Wikipedia:Faktafrågor
Kontakta Wikipedia | |
Frågor |
Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor |
Kontakt |
Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar |
Här kan du fråga om det mesta!
Här kan du ställa faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?
Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.
Men detta svarar vi inte på...
Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:
- Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
- Tävlingar
Vi ger inte personlig rådgivning såsom:
- Medicinsk rådgivning
- Juridisk rådgivning
- Rådgivning om relationer
- Konfessionell rådgivning
I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor här, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.
Den här sidan arkiveras automatiskt av roboten EnBotEn efter 31 dagar. |
Frågor
Vindkraft NO om Alingsås
Jag kastar ut en fråga här: Det finns ett antal "vindsnurror" en bit nordost om Alingsås, kanske till och med så långt nordost att det är i trakten av Bälinge... Vårgårda...? Om det är nån som är hemmastadd i området och kan svara, blir jag mycket tacksam. :-) // Zquid (diskussion) 23 september 2022 kl. 09.28 (CEST)
- Kan det vara den här vindparken? Larske (diskussion) 23 september 2022 kl. 09.45 (CEST)
- Här finns en karta som visar placeringen av 13 objekt (lila "pluppar") som jag antar är vindsnurrorna.
- -- Larske (diskussion) 23 september 2022 kl. 09.53 (CEST)
- @Larske: Ja, det var det området jag såg! Och här [1] hittade jag en "vy från ovan" - om man zoomar in snurran i mitten, ser man lastbilen som är parkerad nedanför - och kan jämföra storleken. (STOR var liksom ordet...)
- Ursäkta att jag inte svarat tidigare, men jag har varit på bokmässan i Göteborg fredag, lördag och idag, och det har som vanligt varit några intensiva bokmässedagar. Men kul att få veta lite om vad jag for förbi på väg till & från Göteborg. :-) // Zquid (diskussion) 25 september 2022 kl. 22.27 (CEST)
Gösta Ekmans väg
Vem är Gösta Ekmans väg i Saltsjö-Boo uppkallade efter? Har han någon koppling till platsen (namnet verkar ju inte tillhöra något tema för gatnamn i området)? 90.227.175.244 30 september 2022 kl. 16.47 (CEST)
- Lite googlande gav svaret. Enligt Hasse Ekman: Dandyn i drömfabriken hade Gösta Ekman d.ä. en sommarstuga i form av ett torp vid den väg som nu heter Gösta Ekmans väg.FBQ (diskussion) 9 oktober 2022 kl. 23.32 (CEST)
Claude Monet
Ursäkta, men är inte "Frukost i det gröna! ("Dejuner dans l'herbe") en tavla av Edouard Manet?! 83.226.38.163 9 oktober 2022 kl. 19.35 (CEST)
- Finns 2 tavlor som liknar varandra, med samma titel, av båda konstnärer. Jämför Frukost i det gröna och Frukost i det gröna (målning av Monet). --Adjoka diskussion 9 oktober 2022 kl. 19.38 (CEST)
- Två tavlor med samma titel. Den ena målad av Manet och den andra av Monet. Som upplagt för förvirring. /ℇsquilo 10 oktober 2022 kl. 20.10 (CEST)
- Frågan är ju egentligen löst, men det finns ju många exempel på problemet. I äldre tid har ju konstverk sällan haft individuella namn såsom vi tänker dem idag. De mest kända har med tiden fått namn, men de har ju ofta varierat över tid. Namnkrockar är ju däremot vanliga. Sedan finns ju exempel som här, då titeln på Monets målning anspelar på Manets, och namnlikheten inte är slumpmässig. I äldre tid har ju målningarna också vanligen namn efter motivtypen, som Pietà eller Konungarnas tillbedjan och då finns ju hundratals eller tusentals målningar med exakt samma motiv.FBQ (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 10.57 (CEST)
- Två tavlor med samma titel. Den ena målad av Manet och den andra av Monet. Som upplagt för förvirring. /ℇsquilo 10 oktober 2022 kl. 20.10 (CEST)
Jag hittar inget om detta vid en googling. Vet någon något? Tostarpadius (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 06.49 (CEST)
- Nej, jag tror att något är fel. Hemdal är ju inte något riktigt vanligt ortsnamn, mest egnahem och torp, men i Västerås finns en stadsdel som heter Hemdal, uppbyggd vid sekelskiftet 1900. Det finns och har funnits industrier där, men hittar inget om något järnverk och menar nog att det skulle gå att hitta något om det om det funnits ett sådant. Sedan är ju frågan är det Hemdal eller järnverk som blivit fel. Abbe Sjöstrand verkar ha varit aktiv i företag lite runtom - i Skåne, Småland, Stockholm och på Gotland, så det är svårt att säga något definitivt om var järnverket eller vad det nu handlar om skall ha legat.FBQ (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 11.01 (CEST)
