Sju av de gripna politikerna väntades utmana president Daniel Ortega i presidentvalet – vilket de alltså inte kunde göra i och med att de greps.
Bara några av Ortegas medlöpare tilläts ställa upp som motkandidater till honom i valet i november i fjol.
Daniel Ortega omvaldes och sitter fortsättningsvis på presidentposten efter att många av hans politiska motståndare fängslats. Han inledde sin fjärde period den 10 januari.
De gripna anklagas för underminering av nationell säkerhet och för penningtvätt
De anklagade politikerna åtalas för att de "underminerat den nationella integriteten", för penningtvätt och för att ha erhållit resurser från utländska källor i syfte att "begå brott som penning-, egendoms- och tillgångstvätt", hävdar åklagarmyndigheten och tillägger att dessa personer har "skadat nationens högsta intressen".
Advokaten Vilma Núñez, som leder Nicaraguas människorättscenter, förutspår att förhören av de gripna blir skenrättegångar som resulterar i ett på förhand uppgjort beslut.
– Det här ser ut att kunna leda till fällande domar mot oskyldiga människor – det här är inte rättegångar, det är en fars. Regimen försöker fortsättningsvis skrämma människor, säger Núñez till nyhetsbyrån AP.
Kontroversiell lag ger regimen stora befogenheter
En kontroversiell lag som antogs i december ger Ortegas regering makten att ensidigt stämpla människor som "terrorister" eller kuppmakare, och att klassificera dem som "förrädare mot hemlandet".
Utöver politiska ledare har också studenter, journalister, affärsmän och aktivister gripits och stämplats som "brottslingar". Cirka 39 oppositionella personer har hållits fängslade i huvudstadens fängelse El Chipote sedan myndigheterna började gripa människor i maj 2021.
Många av de som nu åtalas blev häktade mellan juli och december i fjol – de flesta strax före presidentvalet där Ortega återvaldes till en fjärde mandatperiod. Valet har avfärdats som en fars av många länder, inklusive USA och EU-länderna.
FN:s människorättskommissariat uppmanar regimen att stoppa åtalen och frige personer som gripits godtyckligt
FN:s människorättskommissariat har uppmanat Nicaragua att frige människor som har fängslats godtyckligt, att stoppa åtalen och sluta trakassera politiska motståndare, journalister och människorättsförsvarare.
– Alla personer som godtyckligt fängslats bör omedelbart friges och få sina medborgerliga och politiska rättigheter helt återställda, säger Nada al-Nashif, FN:s biträdande kommissarie för mänskliga rättigheter.
Förhållandena för de gripna oroar anhöriga
Enligt Nada al-Nashif har de flesta fångar inte haft kontakt med andra utanför häktet på flera månader. Några uppges ha förvarats i isoleringscell. Anhöriga till de fängslade motståndarna har sagt att fångar utsätts för ständiga förhör och att maten är otillräcklig.
Det rapporteras också om en tilltagande försämring av den fysiska och psykiska hälsan hos de inspärrade. Regeringen förnekar anklagelserna.
Över hundra andra personer har fängslats sedan 2018 då massiva protester inleddes mot Ortegas regering. Demonstranterna slogs hårt ner, och våldsamheterna krävde över 300 liv.
President Ortegas forna rebellkamrater bland de gripna
Den auktoritära presidenten Daniel Ortega har börjat visa allt värre diktatorsfasoner.
Några av de gripna personerna hörde till Ortegas gamla vänkrets från gemensamma rebelltider på 1970-talet.
Då kämpade alla tillsammans och drev bort högerdiktatorn Anastasio Somoza från makten. Daniel Ortega ledde rebellgruppen Sandinistas.
Daniel Ortega kom till makten efter revolutionen 1979 då familjen Somozas diktatur störtats, och han var först president från 1985 till 1990.
Senare återvände Ortega till makten 2007.
I dag kontrollerar den regerande Sandinistfronten och dess allierade kongressen och alla statliga institutioner.
Nicaragua betecknas som Centralamerikas fattigaste land.
Källor: AFP, AP, Reuters