Gotiska alfabetet

Denna artikel innehåller gotiska bokstäver. Utan rätt teckenkodning, typsnitt och stöd för komplex textlayout riskerar tecknen att visas felaktigt. Om tecknen visas som fyrkanter eller frågetecken kan du få hjälp här.

Sida ur Silverbibeln (Codex Argenteus), huvudkällan för gotisk skrift.

Det gotiska alfabetet var ett tidigmedeltida alfabet för skrift på gotiska. Det utvecklades utifrån det grekiska alfabetet under 300-talet av visigotiska biskopen Wulfila, en predikant av kappadokien-grekisk härkomst, i syfte att översätta bibeln.

Föregående användes bland annat den äldre runraden (forngermansk futhark) för skriven gotiska men denna var mindre passande för skrift på papper och verkar ej varit särskilt vanlig inom skriven gotiska baserat på de ytterst få fynd av 'rungotiska' som funnits – se gotiska runinskrifter. Vissa äldre runor fördes dock över till det gotiska alfabetet för att fylla ut den gotiska fonologin som saknades i det grekiska alfabetet.

Alfabetet började falla ur bruk under 600-talet.

Skrift

Gotisk skrift läses vänster till höger och skrivs främst utan mellanrum mellan orden – så kallat scriptio continua^(en). Omkring 3 000 lexem (ord i grundbetydelse) är kända.

Den främsta överlevande gotiska skriften är en evangeliebok från början av 500-talet som kallas Silverbibeln, vilken för närvarande finns belägen hos Carolina Rediviva i Uppsala.

Alfabetet

Alfabetet använder i stort sett uncialformer av det grekiska alfabetet med undantag för ett antal tillägg för germansk fonologi. Exempelvis använder alfabetet runan ᚢ [ur] (/ʊ/, /uː/) då grekiskan saknar dito. Även bokstävernas namn inhämtades till stor del från de äldre runorna. Genom att skriva en punkt eller ett streck över en bokstav kunde den användas för att representera ett nummervärde.