- Det är feltryck i källan. Sjöstrand var verksam i Horndals jernverksaktiebolag. /Annika (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 11.17 (CEST)
Gamla skribentsignaturer
Finns det något sorts register över gamla skribentsignaturer? I gamla tidningsartiklar användes ofta förkortingar som signatur. Tex Kald. i Svenska Dagbladet 8 januari 1951. Finns det en lista någonstans i tidningen? LittleGun (diskussion) 13 oktober 2022 kl. 11.56 (CEST)
- Pressarkivet (som numera handhas av Riksarkivet) ska ha ett signatur- och pseudonymregister, men jag lyckas inte hitta det enkelt via den nationella arkivdatabasen (fast det kan vara jag som söker på fel sätt eller nåt). För ännu äldre tidningar än vad Pressarkivet har finns Bernhard Lundbergs Sveriges periodiska litteratur via Kungliga biblioteket, som också har en signaturlista, men den sträcker sig inte till 1950-talet utan är mest för 1800-talet. Möjligen kan du maila Riksarkivet och fråga, alt höra på något bibliotek om de kan hjälpa dig. Nitramus (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 11.23 (CEST)
- Tack! LittleGun (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 11.39 (CEST)
- @LittleGun: Äldre signaturförteckningar finns här och här, men de sträcker sig inte så långt fram i tiden. Jag har dock lyckats spåra Kald.; det var Kart-Evert Almblad, far till Jörgen Almblad. /Annika (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 11.56 (CEST)
- Stort tack! LittleGun (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 12.10 (CEST)
- @LittleGun: Äldre signaturförteckningar finns här och här, men de sträcker sig inte så långt fram i tiden. Jag har dock lyckats spåra Kald.; det var Kart-Evert Almblad, far till Jörgen Almblad. /Annika (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 11.56 (CEST)
- Tack! LittleGun (diskussion) 15 oktober 2022 kl. 11.39 (CEST)
Hydraulisk fluid eller vätska?
I till exempel Ackumulator (hydraulik) benämns det som hydraulisk vätska. Men vad är korrekt svenska? Och finns det någon skillnad mellan det som beskrivs på artikeln fluid (hydraulisk sådan) och hydraulisk vätska? Är hydraulisk vätska ens ett vetenskapligt korrekt begrepp eller är det bara en felöversättning från en:hydraulic fluid? EstrellaSuecia (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 14.03 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand.)
- "Hydraulvätska" som ett sammansatt ord finns på svenska. Kanske vanligare med "hydraulolja" eftersom vätskan ofta är olja. Det används i t.ex. domkrafter och olika typer av anläggningsmaskiner. Bromsvätska i bilar är också en sorts hydrulvätska. 90.227.175.244 16 oktober 2022 kl. 22.47 (CEST)
- "Hydraulic fluid" i engelska Wikipedia har "hydraulic liquid! som synonym i första meningen. Det låter kanske finare och enligt min mening mera tillgjort, att säga "fluid" i stället för "vätska" på svenska, men det gör ingen skillnad. I linje med föregående svar menar jag vidare, att vätskan eller oljan inte har egenskapen "hydraulisk" utan är en komponent i ett "hydrauliskt system", där kraft- eller energiöverföring sker med hjälp av en vätska. "hydraulolja" är ett ord i ordboken, och "hydraulvätska" är en lite allmännare term för samma sak. På norska har man tänkt efter samma linjer och har "hydraulikkolje" i Bokmålsordboka. Roufu (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 08.26 (CEST)
- Och om en fluid skulle vara "hydraualisk" så bör den vara en vätska eftersom hydraulik använder vätskor, medan motsvarande användning av gaser är pneumatik. Se t.ex. hydraulik eller hydraulvätskor i NE. 90.227.175.244 18 oktober 2022 kl. 17.58 (CEST)
- "Hydraulic fluid" i engelska Wikipedia har "hydraulic liquid! som synonym i första meningen. Det låter kanske finare och enligt min mening mera tillgjort, att säga "fluid" i stället för "vätska" på svenska, men det gör ingen skillnad. I linje med föregående svar menar jag vidare, att vätskan eller oljan inte har egenskapen "hydraulisk" utan är en komponent i ett "hydrauliskt system", där kraft- eller energiöverföring sker med hjälp av en vätska. "hydraulolja" är ett ord i ordboken, och "hydraulvätska" är en lite allmännare term för samma sak. På norska har man tänkt efter samma linjer och har "hydraulikkolje" i Bokmålsordboka. Roufu (diskussion) 17 oktober 2022 kl. 08.26 (CEST)
Skrotad ministerpost?
