Universitetshuset, Uppsala
Universitetshuset | |
Uppsala | |
Universitetshuset
| |
Land | Sverige |
---|---|
Ort | Uppsala |
Adress | Biskopsgatan 3 |
Koordinater | 59°51′27.21″N 17°37′46″Ö / 59.8575583°N 17.62944°Ö |
Arkitekt | Herman Holmgren |
Ägare | Statens Fastighetsverk |
Färdigställande | 1887 |
Arkitektonisk stil | Romersk renässansstil |
Universitetshuset är Uppsala universitets huvudbyggnad, uppförd 1887 av byggmästaren Carl Henrik Hallström och ritad av arkitekt Herman Holmgren.[1] Det målades invändigt av Svante Thulin. Huset är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.
Universitetshuset ligger centralt i Uppsala vid Universitetsparken, nära Gustavianum och domkyrkan. Idag används huset för föreläsningar, konferenser, konserter och akademiska högtider. Vissa salar används även för seminarier inom bland annat juridik.
Ovanför ingången till aulan citeras 1700-talsfilosofen Thomas Thorilds aforism:
- Tänka fritt är stort
- men tänka rätt är större
Historia
[redigera | redigera wikitext]Idén om att bygga ett nytt universitetshus väcktes av jubelfestkommittén inför universitetets jubelfest 1877. De befintliga lokalerna, Gustavianum och Konsistoriehuset upplevdes trånga och otidsenliga. Festsalen i Carolina Rediviva var både svårtillgänglig och brandfarlig, och det växande biblioteket gjorde anspråk på att nyttja lokalytan. I mitten av 1870-talet fanns ritningarna färdiga och ett extra statsanslag om 740 000 kronor beviljades åt bygget. Men förslaget försköts, och istället utlystes en arkitekttävling där Herman Holmgren uppdrogs att rita det nya huset. Bland de förslag som inte gick vidare fanns exempelvis arkitekten Adrian Crispin Petersons, som under 1860- och 70-talen tillbringade flera år i Uppsala.[2] Till byggmästare hade anlitats Carl Henric Hallström. För honom blev universitetshuset dock en ekonomisk katastrof. När arbetet var slutfört hade han förlorat omkring 610 000 kronor på projektet.[3] I närvaro av kung Oscar II och rektor Carl Yngve Sahlin invigdes det nya universitetshuset i maj 1887.[4]
Renovering 2016–2017
[redigera | redigera wikitext]Universitetshuset stängdes 1 februari 2016 för en ut- och invändig renovering. Bland annat gjordes tillgänglighetsanpassning, samt modernisering av el, belysning och akustik.[5] Under perioden användes inte lokalerna. Akademiska högtider och andra evenemang var under perioden förlagda till andra lokaler i Uppsala. Bland annat hölls doktorspromotionen i Uppsala domkyrka, ceremonin inför nationernas recentiorsgasquer på Uppsala slott och universitetets välkomstmottagning på Uppsala konsert och kongress.[6] Renoveringen var färdigställd i oktober 2017.[7]
Namnplaketter
[redigera | redigera wikitext]På fasaden finns plaketter med namn på många av universitetets mest framstående vetenskapsmän och ledare. Namnen är målade i guld syns och tydligt runt om huset.
Mot Universitesparken
[redigera | redigera wikitext]- Olof Rudbeck D.Ä, universalgeni
- Nils v. Rosenstein, filosof
- Pehr v. Afzelius, läkare
- Petr. Hoffwenius, läkare
- Adolph Murray, läkare
- Israel Hwasser, läkare och filosof
- Elias Fries, botaniker och mykolog
- Göran Wahlenberg, botaniker
- Torbern Bergman, kemist
- Anders Celsius, fysiker
- Carl v. Linné, botaniker
Huvudentre
[redigera | redigera wikitext]- Benjamin Höijer, filosof
- Nils Fredrik Biberg, filosof
- Samuel Grubbe, riksdagsledamot och filosof
- Erik Gustaf Geijer, poet och filosof
- Chr. Jac. Boström, filosof
- Nic. Bothniensis, ärkebiskop
- Jesper Svedberg, biskop och rektor
- Olof Celcius D.Ä. botaniker och runforskare
- Joh. Rudbeckius, biskop
- Eric Benzelius, biskop
- Samuel Ödmann, teolog och botaniker
Mot S:t Olofsgatan
[redigera | redigera wikitext]- Carl Lundius, rättslärd och jurist
- Olof Rabenius, författare
- Joh. Messenius, författare
- Joh. Luccenius, jurist och historiker
- Joh. Freinshemius, språkvetare
- Joh. Scheffer, filolog och historiker
- Olof Verelius, historiker
- Joh. Upmarck, filolog och diplomat
Mot Kamphavet
[redigera | redigera wikitext]- Laurentius Norrmann, biskop
- Johan Ihre, språkforskare
- Carl Aurivillius, språkforskare och orientalist
- Samuel Klingenstierna, matematiker
- Fredrik Rudberg, fysiker
- Anders Jonas Ångström, astronom och fysiker
Mot Biskopsgatan
[redigera | redigera wikitext]- P. D. Amadeus Atterbom, poet
- Jacob Arrhenius, teolog
- Johan Gotschalk Wallerius, kemist
- Carl Peter Thunberg, botanist
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Universitetshuset och Universitetsparken i Uppsala”. Arkiverad från originalet den 5 september 2019. https://web.archive.org/web/20190905181538/https://www.upplandsmuseet.se/globalassets/publikationer/rapportserien/rapporter-2013/rapport-2013_06.pdf. Läst 4 juni 2018.
- ^ Vainesworth, Christopher (2014). Med nit och skicklighet: arkitekten Adrian Crispin Peterson och hans yrkesverksamhet i Uppsala 1866–1872. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1713285&dswid=-5878
- ^ Uppsala universitet 1852–1916: En byggmästares öde
- ^ Lindroth, Sten (1976). Uppsala universitet 1477-1977. Uppsala: Uppsala universitet. sid. 194. Libris 8357267. ISBN 91-506-0072-9
- ^ ”Varsam renovering av Universitetshuset i Uppsala”. News Powered by Cision. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161006172839/http://news.cision.com/se/statens-fastighetsverk/r/varsam-renovering-av-universitetshuset-i-uppsala,c9915249. Läst 5 oktober 2016.
- ^ "Universitetshuset stängt för renovering" Arkiverad 10 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., Uppsala universitet studentnyheter, 2016-01-26, läst 2016-08-08.
- ^ ”Uppsala universtetshus färdigrestaurerat”. https://www.byggnyheter.se/20190803/18596/uppsalas-universitetshus-fardigrestaurerat. Läst 2 september 2022.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Uppsala universitet om Universitetshuset hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 7 maj 2012).
- Statens fastighetsverk om Universitetshuset hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 29 juli 2014).
- Byggnadsminnen enligt Länsstyrelsen i Uppsala län hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 27 mars 2008).
- Heinemann, Thomas, red (1987). Universitetshuset i Uppsala 1887-1987: en jubileumsbok. Uppsala: Almqvist & Wiksell international. Libris 7402561. ISBN 91-506-0608-5
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Ingången till aulan.
-
Skulpturer.
-
Aulan.
-
Sidan.
-
Invigningen år 1887.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Webbkamera vid Universitetshuset
- Wikimedia Commons har media som rör Universitetshuset, Uppsala.
- Bilder på Digitalt Museum