Nummervärde	Form	Unicode		Transl.	Ljudvärden	Namn		Jämför
						Gotiska	Alkuinskt	Äldre runnamn	Bokstäver
1		𐌰	𐌰 𐌰	a	/a/, /aː/	*𐌰𐌽𐍃, *ans, ”asagud” *𐌰𐍃𐌺𐍃, *asks, ”ask”	aza	*ansuz	Α, Ⲁ
2		𐌱	𐌱 𐌱	b	/b/, /β/	*𐌱𐌰𐌹𐍂𐌺𐌰𐌽, *bairkan, ”björk”	bercna	*berkanan	Β, Ⲃ
3		𐌲	𐌲 𐌲	g	/a/, /ɣ/, /x/; /n/; /ŋ/	𐌲𐌹𐌱𐌰, giba, ”gåva”	geuua	*gebō	Γ, Ⲅ
4		𐌳	𐌳 𐌳	d	/d/, /ð/	𐌳𐌰𐌲𐍃, dags, ”dag”	daaz	*dagaz	Δ, D, Ⲇ
5		𐌴	𐌴 𐌴	e	/eː/	*𐌰𐌹𐍈𐍃, *aiƕs, ”häst” *𐌴𐌹𐍅𐍃, *eiws, ”idegran”	eyz	*eihwaz, *ehwaz	Ε, Ⲉ
6		𐌵	𐌵 𐌵	q	/kʷ/	*𐌵𐌰𐌹𐍂𐌸𐍂𐌰, *qairþra, ? *𐌵𐌰𐌹𐍂𐌽𐌰, *qairna, ”kvarnsten”	quetra	*perþō (besläktad?)	(Ϛ), ϰ, Ⲋ(?)
7		𐌶	𐌶 𐌶	z	/z/	(?)	ezec	*algiz	Ζ, Ⲍ
8		𐌷	𐌷 𐌷	h	/h/, /x/	*𐌷𐌰𐌲𐌰𐌻, *hagal, ”hagel” *𐌷𐌰𐌲𐌻𐍃, *hagls, ”hagel”	haal	*haglaz	Η, Ⲏ
9		𐌸	𐌸 𐌸	þ (th)	/θ/	𐌸𐌹𐌿𐌸, þiuþ, ”god” 𐌸𐌰𐌿𐍂𐌽𐌿𐍃, þaurnus, ”Törn”	thyth	*thurisaz	Φ, Ψ, Ⲑ
10		𐌹	𐌹 𐌹	i	/i/	*𐌴𐌹𐍃, *eis, ”is”	iiz	*īsaz	Ι, Ⲓ
20		𐌺	𐌺 𐌺	k	/k/	*𐌺𐌿𐍃𐌼𐌰, *kusma,”böld” *𐌺𐍉𐌽𐌾𐌰, *kōnja, ”koda”	chozma	*kaunan	Κ, Ⲕ
30		𐌻	𐌻 𐌻	l	/l/	*𐌻𐌰𐌲𐌿𐍃, *lagus, ”lög, lag”	laaz	*laguz	Λ, Ⲗ
40		𐌼	𐌼 𐌼	m	/m/	𐌼𐌰𐌽𐌽𐌰, manna, ”man”	manna	*mannaz	Μ, Ⲙ
50		𐌽	𐌽 𐌽	n	/n/	𐌽𐌰𐌿𐌸𐍃, nauþs, ”nöd”	noicz	*naudiz	Ν, Ⲛ
60		𐌾	𐌾 𐌾	j	/j/	𐌾𐌴𐍂, jēr, ”år/årsskörd”	gaar	*jēran	G, ᛃ, Ⲝ(?)
70		𐌿	𐌿 𐌿	u	/ʊ/, /uː/	*𐌿𐍂𐌿𐍃, *ūrus, ”uroxe”	uraz	*ūruz	ᚢ, Ⲟ(?)
80		𐍀	𐍀 𐍀	p	/p/	*𐍀𐌰𐌹𐍂𐌸𐍂𐌰, *pairþra, ?	pertra	*perþō	Π, Ⲡ
90		𐍁	𐍁 𐍁	–	–	–	–	–	Ϙ, Ϥ
100		𐍂	𐍂 𐍂	r	/r/	*𐍂𐌰𐌹𐌳𐌰, *raida, ”vagn/rida”	reda	*raidō	R, Ⲣ
200		𐍃	𐍃 𐍃	s	/s/	𐍃𐌰𐌿𐌹𐌻, sauil, ”sol” *𐍃𐍉𐌾𐌹𐌻, *sōjil, ”sol”	sugil	*sôwilô	S, Ⲥ
300		𐍄	𐍄 𐍄	t	/t/	*𐍄𐌹𐌿𐍃, *tius, ”Tyr”	tyz	*tīwaz	Τ, ᛏ, Ⲧ
400		𐍅	𐍅 𐍅	w	/w/, /y/	𐍅𐌹𐌽𐌾𐌰, winja, ”betesmark” 𐍅𐌹𐌽𐌽𐌰, winna, ”smärta”	uuinne	*wunjō	Υ, Ⲩ
500		𐍆	𐍆 𐍆	f	/ɸ/	𐍆𐌰𐌹𐌷𐌿, faihu, ”lösöre”	fe	*fehu	Ϝ, F, Ⲫ(?)
600		𐍇	𐍇 𐍇	x	/k/	*𐌹𐌲𐌲𐌿𐍃, *iggus, ”Yngve” 𐌹𐌲𐌲𐍅𐍃, *iggws, ”Yngve”	enguz	*ingwaz	Χ, Ⲭ
700		𐍈	𐍈 𐍈	ƕ (hw)	/hʷ/, /ʍ/	*𐍈𐌰𐌹𐍂, *ƕair, ”kittel”	uuaer	–	Θ, Ⲯ(?)
800		𐍉	𐍉 𐍉	ō	/oː/	*𐍉𐌸𐌰𐌻, *ōþal, ”odal”	utal	*ōþala	Ω, Ο, ᛟ, Ⲱ
900		𐍊	𐍊 𐍊	–	–	–	–	–	ᛏ, Ͳ (Ϡ), Ⳁ

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 8 september 2024.