- Frågan flyttad från Wikipedia:Bybrunnen. 18 oktober 2022 kl. 21.12 (CEST)
Hittills har det funnits Minister för nordiskt samarbete (Sverige). Är den ministerposten avskaffad? På Nordiska ministerrådets hemsida saknas det numera svensk representant för detta. Har Sverige utträtt eller så? Se länk: https://www.norden.org/sv/organisation/samarbetsministrarna-mr-sam --Bruno Rosta (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 19.53 (CEST)
- Ministern med det ansvaret har inte alltid haft just den ministertiteln. Sverige kommer säkert även i fortsättningen ha en minister med det ansvaret som kommer delta i möten med övriga samarbetsministrar. 90.227.175.244 18 oktober 2022 kl. 21.17 (CEST)
- Jag vet att det oftast är någon som egentligen har en annan ministerpost primärt och den här ministerposten enbart är sekundär. Det kan t ex vara utrikesministern, eller EU-ministern som har den här positionen också vid sidan om. Men vem kan det vara nu? Och artikeln Minister för nordiskt samarbete (Sverige) måste hur som helst uppdateras, för det är inte längre Anna Hallberg, hon har avgått från detta när gamla regeringen avgick--Bruno Rosta (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 21.28 (CEST)
- Sverige är fortfarande med i Nordiska ministerrådet och kommer att skicka en minister när rådet sammanträder. Men precis som Bruno Rosta skriver så kan det bli vilken minister som helst som får åka dit, det verkar i den här regeringen inte vara ett uppdrag som delas ut på förhand. /ℇsquilo 19 oktober 2022 kl. 10.32 (CEST)
- Det saknas en svensk samarbetsminister på denna sida [2]. Det kommer nog efter ett tag. Kitayama (diskussion) 19 oktober 2022 kl. 10.39 (CEST)
- Nu har de uppdaterat sidan hos Nordiska ministerrådet. Det är tydligen Jessika Roswall som fått det här uppdraget. Med andra ord är det EU-ministern. Det är också rätt logiskt då merparten sav Norden är med i EU och till stor den handlar dagens nordiska samarbeten mest om att förbinda nordiska EU-länder med de som inte är med i EU. Så valet var inte oväntat. Jag kommer uppdatera detta senare ikväll om ingen hinner före--Bruno Rosta (diskussion) 20 oktober 2022 kl. 17.17 (CEST)
- Utfört Sådär! Nu var det klart!--Bruno Rosta (diskussion) 20 oktober 2022 kl. 23.05 (CEST)
- Nu har de uppdaterat sidan hos Nordiska ministerrådet. Det är tydligen Jessika Roswall som fått det här uppdraget. Med andra ord är det EU-ministern. Det är också rätt logiskt då merparten sav Norden är med i EU och till stor den handlar dagens nordiska samarbeten mest om att förbinda nordiska EU-länder med de som inte är med i EU. Så valet var inte oväntat. Jag kommer uppdatera detta senare ikväll om ingen hinner före--Bruno Rosta (diskussion) 20 oktober 2022 kl. 17.17 (CEST)
- Det saknas en svensk samarbetsminister på denna sida [2]. Det kommer nog efter ett tag. Kitayama (diskussion) 19 oktober 2022 kl. 10.39 (CEST)
- Sverige är fortfarande med i Nordiska ministerrådet och kommer att skicka en minister när rådet sammanträder. Men precis som Bruno Rosta skriver så kan det bli vilken minister som helst som får åka dit, det verkar i den här regeringen inte vara ett uppdrag som delas ut på förhand. /ℇsquilo 19 oktober 2022 kl. 10.32 (CEST)
- Jag vet att det oftast är någon som egentligen har en annan ministerpost primärt och den här ministerposten enbart är sekundär. Det kan t ex vara utrikesministern, eller EU-ministern som har den här positionen också vid sidan om. Men vem kan det vara nu? Och artikeln Minister för nordiskt samarbete (Sverige) måste hur som helst uppdateras, för det är inte längre Anna Hallberg, hon har avgått från detta när gamla regeringen avgick--Bruno Rosta (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 21.28 (CEST)
Vad heter struggle session på svenska?
