Hoppa till innehållet

Himalayahussvala

Från Wikipedia
Himalayahussvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSvalor
Hirundinidae
SläkteDelichon
ArtHimalayahussvala
D. nipalense
Vetenskapligt namn
§ Delichon nipalense
AuktorHorsfield & Moore, 1854
Utbredning
Himalayahussvalans utbredningsområde

Himalayahussvala[2] (Delichon nipalense) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Himalayahussvalan är en 13 cm lång svala, lik andra hussvalor med blåsvart ovansida och vitt på undersida och övergump. Denna art är dock mörkare, med helt tvärt avskuren stjärt. Vidare har den endast ett smalt vitt band på övergumpen, svart strupe och svarta undre stjärttäckare som kontrasterar skarpt med den vita buken. Även de undre vingtäckarna är svarta.[4]

Himalayahussvala i flykten.

Himalayahussvalan är mestadels tyst, men yttrar ett ljust "chi-i" i flykten.[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Himalayahussvala delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Himalayahussvalan hittas i dalar och utmed bergsryggar, i öppna områden med exponerade klippor och kring bergsbelägna byar. Arten är stannfågel, men kan röra sig korta avstånd efter häckning, framför allt till lägre nivåer. Fågeln är insektsätare och ses födosöka i flock, ibland med andra svalor och seglare och ofta högt upp.[5]

Himalayahussvalan häckar upp till åtminstone 3500 meters höjd mellan mars och april och september i kolonier med mellan tio och hundratals par, oftast mellan 25 och 50. Boet är en djup skål av lera fodrad med gräs och fjädrar som placeras under ett överhäng på en lodrät klippvägg. Den lägger tre till fyra vita ägg. Båda könen bygger boet, ruvar äggen och matar ungarna.[5][6][7]

Himalayahussvala vid bo i Bhutan.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vida spridd och ganska vanlig i Nepal och även lokalt ganska vanlig i Indien.[8]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Delichon nipalense Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan & C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 11 februari 2016
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Turner, A. (2019). Nepal House Martin (Delichon nipalense). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57748 19 januari 2019).
  6. ^ Osmaston, B.B. (1918). ”Further notes on birds nesting in the Tons Valley”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 25 (3): sid. 493–495. https://biodiversitylibrary.org/page/5454380. 
  7. ^ Turner, Angela K; Rose, Chris (1989). A handbook to the swallows and martins of the world. Christopher Helm. sid. 232–233. ISBN 0-7470-3202-5 
  8. ^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 1998. Birds of the Indian Subcontinent. Christopher Helm, London.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]