Hoppa till innehållet

Användare:94.234.112.242/Jan Stanisław Sapieha

Från Wikipedia
Ogiltigt id
Redigera Wikidata

Jan Stanisław Sapieha, född den 25 oktober 1589 i Maladzetjna och död den 10 april 1635 i Ljachavitjy, var marskalk av Litauen från 1621, hovmarskalk av Litauen från 1617, marskalk i Storfurstendömet Litauen år 1612 och starosta i Słonim.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Han var den äldste son till Lew Sapieha och hans första hustru Dorota Firlejówna, och bror till Krzysztof Michał och Kazimierz Leon Sapieha.

Mellan åren 1599 och 1603 studerade han vid jesuitordens akademi i Vilnius, och därefter mellan 1603 och 1605 vid jesuitordens college i Braniewo. Han fortsatte sin utbildning utomlands i Würzburg, Frankfurt am Main och Paris. Han återvände till Polen 1608.

År 1609 antogs han vid hovet hos Sigismund III Vasa. Han deltog som hovman i kriget mot Ryssland, och efter att Smolensk hade fallit 1611 fick han utmärkelsen storkrono-understallare i Litauen för sina insatser.

Mellan åren 1612 och 1613 gjorde han sin andra utlandsresa genom Tyskland och Italien. Han var med och valde den nya kejsaren Rudolf II.

År 1621 utnämndes han till storkronmarskalk i Litauen. Under denna tid blev han vän med kronprins Vladislav. Han förespråkade att Vladislav skulle göra mer ansträngningar för att ta över tronen i Moskva, förebyggande avskaffande av Krimkhanatet och en snabb lösning på den svenska frågan genom territoriella eftergifter i Livland och avstående från Sigismund III Vasa som kung av Sverige.

Mellan åren 1611 och 1625 skickade han minst sex gånger bud till riksdagen.

Han deltog i kriget mot Sverige från 1625. Trots bristande militära talanger överraskades hans armé av den svenska armén vid Wallhof, där hans trupper totalt besegrades. Efter att ha samlat ihop resterna av sin armé började han samarbeta med fältmarskalken Krzysztof Radziwiłł, och inledde offensiva expeditioner. På grund av den annalkande större svenska styrkan tvingades de dock retirera. I juni 1626 överlämnades befälet över den litauiska armén till Aleksander Korwin Gosiewski, och Jan Stanisław begav sig med sitt följe till Preussen, där Sigismund III befann sig.

Från och med 1627 började han försämras i hälsan, drabbades av en sjukdom som inte helt kunde identifieras. Men ännu under åren 1627-1628 var han intresserad av arbetena på slottet i Lachowice, moderniseringen av bastionförsvar i stadens befästningar och slottet i Stary Bychaŭ, vars byggande slutfördes på hans order.[1] Mellan 1628-1629 reste han till Tjeckien och Italien. År 1630 befann han sig vid kejsarhoffet i Wien.

Efter att ha återvänt till landet deltog han i sejm 1631 och 1632. Under kungavalet i Polen 1632 blev han domare i den allmänna kapitelsdomstolen.[2] Han var en elektor för Vladislav IV Vasa från vojvodskapet Nowogród i 1632,[3] och undertecknade hans pacta conventa.[4] Jan Stanisław Sapieha förberedde sina egna trupper för Vladislav IV:s expedition till Smolensk 1633. Trots tydliga tecken på sjukdom tolererade kungen honom i sin närhet. Sapiehas sista offentliga framträdande ägde rum i början av 1635.

Han dog den 10 april 1635 på slottet i Ljachavitjy.

Jesuitprästen Maciej Kazimierz Sarbiewski höll hans begravningstal.[5] En minnesplakett till hans ära finns ovanför ingången till sakristian i St. Michaels kyrka i Vilnius.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Volkau, Mikola. Volkau M. Budowa rezydencji w Lachowiczach i Starym Bychowie w 1. połowie XVII wieku // Residentiae tempore belli et pacis. Materiały do badań i ochrony założeń rezydencjonalnych i obronnych / red. P. Lasek, P. Sypczuk. Warszawa, 2019. S. 246–251.. https://www.academia.edu/40960606/Volkau_M_Budowa_rezydencji_w_Lachowiczach_i_Starym_Bychowie_w_1_po%C5%82owie_XVII_wieku_Residentiae_tempore_belli_et_pacis_Materia%C5%82y_do_bada%C5%84_i_ochrony_za%C5%82o%C5%BCe%C5%84_rezydencjonalnych_i_obronnych_red_P_Lasek_P_Sypczuk_Warszawa_2019_S_246_251. Läst 17 juli 2023. 
  2. ^ "Porządek Na Seymie Walnym Elekcyey, miedzy Warszawą a Wolą, Przez opisane Artykuły, do samego tylko Aktu Elekcyey należące, vchwalony y postanowiony. Roku Pańskiego, M. DC. XXXII. Dnia 27. Września, s. 6." är en text som beskriver ordningen vid valet av en ny monark i Polen-Litauen. Texten fastställdes och godkändes den 27 september 1632.
  3. ^ "Suffragia Woiewodztw y Ziem Koronnych, y W. X. Litewskiego, Zgodnie ná Naiásnieyssego Władisława Zygmunta ... roku 1632 ... Woiewodztwo Krákowskie." är en text som beskriver hur rösterna från olika regioner i Polen-Litauen fördelades vid valet av en ny monark 1632. Texten nämner specifikt rösterna från Krakow.
  4. ^ "Porządek Na Seymie Walnym Elekcyey, miedzy Warszawą a Wolą, Przez opisane Artykuły, do samego tylko Aktu Elekcyey należące, vchwalony y postanowiony. Roku Pańskiego, M. DC. XXXII. Dnia 27. Września, s. 17." är en text som beskriver ordningen vid valet av en ny monark i Polen-Litauen. Texten fastställdes och godkändes den 27 september 1632 och finns på sidan 17.
  5. ^ "Maciej Kazimierz Sarbiewski, Laska marszałkowska albo kazania na pogrzebie Jana Stanisława Sapiehy, W. Marszałka Litewskiego, Wilno, 1635" är en bok som innehåller begravningstalet som Maciej Kazimierz Sarbiewski höll för Jan Stanisław Sapieha, marskalk av Litauen, i Vilnius 1635.

[[Kategori:Män]] [[Kategori:Födda 1589]] [[Kategori:Avlidna 1635]] [[Kategori:Personer i Litauen under 1600-talet]]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:94.234.112.242/Jan_Stanisław_Sapieha&oldid=53600416”