Under kulturrevolutionen förekom det som på engelska heter Denunciation rallies eller struggle sessions. På norska heter det Kampsesjon. Vad heter det på svenska? --Bensin (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 10.56 (CEST)
- Jag vet inte om det har något eget namn, det brukar väl vanligen kallas offentlig självkritik även i de sammanhangen.FBQ (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 00.16 (CEST)
- Självkritik förutsätts i idealfallet vara frivillig. Även om den i praktiken ofta var påtvingad, som i just den typen av sessioner vi här talar om, kan det nog uppfattas som ett okritiskt användande av en propagandistisk term att kalla begreppet "offentlig självkritik". "Påtvingad självkritik" vore i så fall en mer neutral term; kruxet är, att de här mötena ofta(st) urartade till något betydligt värre än bara kritik, med tydliga inslag av förnedring (paradering med dumstrutar på huvudena var exempelvis vanligt) och ofta även direkt fysisk misshandel. Offret var dessutom ofta, om än inte alltid passivt, vilket kan göra det rätt magstarkt att använda förleden "själv". "Påtvingad självkritik" kan då uppfattas som en eufemism. "Struggle session" är i så fall en mer NPOV term. I det här fallet är "struggle" samma ord som i termen "class struggle", klasskamp, så analogt med norskan skulle det svenska ordet då bli "kampsession". Det är emellertid ett uttryck jag aldrig hört användas, inte ens på den tiden det begav sig. I brist på bättre skulle jag nog kalla det för "kollektiva bestraffningsmöten", för det var ju det det var, inslaget av kollektiva åtgärder var starkt. / TernariusDisk 24 oktober 2022 kl. 03.06 (CEST)
- Nej, det här är ju absolut inte mitt område, men det är ju absolut en eufemism att kalla det "offentlig självkritik", jag menar väl dock att det är ett begrepp som använts och satt sig i de här sammanhanget, så att det snarast förutsätts vara ofrivilligt, och att det inom maoismen förutsätts ingå olika typer av förnedrande inslag och även misshandel, liknande möten hölls ju även inom maoiströrelsen i Sverige på 1970-talet, där både misshandel och skenavrättningar har bevittnats förekommit, och "offentlig självkritik" var ju då deras term för det hela. Jag tycker väl vi skall vara försiktiga med att skapa egna översättningar, men om någon har koll på vad som skrivits i ämnet är det ju möjligt att det redan finns någon sådan.FBQ (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 08.57 (CEST)
- Jag har som sagt dåliga kunskaper, jag följde Bosse Lindquists dokumentär om Rebellrörelsen på 1990-talet och jag har haft bekanta som var maoister på den tiden, och huvudsakligen bekräftat den bilden av hur saker kunde gå till. Och "offentlig självkritik" är det begrepp de själva använde. FBQ (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 09.10 (CEST)
- Rebellrörelsen var en mycket liten och mycket extrem grupp. Termen "självkritik" var inte unik för dem, utan förekom även i andra delar av vänstern under -60 och -70-talen, då oftast under klart mindre extrema former (förleden "offentlig" tror jag bara användes av rebellrörelsen – och naturligtvis om kulturrevolutionen, det var ju därifrån de hämtat all sin retorik). Alla visste hur galna rebellrörelsen var, så när termen "offentlig självkritik" användes om deras sektliknande möten, visste alla att det var si och så med själv:et i den självkritiken. Det var nog betydligt fler som påstod att den kinesiska självkritiken verkligen var frivillig, men det fick revideras redan när kulturrevolutionen upphörde, och uppgörelsen med "de fyras gäng" började. Jag tvivlar starkt på att en yngre läsare (och det är väl de flesta nuförtiden) inser samma sak. Att okritiskt kalla det för "offentlig självkritik", alltså om både det som skedde under kulturrevolutionen och i rebellrörelsen, kan därför bibringa föreställningen att det var någon frivillighet inblandad, och det menar jag är klart fel. / TernariusDisk 24 oktober 2022 kl. 09.28 (CEST)
- Det är inte unikt med nyspråksaktiga begrepp, inte minst hos totalitär regimer, även om det i mildare varianter är del av vanlig PR. Jag tror inte det är en framkomlig väg att försöka rätta till vanlig användning, utan att det är bättre att följa WP:POMMF, men att i artiklar ta upp vad begreppet i praktiken innebär. Vi har ju t.ex. en artikel om folkrepublik, även om staterna som kallade sig så inte var speciellt intresserade av vad folket tyckte.
