-hotar-med-att-overge-sverigedemokraterna. Läst 29 september 2014. 
  183. ^ [a b] Bolin, Niklas (2013). Målsättning riksdagen. Ett aktörsperspektiv på nya partiers inträde i det nationella parlamentet. Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
  184. ^ Garme, Cecilia (24 april 2004). ”Sverigedemokraterna får miljoner av rik rasist”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sverigedemokraterna-far-miljoner-av-rik-rasist/. Läst 29 september 2014. 
  185. ^ http://www.expressen.se/nyheter/mattias-karlsson-skrev-at-avpixlat/
  186. ^ http://www.expressen.se/nyheter/sd-toppar-ger-hemliga-tips-till-hatsajterna/
  187. ^ http://sdkuriren.se/
  188. ^ [a b] Sköld, Josefin (27 juni 2013). ”SD har inga problem med Ekeroths inblandning i Avpixlat”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17034925.ab. Läst 29 september 2014. 
  189. ^ ”Almedalen 1 juli: Sverigedemokraternas dag med Jimmie Åkessons tal”. Sveriges Radio i Almedalen. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3227&artikel=5578186. Läst 29 september 2014. 
  190. ^ Avpixlat får ansvarig utgivare. Dagens Nyheter, den 2 juni 2014. Läst 28 juli 2014.
  191. ^ http://www.expressen.se/nyheter/mattias-karlsson-skrev-at-avpixlat/
  192. ^ Vergara, Daniel (22 november 2012). ”SD distribuerar rasistisk tidning”. Expo. http://expo.se/2012/sd-distribuerar-rasistisk-tidning_5478.html. Läst 29 september 2014. 
  193. ^ [a b] Pettersson Normark, Frida; Zachariasson, Helena (22 november 2012). ””Islam värre hot än nazismen””. SVT Nyheter. TT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/sd-skickar-ut-islamkritisk-tidning. Läst 10 juli 2013. 
  194. ^ ”SD skickar ut islamfientlig tidning”. Svenska Dagbladet. TT. 22 november 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-skickar-ut-islamfientlig-tidning_7690520.svd. Läst 10 juli 2013. 
  195. ^ http://www.expressen.se/nyheter/sd-mejl-avslojar-dubbelspelet/
  196. ^ [a b c d e f g h i] ”Sverigedemokraternas valresultat 1988-2010”. Sverigedemokraterna. https://sverigedemokraterna.se/valresultat/. Läst 20 juni 2014. 
  197. ^ ”Övriga partier riksdagsvalet 1998”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  198. ^ ”Sverige - Valområde - 2002-09-27 09:16:45”. Valmyndigheten. 27 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00R/00.html. Läst 14 november 2010. 
  199. ^ ”Sverige - Summering - 2002-09-26 15:37:38”. Valmyndigheten. 26 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00L/00.html. Läst 14 november 2010. 
  200. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 28 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/L/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  201. ^ ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 1 oktober 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  202. ^ ”Sverige - Summering - 2003-03-20 10:49:22”. Valmyndigheten. 20 mars 2003. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00K/00.html. Läst 14 november 2010. 
  203. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 4 december 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  204. ^ ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 5 oktober 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  205. ^ ”Europaparlamentsval 13 juni 2004”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html. Läst 14 november 2010. 
  206. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2005”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2005/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  207. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2013”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2013/slutg/valresultat/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 3 december 2013. 
  208. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2017”. Svenska kyrkan. https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2017/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 21 oktober 2017. 

Tryckta källor

  • Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. ISBN 91-44-04307-4 
  • Teitelbaum, Benjamin (2013) (på engelska). "Come Hear Our Merry Song:" Shifts in the Sound of Contemporary Swedish Radical Nationalism. Ph.D. Dissertation. Brown University 

Webbkällor

Vidare läsning

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sverigedemokraterna.
v • r
Sverigedemokraterna
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare i riksdagen
I regeringsställning
Ej befunnit sig i regeringsställning1
Associerade organisationer
Media
Historia och relaterade ämnen
1Samarbetar med Regeringen Kristersson genom Tidöavtalet 2022–.
v • r
Politiska partier i Sverige
Partier med bäst resultat i senaste val
Sveriges riksdag
(349 platser)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Mindre partier i riksdagsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2022)
Partiet Nyans (0,44 %) · Alternativ för Sverige (0,26 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,09 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Knapptryckarna (0,08 %) · Feministiskt initiativ (0,05 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %) · Direktdemokraterna (0,03 %) · Klimatalliansen (0,03 %) · Enhet (0,02 %) · SKP (0,02 %)
Europaparlamentet
(21 av 705 platser)
EPP (5)
S&D (5)
ECR (3)
Renew (3)
G/EFA (3)
Vänstern (2)
Mindre partier i Europaparlamentsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2024)
Folklistan (0,62 %) · Alternativ för Sverige (0,41 %) · Piratpartiet (0,37 %) · Medborgerlig Samling (0,30 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,19 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Värdigt liv (0,06 %) · Swexit (0,05 %) · Partiet Nyans (0,04 %) · SKP (0,04 %) · Klimatalliansen (0,03 %)
Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier · Riksdagspartiernas medlemsutveckling
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sverigedemokraterna&oldid=43402988”