- Om man googlar på offentlig självkritik så är det ganska många av träffarna som antingen direkt eller indirekt (anklagelser om liknande fenomen) knyter till företeelsen som Bensin frågade om. En sökning på "påtvingad självkritik" ger mycket få träffar, även om de alla berör fenomenet direkt eller indirekt. Som kuriosa, när jag söker får jag följande förslag på "related searches": "bybrunnen", "hur ofta uppdateras wikipedia", "fakta frågor och svar", "wikipedia sök", någon som vet varför? Nog för att Google värderar Wikipedia högt, men det känns lite extremt om det är denna diskussionen som slår igenom. Gunnar Larsson (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 14.27 (CEST)
- En direktöversättning av struggle session' torde vara "kampmöte". Wvs (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 16.53 (CEST)
- Rebellrörelsen var en mycket liten och mycket extrem grupp. Termen "självkritik" var inte unik för dem, utan förekom även i andra delar av vänstern under -60 och -70-talen, då oftast under klart mindre extrema former (förleden "offentlig" tror jag bara användes av rebellrörelsen – och naturligtvis om kulturrevolutionen, det var ju därifrån de hämtat all sin retorik). Alla visste hur galna rebellrörelsen var, så när termen "offentlig självkritik" användes om deras sektliknande möten, visste alla att det var si och så med själv:et i den självkritiken. Det var nog betydligt fler som påstod att den kinesiska självkritiken verkligen var frivillig, men det fick revideras redan när kulturrevolutionen upphörde, och uppgörelsen med "de fyras gäng" började. Jag tvivlar starkt på att en yngre läsare (och det är väl de flesta nuförtiden) inser samma sak. Att okritiskt kalla det för "offentlig självkritik", alltså om både det som skedde under kulturrevolutionen och i rebellrörelsen, kan därför bibringa föreställningen att det var någon frivillighet inblandad, och det menar jag är klart fel. / TernariusDisk 24 oktober 2022 kl. 09.28 (CEST)
- Jag har som sagt dåliga kunskaper, jag följde Bosse Lindquists dokumentär om Rebellrörelsen på 1990-talet och jag har haft bekanta som var maoister på den tiden, och huvudsakligen bekräftat den bilden av hur saker kunde gå till. Och "offentlig självkritik" är det begrepp de själva använde. FBQ (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 09.10 (CEST)
- Nej, det här är ju absolut inte mitt område, men det är ju absolut en eufemism att kalla det "offentlig självkritik", jag menar väl dock att det är ett begrepp som använts och satt sig i de här sammanhanget, så att det snarast förutsätts vara ofrivilligt, och att det inom maoismen förutsätts ingå olika typer av förnedrande inslag och även misshandel, liknande möten hölls ju även inom maoiströrelsen i Sverige på 1970-talet, där både misshandel och skenavrättningar har bevittnats förekommit, och "offentlig självkritik" var ju då deras term för det hela. Jag tycker väl vi skall vara försiktiga med att skapa egna översättningar, men om någon har koll på vad som skrivits i ämnet är det ju möjligt att det redan finns någon sådan.FBQ (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 08.57 (CEST)
- Självkritik förutsätts i idealfallet vara frivillig. Även om den i praktiken ofta var påtvingad, som i just den typen av sessioner vi här talar om, kan det nog uppfattas som ett okritiskt användande av en propagandistisk term att kalla begreppet "offentlig självkritik". "Påtvingad självkritik" vore i så fall en mer neutral term; kruxet är, att de här mötena ofta(st) urartade till något betydligt värre än bara kritik, med tydliga inslag av förnedring (paradering med dumstrutar på huvudena var exempelvis vanligt) och ofta även direkt fysisk misshandel. Offret var dessutom ofta, om än inte alltid passivt, vilket kan göra det rätt magstarkt att använda förleden "själv". "Påtvingad självkritik" kan då uppfattas som en eufemism. "Struggle session" är i så fall en mer NPOV term. I det här fallet är "struggle" samma ord som i termen "class struggle", klasskamp, så analogt med norskan skulle det svenska ordet då bli "kampsession". Det är emellertid ett uttryck jag aldrig hört användas, inte ens på den tiden det begav sig. I brist på bättre skulle jag nog kalla det för "kollektiva bestraffningsmöten", för det var ju det det var, inslaget av kollektiva åtgärder var starkt. / TernariusDisk 24 oktober 2022 kl. 03.06 (CEST)
- Tack för era svar! @Bairuilong: Du skriver mycket om Kina. Vet du vad det heter, eller har du kanske tillgång till en källa där det finns en svensk term för detta? --Bensin (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 18.51 (CEST)
- Jag har en del svenskspråkig litteratur som kanske har ett förslag, men jag har dessvärre inte tid att leta i närtid. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 05.17 (CEST)
Söker något historiskt dokument om fastigheten "Löten", Rabbsta, Munktorp, Västmanland
typ ägare, lagfart 194.132.235.105 25 oktober 2022 kl. 14.45 (CEST)
- Det vore bra om du förtydliga vad du vill ha det till. Lantmäteriets historiska kartor har nyss gjorts om, det gjorde det väldigt mycket bökigare att söka. Vid laga skifte i Rabbsta 1848 verkar ingen bebyggelse finnas vid Löten. Vid ägodelning 1865 finns Björkunds torp, det som nu kallas Björkholmen invid Löten utmärkt. Dock ingen bebyggelse vid Löten. Ortsnamnsarkivet omtalar Löten som namn på lägenhet på Rabbsta ägor. Uppgiften är från 1938 och där sägs "namnet användes sällan i dagligt tal". Jag testade några husförhörslängder i slutet av 1800-talet, det finns några torpare och backstugusittare på Rabbstas ägor, tyvärr anges inte några namn på fastigheterna.
- Jag tittade lite till. Lantmäteriet har två avstyckningar från 1879. Det verkar vara en fastighet som avstyckats från skräddar Björklunds fastighet i Rabbsta av Erik Persson. Det verkar som den gränsar till hans. Jag hittar honom i husförhörslängden, smeden Erik Gustaf Persson på Rabbestas ägor. Det här skulle kunna vara löten. Fastighetsbeteckningarna stämmer dock inte, det här är Rabbsta 1:7 och Rabbsta 2:7, enligt lantmäterikartan är Löten Rabbsta 2:6.
- Aha! Hittade en handling som rörde denna fastighet 2:6, det är en avsöndring från 1871 "Att undertecknade hafva öfverenskommit det årliga afgälden för den lägenhet norra Löten, som på Rabbsta mark blifvit afsöndrad från 1/3 mantal i No 2, skall såsom utgörande nära 1/10 del af Hemmansdelen, utgå efter uppskattad areal med 15 Rdr 16 öre eller kbf. 3.75 k:or Spannemål, det varder härmed intygadt af Rabbesta i Munkturps Socken den 17 Mars 1871. Undertecknas Christina Larsdotter Erik Andersson. På en gång Närvarande Wittnen P. S. Larsson Rabbsta. Såsom förmyndare för Eric Perssons Barn, förklarar jag mig härmed fullt nöjd. JOnas Larsson i Hälieby. På en gång närvarande wittnen. A. G Larsson och August Olsson i Åsby."FBQ (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 18.47 (CEST)
- Nu hittade hittade jag att det var en tidigare avsöndring som såsiftades. Ortsnamnsarkivet hade Löten även som namn på åkerlotter. Det framgår här det finns en karta från 1867 över de ägor som E. Ericson tillhandlat sig av Eric Andersson i samma by. Karttexten är skriven med skrivmaskin, och det när nog en renovering från 1900-talet av en äldre karta. Det gör den dock tydligare, den norra delen, 2:6 kallas Norra Löten, och den södra delen 1:4 kallas Södra Löten.FBQ (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 18.53 (CEST)
- Hittade hur man fick upp de allmänna kartorna Häradsekonomen 1905–1911 visar Löten på lotten för Norra Löten 2:6. Ingen annan bebyggelse. Det är samma som finns på Ekonomiska kartan 1963. Det verkar inte funnits något torp på Södra Löten. I husförhörslängden hittade jag ingen som verkade kunna stämma med Erik Eriksson som skall ha köpt och avstyckat Löten. Men, då har jag inte letat alltför noga.FBQ (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 22.14 (CEST)
Svante Arrhenius födelsedag
I artikeln om Svante Arrhenius har hans födelsedatum varierat mellan olika sidversioner mellan den 18 och den 19 februari 1859. Det verkar finnas källor som stöder båda datumen. I hans biografi på Nobelstiftelsens hemsida), liksom i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens minnesskrift anges den 19 februari, medan i kyrkoböckerna anges den 18 februari. Är det någon som vet? Nitramus (diskussion) 26 oktober 2022 kl. 20.34 (CEST)